Syftet med studien är att kritiskt granska och jämföra lärares och skolledares syn på specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. Utifrån syftet ställs frågorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar på områden som främst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta lärare och sex skolledare i förskolan från fem kommuner.Utifrån syftet kartläggs följande områden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förändring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en människas livsvärld, andra världar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). Läsförståelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur lärare beskriver läsförståelseundervisning i år 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlägga lärarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svårigheter i läsförståelse samt hur lärare med specialpedagogisk kompetens och klasslärare samverkar kring läsförståelseundervisning. Undersökningen är kvalitativ och vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Följande frågeställningar står i fokus: Hur ser lärarna i idrott och hälsa på specialpedagogisk undervisning i sitt ämne? Vad innehåller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hälsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hälsa?MetodStudien är en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av området samt att ge en fördjupad bild av ämnesområdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lärare på sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod..

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende Specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att kartlägga de föreställningar rektorer har om elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogisk kompetens när de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsområdet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad på Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av våra slutsatser.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, när det gäller utveckling och lärande hos barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vårt arbete utifrån ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjälp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers inställning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tog också reda på intervjupersonernas uppfattning om det fanns något område hos barn som utvecklades särskilt positivt under lekarbetet.

Uppsatsen jämför rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? i IL 57:4 och ?liknande verksamhet? i IL 62:3. För att jämföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? samt ?liknande verksamhet? i uppsatsen används juridisk metod, vilket innebär att genomgång och tolkning av rättsfall för att förstå hur rättspraxis inverkar på de båda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ?samma eller likartad verksamhet? och ?liknande verksamhet? har det gemensamt att de är kringgåenderegler.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)Kartläggning av elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlägger elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar samt vad som kartläggs och hur pedagogerna använder och utvärderar informationen. Arbetet innehåller en översikt av kartläggningsmaterial som är speciellt anpassade till elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. Med hjälp av intervjuer undersöks vilka kartläggningsmaterial som används i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna använder nulägesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartläggning och inte de anpassade kartläggningsmaterialen. Nyckelord: kartläggning, tidig utvecklingsnivå, flera funktionsnedsättningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

Malmö högskola Lärarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). Vägen mot en Hälsofrämjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att se hur skolan kan arbeta hälsofrämjande och hur de studerande på Idrott och Hälsa ser på sin profession och på hälsofrämjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om Hälsofrämjande arbete och en Hälsofrämjande skola.

Abstrakt Roos, Andrea & Ståhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special need´s teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptäcker vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Hur mår vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen främja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer på fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som påbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i både det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och kränkande behandling, men inte alltid mandat från ledningen att göra det.

Att lärare utför merparten av arbetet i relation till andra människor kan tänkas skapa särskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa användbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. Särskilt intresse ägnas åt organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lärare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lärare inom Specialpedagogisk verksamhet från grundskolans tidigare år till gymnasieskolan. Analysbegreppen är kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrågor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrågor: Finns det någon specialpedagogisk skolutveckling på de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i så fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det något samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i så fall? Teori: Uppsatsen tar utgång i rationalistisk organisationsteori som till skillnad från naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bättre förstå skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling användes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lärare som har specialpedagogisk utbildning jämfört med lärare som inte har denna sortens utbildning. Hur påverkar detta elevernas inlärningsmiljö? Kort sagt: ?Lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlärningsmiljö.? Den studie som jag arbetat efter är Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag använt är praxistriangeln som passar in till lärarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra människor, som i detta fall är eleverna. Empirin består av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lärare. 13 lektioner observerades och fyra lärare från fyra olika skolor intervjuades.