Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet ställer krav på bred kompetens när det gäller vad specialpedagogen förväntas ha tillägnat sig under utbildningen. Målet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stå på inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsätta examensförordningens mål i praktiken.Centrala frågeställningar var:På vilket sätt tar sig utbildningens mål uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet från andra yrkesprofessioner i skolan?På vilket sätt används specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien är kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjänstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingått i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Syftet med vår rapport är att belysa och fokusera på ett eventuellt samhällsproblem som har uppmärksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhällsutveckling som mer och mer låter privata bolag och intressen ta över polisiära arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta främst med den gängse uppfattningen bland allmänheten men också med intervjuer av samhällsaktörer samt med artiklar från olika tidningar. Ämnet har intresserat författarna en längre tid och var på grund av det ett naturligt val av ämne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhället och dess medborgare när säkerhetsfrågor handhas av privata aktörer.

Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete. Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser är i behov av särskilt stöd samt om det finns några likheter och skillnader i deras arbetssätt. Syftet med denna studie är att klargöra hur dessa fem förskolor använder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som är i behov av särskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid är det lättaste då det inte finns något definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollärare och barnskötare) på de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvägagångssätt när de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjälp av externa insatser i form av handledning när de anser att deras egen kunskap inte räcker till och alla pedagoger säger att de arbetar med integrering av barn i behov av särskilt stöd. En skillnad som framkommit är att en av förskolorna använder sig av åtgärdsprogram och på så satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit är när pedagogerna väljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det är olika personer som skriver dokumenten på de skilda förskolorna. Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrån är från många olika forskare, från år 1993.Vi har från början utgått från Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma område (arbetssätt och vilka barn som är i behov av särskilt stöd) som vi har undersökt.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Arbetet i maskinavdelningen ombord ett fartyg är ofta krävande på grund av tuffa fysiska arbetsförhållanden, särskilt när det gäller obekväma arbetsställningar. Under de senaste decennierna har den tekniska utvecklingen fort gått framåt, vilket har lett till mindre besättningar ombord. På grund av en mindre optimal design av maskinrummet har ibland arbetsuppgifter tagit längre tid, då besättningar tvingas ?arbeta runt? designen för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka hur och i vilka situationer besättningsmedlemmar tvingas använda sig av alternativa lösningar för att kunna utföra sina arbetsuppgifter samt vilka risker de upplever att de utsätts för.

Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten.

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag. Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap ? att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på.

syftet är att beskriva två sätt att organisera specialpedagogisk verksamhet i förskolan samt belysa konsekvenserna av dessa för möjligheterna att stödja barn i förskolan. En kvalitativ undersökningsmetod har använts baserat på halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barn i förskolan skulle vara hjälpta av större specialpedagogiska insatser.Resultatet visar en för otydlig organisation när det gäller specialpedagogernas roll i förskolan där en viss osäkerhet finns i rollerna och för vem som ska leda utvecklingsarbetet..

Införande av webbaserad självbetjäning i organisationer anses vara till nytta för både organisationen och dess kunder. Genom att använda kanalen Internet är det möjligt att tillhandahålla den webbaserade självbetjäningen. Med denna undersökning har vi velat visa hur organisationer kan uppnå önskade effekter i användarnas arbetsuppgifter när webbaserad självbetjäning införs och används. Detta har vi gjort genom att ta reda på vilka förväntningar organisationerna haft på införandet samt att ta reda på vilka förändringar som uppstått efter införandet. För att ta reda på förväntningar och förändringar som uppstått vid införandet, har vi valt att undersöka organisationernas planering och på vilket sätt tjänsten påverkat organisationens arbetssätt efter införandet.

Syftet med detta examensarbete är att genom de specialpedagogiska relationella ? och dilemmaperspektiven, samt genom ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken skola barn och unga möter i Tanzania. Teoretiska utgångspunkter har varit den salutogena teorin med fokus på KASAM, känsla av sammanhang, och Cumminsmodell där fokus ligger på att undersöka samspelet mellan lärare och elev. Detta eftersom elevens tillägnande av kunskap och motivation beror på hur läraren planerar undervisningen utefter dennes erfarenheter, språk och kultur. Metod för examensarbetet har varit fallstudien och valda datainsamlingsmetoder är observationer, informella samtal med lärare, samt intervjuer av lärare.

I en militär domän arbetar underrättelseledarna med olika radaruppgifter. De är domänexperter, det vill säga de har en stor kunskap inom sitt yrkesområde. Inom området finns även andra personer som har andra roller och arbetsuppgifter. Idag arbetar alla vid samma generella gränssnitt oavsett roll. Avsikten med detta arbete är att undersöka huruvida ett rollbaserat gränssnitt är att föredra vid arbete i domänspecifika och tidskritiska miljöer.

AbstraktUndersökningens syfte är att undersöka vilka faktorer som motiverar anställda att stanna kvar på sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlängningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behålla sina anställda.Följande frågeställningar utgör studiens röda tråd: Vilka motiv uppger anställda som viktiga för att trivas på sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anställda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tänkas påverka de anställda till att stanna kvar på arbetsplatsen?För att få svar på dessa frågor har åtta personer intervjuats på ett företag. Tillvägagångssättet är kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna får utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger även den tillfredsställelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stärker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och självbestämmande är viktiga faktorer för de anställdas trivsel och motivation; god stämning har avgörande betydelse för den anställdes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback är motivationsskapande men om det saknas inträder vantrivsel vilket kan få den anställde att söka sig bort..

Ekonomprofessionen genomgår ofta förändringar och därför är det naturligt att ekonomens roll förändras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en så kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har därmed börjat anta rollen som en affärspartner. Offentliga verksamheter såsom stat, kommun och landsting är stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhällsekonomi. Ekonomen har därmed en viktig roll inom den offentliga sektorn då deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlägga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssätt för att därigenom kunna öka förståelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.