Vårt syfte med studien var att undersöka pedagoger och specialpedagogers syn på betydelsen av användandet av alternativa och kompletterande hjälpmedel (AKK) för barn med diagnosen autism på förskolan. Frågeställningarna för studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och specialpedagoger har om kommunikationens betydelse för barn med autism i förskolan och vilka uppfattningar som pedagoger och specialpedagoger har om AKK:s betydelse för barn med autism i förskolan rörande deras lärande och utveckling samt vilka skillnader det fanns mellan pedagogernas och specialpedagogernas syn på AKK:s betydelse för barn med autism i förskola? Vi valde att använda oss av intervju som metod eftersom vi var intresserade av respondenternas egna tankar och ansåg att vi genom en intervju hade möjlighet att ställa följdfrågor för att fördjupa deras resonemang om ämnet.Vi delade upp arbetet i två delstudier där den ena av oss ansvarade för datainsamling och databearbetning från pedagogerna (delstudie 1) och den andre av oss ansvarade för det samma arbetet för specialpedagogerna (delstudie 2). Vid datainsamlingen använde vi oss av diktafoner för att spela in samtalen, på så sätt hade vi fullt fokus på respondenten under intervjuns gång. Efter intervjuerna har samtalen lyssnats av, transkriberats och förts in i dokument i datorn, för en bättre överblick.

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn ? pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Denna fallstudies problemområde är en närmare granskning av en gymnasiesärskolans raster. Syftet med arbetet är att synliggöra en gymnasiesärskolas specialpedagogers, speciallärare samt elevers upplevelser kring rastens betydelse samt de aktiviteter som förekommer. Fallstudien presenterar också tidigare forskning kring raster samt forskning kring fysisk aktivitet. Den teoretiska ramen är det sociokulturella perspektivet som står i fokus vid granskning av det insamlade materialet i form av semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer.  Resultatet visar att det finns en samstämmighet bland både elever och pedagoger (specialpedagoger/speciallärare) att rasten definieras i form av elevens egen tid till att kunna vila och återhämta sig mellan lektionerna.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lärandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lärandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Det handlar om att skapa framgångsrika lärandemiljöer som präglas av interaktion och samspel emellan elever, lärare- elev, samt mellan lärarna. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena är att göra eleverna delaktiga i deras lärandeprocess.Metod: Studien är kvalitativ och vi har valt att använda oss av vinjettmetoden för att samla in vår empiri.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

This quantitative survey aims to highlight the impact of the meeting with the grief for customer advisers and representatives of funeral homes connected to the SBF (Sveriges Begravningsbyråers förbund). It also aims to demonstrate any differences between the sexes on this subject. Issues include: How does the person experience expectations and requirements in relation to their professional role? Does the person experience a personal impact due to the encounter with grief and death in their profession, in what way and to what extent? What consequences does the expectations, reactions and the possible impact result in for that person? What conditions does the person have to help cope with the professional role? Is there a gender difference in this experience? The theory base, which consists of theories taken from The Managed Heart: The commercialization of Human Feeling by Arlie Hochschild (2003) and descriptions taken from Yrke: begravningsentreprenör. Om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering by Anna Davidsson Bremborg (2002), has been fundamental in both the preparatory work and the analysis.

Syfte: Att studera hur rektorer ser på specialpedagogers arbetsuppgifter i skolutvecklings frågor. Dessutom ville vi undersöka hur rektorer kan uppfatta begreppet skolutveckling. Ambitionen var att lyfta fram rektorernas livsvärldar och deras upplevelser. Deras berättelser kopplades till begreppet skolutveckling, litteratur och styrdokument.Teori: Vi har i vår studie använt oss av fenomenologisk livsvärldsansats. För att förstå rektorernas upplevelser kring specialpedagogen och dess arbete med skolutvecklingsfrågor har vi använt litteratur om specialpedagogens yrkesroll, skolutveckling och livsvärldsfenomenologi.Metod: För att få en förståelse för hur rektorerna upplevde begreppet skolutveckling och få en inblick i deras samverkan med specialpedagoger valde vi att göra en kvalitativ studie som grundar sig i en fenomenologisk livsvärldsansats.

Abstract Malmö högskola, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap Titel: Framgångsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena Hörnfeldt Typ av arbete: Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå. Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vår studie var att kartlägga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgångsrika hanteringsstrategier, när det gäller arbetet med elever i åldrarna 13 ? 19 år som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen ägde rum på två högstadieskolor i ett medelstort samhälle samt på en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad.

Syftet med denna studie är att studera hur lärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lärare och specialpedagoger har för förväntningar på specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi använder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vår studie ingår 15 intervjuer med nio lärare och sex specialpedagoger på sammanlagt sex skolor varav fem är kommunala skolor och en är en fristående skola. Som analysverktyg har vi använt oss av de teoretiska utgångspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar många olika svåröverskådliga arbetsuppgifter, då förväntningarna är höga från många håll.

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev.

Titel Hundra år av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsättningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskattFörfattare Tina HildebrandKurs Examinationsarbete i Medie- och ommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Nicklas HåkanssonSidantal 44 inklusive bilagaSyfte Syftet med denna studie är att belysa förändringar i hur partierna har använt valaffischer för att locka väljare under det senaste seklet.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En databas med 1 410 svenska valaffischer från åren 1911-2010Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrågor ökar över tid. De sakfrågeområden som dominerar är arbetsmarknad och social välfärd. Partierna är i huvudsak trogna sina ideologier, vänsterpartierna i något högre grad än höger- och mittenpartier.Tillsammans med sakfrågor används logos, till ideologiska budskap används pathos. Kombinationen sakfråga & logosargument används främst av vänsterpartier under åren 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010.Kombinationen ideologi & pathos används mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vänsterpartier (1976-2010). Layouten består i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att använda textaffischer, 60 procent består av text & bild.

Syftet med denna fallstudie är att förklara och förstå utvecklingsprocessen inom en kommunal räddningstjänst genom att beskriva upplevelsen av förändringar och dess konsekvenser ur brandmännens respektive ledningens perspektiv. Studien söker svar på följande frågeställningar: Vilka möjligheter och hinder finns inom organisationen för en konstruktiv och etisk utvecklingsprocess? Hur kan beskrivningen av yrkeskåren brandmän som konservativ och förändringsovillig förstås i relation till organisationens utvecklingsprocess? Det empiriska materialet består av intervjuer där åtta heltidsbrandmän samt två representanter från räddningstjänstledningen kommit till tals. I en abduktiv ansats har det empiriska materialet analyserats med stöd av ett teoretiskt ramverk som möjliggör tolkningar ur lednings- och individperspektiv. Resultaten visar att upplevelsen av förändringar och upplevelsen av vad förändringar innebär skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv som belyses, vilket är både naturligt och förståeligt.

The most common neuropsychiatric diagnose among children and adolescents in Swedish schools today is Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Many of these pupils are in need of special support and it is therefore important that special teachers and special educational needs coordinators (SENCO:s) have the competence required to meet their needs. The purpose of this essay was to study special teacher and SENCO students? knowledge and attitudes regarding ADHD. This was done using a norm critical and gender perspective.

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.