Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren.

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glädjande upptäckt. Vidare kom det fram att det pågick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan använda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen.

Matematik är ett ämne som väcker många känslor hos oss. Förhoppningsvis är dessa känslor av välbehag men för en del förknippas matematiken och matematikämnet med obehag och olust. Ofta är det så att dessa känslor, bra eller dåliga, väcks i skolan och kan komma att följa dig genom livet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad några klasslärare i år3 och år4 anser om olustkänslor och svårigheter i samband med matematikämnet samt vilken inverkan de anser att pedagogen, eleverna, materialet som används och samverkan med mottagande/överlämnande klasslärare har på matematikundervisningen. För att nå det ovannämnda syftet har jag intervjuat klasslärare i år3 och år4 för att få deras syn på dessa aspekter.

ABSTRACT Borg, Martin (2008). Jag fattar inte! En fallstudie på en skola om elever i matematiksvårigheter. (I don?t get it! A case study on a school about pupils in mathematical difficulties) Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur matematiklärare och specialpedagoger i en skola arbetar med kartläggning av de elever som inte lyckas i matematik samt hur de omvandlar sina kartläggningar till handling och hur åtgärdsprogrammen ser ut för de elever som inte når målen i matematik. Metod: Fallstudie med ostrukturerade intervjuer. Resultat: När man lägger Nilholms tre perspektiv; dilemma, kompensatoriska och kritiska, att se på den specialpedagogiska praktiken, över de uttalande som respondenterna gör är det tydligt att även om alla inte är odelat positiva till den nuvarande ordningen så är den dagliga praktiken definitivt sprungen ur det kompensatoriska perspektivet.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva lärares syn på bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frågeställningar:Varför gör lärare bedömningar?Hur upplever lärarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lärarna främja elevers lärande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell ämneslitteratur, en enkätstudie samt sju intervjuer av lärare i grundskolan, har vi sökt svar på våra frågor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, både synliga och dolda, med bedömning i skolan.  Lärare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lärandet och för att få ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingår i läraruppdraget, men lärarna uttrycker en viss osäkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig.

Syftet med denna studie är att hos fem lärare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som är mest framträdande när en elev visar svårigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lärare då de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att använda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehåller många olika områden och vi begränsar oss till taluppfattningen på grund av dess grundläggande betydelse för vidare inlärning av matematik. Lärarna vi intervjuar arbetar i årskurserna 1-3 där taluppfattningen är ett centralt inslag inom matematiken.

Syftet med denna uppsats är att tydliggöra sambandet mellan lärare och specialpedagog/ speciallärare och vilken inställning lärare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkätform med 32 medverkande klasslärare för skolåren 1-6 på tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lärarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frågor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utsträckning än idag. Regelbunden handledning, såväl individuellt som i arbetslaget, är dock relativt sällsynt förekommande enligt studien.

Syftet med examensarbetet är att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollärare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsärskolan och grundskolan, på skol-, grupp- och individnivå. Vidare är avsiktenatt undersöka grundskollärares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet från en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestående av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkätfrågor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med läraresom har erfarenhet av att undervisa grundsärskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan från enkätstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkäten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förståelsen, förtydliga empirin och stärkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan ställts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv på Specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur lärare och specialpedagoger på en skola definierar begreppet inkludering och hur de tänker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har även syftet varit att ta reda på hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit från relevant litteratur om ADHD, pedagogik/Specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren från informanterna stämmer väl överens.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder på en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i ämnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen på avdelningen, samt biträdande rektor. Barngruppen är åldersblandad med 14 platser varav sex platser är för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av särskilt stöd, Specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn på funktionshinder, då förskolan ligger i ett invandrartätt område. En del av materialet behandlas utifrån det sociokulturella perspektivet.

Detta är en studie som tagit sin utgångspunkt i begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? med fokus på barn och elever med ADHD/DAMP utifrån ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit många kritiska röster och skilda åsikter för vilka insatser som är bäst för barnen. Fokus har även riktats mot huruvida diagnosen kan hjälpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av särskilt stöd har förändrats.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Syftet med vår studie är att lyfta några pedagogers tolkningar av begreppet extra anpassningar och få dem att reflektera över sina behov och förutsättningar för att möjliggöra dessa. Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur organiseras arbetet med extra anpassningar på skolan? Vilken kompetens anser sig pedagogerna ha för arbetet med extra anpassningar? Vår studie grundar sig på tidigare forskning med utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv samt synen på skolverksamheten utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven ger olika förklaringar på hur skolsvårigheter uppstår och hur dessa ska anpassas. De specialpedagogiska perspektiven som beskriver individen som problembärare är Nilholms (2012) kompensatoriska, Perssons (2003) kategoriska samt Ahlbergs (2013) individperspektiv.