Syftet med detta arbete har varit att få fördjupade teoretiska kunskaper om olika läsinlärningsmetoder samt en inblick i vad som styr verksamma lärare i deras val av arbetsmetoder. Bakgrunden är baserad på de fyra vanligaste metoderna i den svenska skolan. Den tar även upp läsprocessen, läsutvecklingen, en historisk tillbakablick samt vikten av att lära sig läsa. Vi valde att göra en kvalitativ enkätundersökning där tre lärare från den skola där vi gjorde vår VFU ingick. Resultatet från den visar att lärare inte enbart arbetar med en metod utan väljer att blanda olika metoder.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Det är i glappet mellan mål och resurser som specialpedagogiken gestaltas. Specialpedagoger har i uppgift att tolka mål och intentioner som finns knutna till specialpedagogiskt arbete samt att arbeta utifrån givna resurser får att de specialpedagogiska visionerna ska förverkligas. Detta arbete är en intervjustudie med tre specialpedagoger som ger sin syn på vad de uppfat-tar som specialpedagogikens mål samt fördelning och tillgång på specialpedagogisk resurs. Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från kritisk teori med Foucault, diskursanalys och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattning om specialpe-dagogikens mål i stort sett överensstämmer med hur de själva uppfattar specialpedagogiken.

Denna rapport presenterar ett projekt vars syfte a?r att utveckla och fo?ra?ndra en affa?rsenhet interna nyhetskommunikation. Syftet med projektet a?r att utveckla kommunikationen till tva?va?gskommunikation med hja?lp av sociala medier. Rapporten beskriver hur projektet har fortskridit med dess olika faser, arbetsmetoder och underso?kningsresultat.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil..

I takt med att allt större krav ställs på låg energiförbrukning hos byggnader, ökar även vikten av en lufttät konstruktion. I samband med detta ökar även behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttäta konstruktioner som klarar eventuella täthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB på en av deras arbetsplatser i Grebbestad där det för tillfället byggs bostads- och hyresrätter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har använts i Grebbestad är mycket tidskrävande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt är att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som är tidseffektivare än den metod som används i Grebbestad men som samtidigt ger lågt luftläckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfälligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att få ett tidsperspektiv på arbetet och där varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttät respektive metod är.

Arbetet ger en översikt om hur 10 stycken specialpedagoger/lekpedagoger beskriver det lekpedagogiska förhållningssätt vilka styrkor och nackdelar det ser med det lekpedagogiska förhållningssättet samt hur och om det gagnar barns utveckling och lärande. I arbete diskuteras även om och i så fall hur specialpedagogerna har påverkats genom att även vara utbildade lekpedagoger. Vi har använt oss av intervjuer i denna undersökning. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att samtliga specialpedagoger/lekpedagoger använder sig av det lekpedagogiska förhållningssättet även utanför lekarbetsrummet. De upplever det som ett positivt förhållningssätt som gagnar barns utveckling och lärande. Det finns dock skillnader i när i sitt specialpedagogiska arbete de använder sig av det lekpedagogiska förhållningssättet. De kunde även se vissa svårigheter med att använda sig renodlat av det lekpedagogiska förhållningssättet i mötet med en del barn..

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Uppsatsens syfte är att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sådana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.Egenskaperna har identifierats genom att ställa fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestående av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmänhet inom offentlig sektor.Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt får det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva då de tvingar enheterna att utvärdera de egna behoven..

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i två kommunikationsförskolor ? med fokus på den fysiska miljön. Children´s participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Sammanfattning Syfte Vi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt för alla professioner inom skolans värld att ha god grundläggande kunskap om bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar förhåller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste åren har bristen på kompetens inom NPF i svenska skolor uppmärksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom området NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30). Teoretiska perspektiv Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet och lagt vår teoretiska grund på forskare som Vygotskij och Wertsch.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Syftet med studien är att utröna hur några verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter med fokus på hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det går att underlätta i matematikämnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fältet. Resultatet visar att pedagogerna är splittrade i sina uppfattningar gällande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mått av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikämnet främst i form av problem med problemlösning. Vidare är pedagogerna överens om att det går att underlätta för dessa elever med hjälp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen där denne befinner sig..

SyfteStudiens syfte var att ta reda på hur klasslärare gör när de märker att en elev är i behov av särskilt stöd. Den empiriska enkätundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fem frågeställningar. I enkätundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. Enkätundersökningen innehöll även en fråga om antal år i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig åt beroende på yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum är centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sätter gränser och skapar därmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.