Bakgrund: Omvårdnad är ett ord som kan ha flera olika betydelser, det kan vara ett verb som något man utövar eller en synonym med kunskap som något som erhålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och undersköterskor ansåg inbegripas av begreppet omvårdnad och ?god omvårdnad? samt vad för arbetsuppgifter de olika yrkeskategorierna utförde inom ramen för omvårdnad. Metod:Individuella intervjuer av tre sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Studiens syfte är att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fått av specialpedagog, med målet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill också undersöka om det finns skillnader i förskollärarnas och grundskollärarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrågan på handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att använda systemteorin som redskap försöker vi förstå hur en växelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn däremellan. Fyra förskollärare och fem grundskollärare från sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.

Syftet med denna studie är att ta reda på några förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebär för barn med hörselnedsättning. Studien utgår från en kvalitativ metod i vilken åtta pedagoger har intervjuats angående sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar på förskolor där det finns barn med hörselnedsättningar. Både på ordinära förskolor där det finns barn hörselnedsättningar som är individintegrerade i en normalhörande barngrupp och på förskolor som är specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsättningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som är inspirerad av fenomenografi och där olika temaområden har synliggjorts.

Syfte: Beskriva hur arbetstidsfördelning och arbetssituation ser ut för sjuksköterskan på en hjärtavdelning. Metod: Strukturerad observationsstudie av deskriptiv design med kvantitativ ansats. 14 sjuksköterskor observerades under 18 arbetspass. Ett kategoriseringsschema användes som mätinstrument. Data bearbetades med en kvantitativ analysmetod.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

?BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg.

Syfte: Syftet är att på Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrån ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning där 70 stycken enkäter skickades via mail till samtliga chefer på Liseberg, för bearbetning av data användes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön är god. De ger uttryck för att ha gott stöd från sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva inställning uttrycker majoriteten av cheferna att de fått fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsområden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nästan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivån bland Lisebergs chefer är betydligt lägre än i jämförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande. För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

SyfteFör de flesta barn går det lätt att utveckla skriftspråket och läsningen under det första skolåren men för en del barn kan det vara svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, att knäcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade läs- och skrivsvårigheter under andra skolåret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolåret (Häggström, 2003). Syftet med den här undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med äldre elever i grundskolan resonerar kring läs- och skrivsvårigheter och följande frågor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag använt mig av perspektiv på specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) när jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Studies syfte var att undersöka hur enheter organiserar sig när det uppstår gemensamma arbetsuppgifter. För att uppnå syftet har arbetsmetoden samordnad delgivning studerats. Samordnad delgivning är en arbetsmetod där enheter inom Kronofogden förväntas att delge varandras ärenden, vilket i längden innebär att enheterna måste samarbeta. Detta ha visat sig problematiskt. För att undersöka denna problematik har studiens frågeställningar varit: 1.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram.