Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Abstract Fannon, Birgitta. (2007). FramgÄngsrika arbetssÀtt vid lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Likheter och skillnader i klasslÀrares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing.

Bernquist, Maria och Staxlund, Jenny (2015). Fyra förÀldrars röster om möten med specialpedagoger. Four parents? voices about meetings with special educators. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Vikten av en bra relation och ett gott samarbete mellan hem och skola Àr nÄgot som ofta framhÄlls.

I denna studie undersöktes hur specialpedagogens roll som utvecklingsledare kunde anvÀndas för att vidareutveckla pedagoger i förskolan rörande sprÄket inom matematiken med leken som metod. VÄr metod för studiens genomförande var halvstrukturerade intervjuer. Vi genomförde tio intervjuer med specialpedagoger dÀr sju arbetade i resursteam och tre arbetade direkt i förskolans miljö. Utav den information vi fick ta del av visades bilden av specialpedagoger som innehar mÄnga kunskaper för att vidareutveckla det matematiska sprÄket i förskolan med fokus pÄ lek. VÄrt resultat visade pÄ varierande förutsÀttningar i arbetet med att stödja pedagogerna i att nÄ ett mer medvetet förhÄllningssÀtt beroende pÄ specialpedagogers uppdrag frÄn sin arbetsledare och pÄ den aktuella situationen i respektive verksamhet..

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om och hur begreppet beprövad erfarenhet anvÀnds i den specialpedagogiska verksamheten. De uppstÀllda frÄgestÀllningarna till syftet Àr:- Hur definierar nio specialpedagoger begreppet beprövad erfarenhet och hur talar man om beprövad erfarenhet i den specialpedagogiska praktiken? - Hur anser specialpedagogerna att förhÄllandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ser ut?- AnvÀnds beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för professionalisering av specialpedagoger?Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv. Dels det specialpedagogiska dilemmaperspektivet men Àven frÄn professionsteorin. Dilemmaperspektivet problematiserar skolans komplexa vÀrld.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ge fem specialpedagoger/speciallÀrares perspektiv pÄ hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin lÀroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori. I litteraturstudien har jag utgÄtt frÄn de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till mÄnga elevers behov av extra stöd för sin lÀroprocess. De Àr ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.I resultatet av min intervjusammanstÀllning sÄ kan man utlÀsa att specialpedagogerna/speciallÀrarna pÄ gymnasieskolorna lÀgger ner stor kraft och engagemang pÄ att ge eleverna det stöd som de behöver för sin lÀroprocess.NyckelordStöd till elever pÄ gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi..

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ lÀrares och specialpedagogers förhÄllningssÀtt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett ÄtgÀrdsprogram. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger pÄ frÄgestÀllningarnas tre teman: ÄtgÀrdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvÀrdering och revidering.Resultatet visar att dessa frÄgor Àr komplexa dilemman bestÄende av flera bestÄndsdelar, dels pÄ grund av spÀnningen mellan mÄlstyrning och enskilda skolors specifika omstÀndigheter och dels utifrÄn pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprÀtthÄller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser pÄ deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upprÀtthÄller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare pÄ deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att bÄde arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling Àr viktigt. Medan specialpedagogerna sÄg kompetensutvecklingen som vinning för dem, sÄg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att kartlĂ€gga, belysa och granska hur pedagoger i förskolan och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan, vilket arbetssĂ€tt, metoder och material de anvĂ€nder. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka om pedagoger i förskolan har tillgĂ„ng till specialpedagogiskt stöd i sitt arbete, och hur detta eventuella stöd ser ut. Studien tar upp en översikt av tidigare forskning i Ă€mnet, och med hjĂ€lp av intervjuer och frĂ„geformulĂ€r sökte vi svar pĂ„ vĂ„ra problemformuleringar. Vi ville se hur pedagoger och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan. Även förekomsten av specialpedagogiskt stöd undersöktes.

Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lÀrspel bör utformas till barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. Detta i bakgrund av lÀrare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen Àr Àmnad för att behandla anvÀndargrÀnssnitt, interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgÄngspunkt framstÀlla hur lek- och lÀrspel ska kunna konstrueras till det bÀttre för barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer.

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.