Syftet med detta examensarbete är att genom de specialpedagogiska relationella ? och dilemmaperspektiven, samt genom ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken skola barn och unga möter i Tanzania. Teoretiska utgångspunkter har varit den salutogena teorin med fokus på KASAM, känsla av sammanhang, och Cumminsmodell där fokus ligger på att undersöka samspelet mellan lärare och elev. Detta eftersom elevens tillägnande av kunskap och motivation beror på hur läraren planerar undervisningen utefter dennes erfarenheter, språk och kultur. Metod för examensarbetet har varit fallstudien och valda datainsamlingsmetoder är observationer, informella samtal med lärare, samt intervjuer av lärare.

I en militär domän arbetar underrättelseledarna med olika radaruppgifter. De är domänexperter, det vill säga de har en stor kunskap inom sitt yrkesområde. Inom området finns även andra personer som har andra roller och arbetsuppgifter. Idag arbetar alla vid samma generella gränssnitt oavsett roll. Avsikten med detta arbete är att undersöka huruvida ett rollbaserat gränssnitt är att föredra vid arbete i domänspecifika och tidskritiska miljöer.

AbstraktUndersökningens syfte är att undersöka vilka faktorer som motiverar anställda att stanna kvar på sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlängningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behålla sina anställda.Följande frågeställningar utgör studiens röda tråd: Vilka motiv uppger anställda som viktiga för att trivas på sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anställda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tänkas påverka de anställda till att stanna kvar på arbetsplatsen?För att få svar på dessa frågor har åtta personer intervjuats på ett företag. Tillvägagångssättet är kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna får utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger även den tillfredsställelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stärker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och självbestämmande är viktiga faktorer för de anställdas trivsel och motivation; god stämning har avgörande betydelse för den anställdes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback är motivationsskapande men om det saknas inträder vantrivsel vilket kan få den anställde att söka sig bort..

Ekonomprofessionen genomgår ofta förändringar och därför är det naturligt att ekonomens roll förändras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en så kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har därmed börjat anta rollen som en affärspartner. Offentliga verksamheter såsom stat, kommun och landsting är stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhällsekonomi. Ekonomen har därmed en viktig roll inom den offentliga sektorn då deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlägga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssätt för att därigenom kunna öka förståelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rätt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspedagoger ser på sin egen professionalitet. Fokus riktas på fritidspedagogernas egen syn på deras centrala färdigheter och kunskaper, hur de tror att lärarnas och föräldrarnas syn är på dem, hur fritidspedagogerna själva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation påverkar deras yrkesroll. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjälp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Studien är genomförd inom ramen för ett större pågående longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet är att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades på en tidigare genomförd enkätundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ändamålsenligt urval ochäven ett snöbollurval tillämpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primärvård, slutenvård och öppenvård påminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

Arbetet i maskinavdelningen ombord ett fartyg är ofta krävande på grund av tuffa fysiska arbetsförhållanden, särskilt när det gäller obekväma arbetsställningar. Under de senaste decennierna har den tekniska utvecklingen fort gått framåt, vilket har lett till mindre besättningar ombord. På grund av en mindre optimal design av maskinrummet har ibland arbetsuppgifter tagit längre tid, då besättningar tvingas ?arbeta runt? designen för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka hur och i vilka situationer besättningsmedlemmar tvingas använda sig av alternativa lösningar för att kunna utföra sina arbetsuppgifter samt vilka risker de upplever att de utsätts för.

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.

Det här är en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb är ett arbetsmarknadspolitiskt program som sträcker sig över en tidsbegränsad period och syftar till att integrera långtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som är utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar på att det finns ett antal variabler som påverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sätter stor prägel på denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket på plusjobbarens personliga egenskaper samt hur väl fungerande arbetsgruppen är sedan tidigare.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Följande frågeställningar står i fokus: Hur ser lärarna i idrott och hälsa på specialpedagogisk undervisning i sitt ämne? Vad innehåller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hälsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hälsa?MetodStudien är en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av området samt att ge en fördjupad bild av ämnesområdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lärare på sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Sverige har idag en av världens äldsta befolkning och antalet äldre över 65 år beräknas att stiga. Detta innebär att fallolyckor i de äldres hemmiljö inomhus kommer att öka och detta bidrar enligt tidigare studier till ökade sjukvårdskostnader och minskad självständig aktivitet och delaktighet. En av arbetsterapeutens arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande för att minska denna problematik. Studiens syfte var att undersöka hur detta förebyggande arbete utfördes av arbetsterapeuter för att minska fallrisken i de äldres hemmiljö inomhus, framförallt avseende miljöåtgärder. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät på 41 yrkesverksamma arbetsterapeuter i sex skånska kommuner.