Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med studien är att undersöka klasslärares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan påverka behovet av specialpedagogisk kompetens..

Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till vardag. Syftet med vårt arbete är att undersöka specialpedagogens roll när det gäller skolutveckling, utifrån ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrågor specialpedagogisk kompetens efterfrågas. Vi har därför valt att intervjua tio rektorer, för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsområdet. Visionen om en skola för alla ställer nya krav på de verksamma inom skolan.

This study hopes to provide a deeper understanding for the situation that pupils in dyslexia and special education teachers are experiencing. The aim is to examine how students with dyslexia and special education teacher / special needs education teacher are experiencing difficulties, resources, additional adjustments and support. The aim is also to examine the experience in opportunities for improvement and what similarities and differences exist between students and special education teacher / special needs education teacher regarding the allocation of resources. The study is made with focusing on a certain dilemma perspective, using methods such as interviews. The results of the study point to lack of time, time pressure, teachers 'skills, management directives and students' understanding of their own learning as factors affecting resource allocation, in which all factors influence each other and are interdependent of each other..

Syftet med studien är att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen får användning av när denne kommer ut och arbetar i skolan. Får specialpedagogen arbeta med det som han/hon är utbildad i eller är det något helt annat som väntar? I litteraturgenomgången behandlas områden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lärarna samt vilka elever som har rätt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssätt har använts för studien. Det är en teori som ser på hur systemens olika delar påverkar och står i relation till varandra och hur människors relationer får systemet att hålla ihop. Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras på svaren från fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor.

Fastighetsmäklare strävar hela tiden efter att få uppdrag kunder. Kvalitén på säljtekniken hos den enskilde fastighetsmäklaren är av stor vikt vid förhandlingen med kunden. Det återkommande budskapet från vår studie torde vara anpassning till den aktuella situationen. Den fastighetsmäklare som klarar av att möta kunderna på ett så effektivt sätt som möjligt kommer att bli lönsam och framgångsrik..

Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av delaktighet i aktivitet. Åtta långtidssjukskrivna kvinnor mellan 44-58 år ingick i studien. Datainsamlingen skedde i form av ostrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en komparativ analysprocess. Detta resulterade i en kärnkategori: ? Upplevelsen av delaktighet i aktivitet vid långtidssjukskrivning? och fyra underkategorier: ?Anpassning av självbild och värderingar?, ?Anpassning av tid och tempo?, ?Anpassning av aktivitetsutförande? och ?Anpassning av social miljö?.

Studiens syfte är att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fått av specialpedagog, med målet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill också undersöka om det finns skillnader i förskollärarnas och grundskollärarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrågan på handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att använda systemteorin som redskap försöker vi förstå hur en växelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn däremellan. Fyra förskollärare och fem grundskollärare från sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna.

Andelen som arbetar vid bildskärm fördubblades i Sverige mellan 1989-1999, vilket har medfört en växande oro över en ökad risk för muskuloskeletala besvär. Syfte: förändrade ergonomisk anpassning respektive progressiv avspännig symptombilden i nack- och skulderregionen hos datorarbetare. Metod: 16 personer med mer än ett års datorvana och som arbetade i Boden deltog i projektet. Som utvärderingsinstrument användes ett frågeformulär som besvarades före och efter en interventionsperiod på fem veckor. Deskriptiv databehandling.