Vi har under vÄr verksammhetsförlagda tid mött elever med dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ansÄg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i Àmnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lÀrare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och Äsikter. Syftet med detta arbete Àr att införskaffa kunskaper om tidiga tecken pÄ dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt hur vi kan stödja elever med dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har valt att jÀmföra lÀrares och specialpedagogers Äsikter i Àmnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lÀrare och fem specialpedagoger för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Reultatet visar att lÀrare och specialpedagoger oftast har samma Äsikter gÀllande dyslexi/lÀs och skrivsvÄrigheter.

Studien Àr baserad pÄ lÀrares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssÀtt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i Äk 3. Syftet med detta arbete Àr att studera vilka arbetssÀtt och ar-betsformer som anvÀnds i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmÄga med fokus pÄ aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes dÀr intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter frÄn tre mÄlgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp frÄnAdding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & HÞjgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). VÄrt resultat visar att lÀrares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning Àr att flera faktorer pÄverkar pro-jektets arbetssÀtt och arbetsformer dÀr bristen av tid Àr en betydande faktor.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vad tvÄ specialpedagoger anser om sitt förhÄllningssÀtt rörande elever med diagnosen autism. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvÀgagÄngssÀtt, förhÄllningssÀtt samt vad de anser om att tillÀmpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade Àven tvÄ lÀrarkolleger till specialpedagogerna samt en representant frÄn skolledningen för att undersöka vad de hade för kÀnnedom om samt vad de ansÄg om att tillÀmpa specialpedagogernas förhÄllningssÀtt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vÄrt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhÄllningssÀtt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund mÀnniskosyn som bygger pÄ en tro pÄ det goda hos de mÀnniskor vi möter Àr av största vikt.

Min undersökning inriktar sig pÄ elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bÀsta som kan göras för att fler skall fÄ godkÀnt betyg i matematik. Undersökningen försöker ocksÄ klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med tvÄ elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med rÀkning, genomgÄng pÄ tavlan och prov. Eleverna ansÄg att matematik som Àmne var intressant och mycket viktigt.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga anvĂ€ndningsomrĂ„den samt utveckla eller förbĂ€ttra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som Ă€r styrande idag har sin grund i NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngen. RĂ€ttegĂ„ngen hölls efter andra vĂ€rldskriget dĂ€r lĂ€kare stĂ€lldes inför rĂ€tta för att utfört oetiska experiment pĂ„ fĂ„ngar i nazityska koncentrationslĂ€ger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas nĂ€r mĂ€nniskan ingĂ„r i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

Families with limited financial resources risk social exclusion in today?s consumption-based society, where status and identity are tied to items like clothing, gifts and activities. Limited financial resources can therefore often lead to social isolation because consumption is central to social participation, something that can rarely be prioritized in poor families. In preschool, unclear policies on extra costs can negatively affect families. The purpose of the study was to investigate how socioeconomically vulnerable families experience and are affected by the preschool and its requirements, as well as how preschool teachers work to reduce the economic gap among families in the preschool context.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en inblick i vilket eller vilka material och arbetssÀtt som anvÀnds kring sprÄklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville ocksÄ fÄ kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssÀtt pÄ. Att fÄ en fördjupad förstÄelse för speciallÀrares och specialpedagogers roll i arbetet kring sprÄklig medvetenhet var Àven nÄgot vi ville uppnÄ. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollÀrare, 2 speciallÀrare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frÄgorna. Samtliga informanter angav att de anvÀnde sig av ett eller flera material och de som frÀmst anvÀndes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt SprÄk- och mattelekar med Mamma Mu.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

In this essay, several factors in apple tree care (specifically in relation to whether dead wood should be kept or removed) are highlighted for example, aesthetics and biodiversity. To present some background, the essay begins by introducing some previous literature on dead wood. This leads into how dead wood is treated within forestry. Next, previous research on dead wood in fruit trees is mentioned. Cultural and historical management methods are also highlighted.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollÀrare samt fyra specialpedagoger. Vi har Àven genomfört en kvantitativ studie i form av en enkÀt som har besvarats av förskollÀrare i Uppsala Kommun.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrare och specialpedagoger anvÀnder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill Àven fÄ en ökad förstÄelse för hur samarbetet mellan professionsgrÀnserna fungerar.Studiens resultat visar pÄ att bÄde förskollÀrare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. MÄnga förskollÀrare idag anvÀnder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instÀmmer med förskollÀrarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Syftet med arbetet Àr att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar pÄ vad specialpedagogerna menar vara vÀgen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgÄngsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bÀttre situation. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbÀttrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger pÄ goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en kÀnsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv mÄste arbetet ske pÄ olika nivÄer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn pÄ vad skolan stÄr för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.