Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprÀtthÄller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser pÄ deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upprÀtthÄller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare pÄ deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att bÄde arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling Àr viktigt. Medan specialpedagogerna sÄg kompetensutvecklingen som vinning för dem, sÄg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att kartlĂ€gga, belysa och granska hur pedagoger i förskolan och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan, vilket arbetssĂ€tt, metoder och material de anvĂ€nder. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka om pedagoger i förskolan har tillgĂ„ng till specialpedagogiskt stöd i sitt arbete, och hur detta eventuella stöd ser ut. Studien tar upp en översikt av tidigare forskning i Ă€mnet, och med hjĂ€lp av intervjuer och frĂ„geformulĂ€r sökte vi svar pĂ„ vĂ„ra problemformuleringar. Vi ville se hur pedagoger och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan. Även förekomsten av specialpedagogiskt stöd undersöktes.

Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lÀrspel bör utformas till barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. Detta i bakgrund av lÀrare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen Àr Àmnad för att behandla anvÀndargrÀnssnitt, interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgÄngspunkt framstÀlla hur lek- och lÀrspel ska kunna konstrueras till det bÀttre för barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer.

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.

Syftet med studien Àr att utröna hur nÄgra verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter med fokus pÄ hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det gÄr att underlÀtta i matematikÀmnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fÀltet. Resultatet visar att pedagogerna Àr splittrade i sina uppfattningar gÀllande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mÄtt av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikÀmnet frÀmst i form av problem med problemlösning. Vidare Àr pedagogerna överens om att det gÄr att underlÀtta för dessa elever med hjÀlp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen dÀr denne befinner sig..

This thesis is a qualitative study of a new law that was applied in December 2010. The law is called Lagen om etableringsinsatser fo?r vissa nyanla?nda invandrare, and is meant to help newly arrived immigrants that come to Sweden to establish themselves in the Swedish society. The aim of the study is to see what discourses the Swedish government produces as a result of this new law. Interesting for the study is to see what happens in the implementation stage at a local level, in this case in the municipality of O?rnsko?ldsvik.Theoretically and methodologically I emanate from critical discourse theory and institutional theory.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn pÄ pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt fÄ en indikation pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrarens uppfattningar liknar eller skiljer sig frÄn specialpedagogens uppfattningar i frÄgan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien bestÄr av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar pÄ fyra aspekter av förstÄelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsÀttningarna för pedagogisk handledning ? svÄrigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jÀmförelsen av förskollÀrarens och specialpedagogens uppfattningar sÄ Àr tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsÀttningarna för pedagogisk handledning.

Datorprogrammet Lexia var nĂ„got vi för första gĂ„ngen  kom i kontakt med tidigt i vĂ„r lĂ€rarutbildning och Ă€ven om vi inte hade tillfĂ€llet att dĂ„ sĂ€tta oss in i det tillrĂ€ckligt sĂ„ har tankarna kring Lexia bestĂ„tt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pĂ„ vilken sprĂ„kutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslĂ€rarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen Ă€r organiserat.Vi har intervjuat lĂ€rare och specialpedagoger pĂ„ olika skolor och fĂ„tt svar som efter bearbetning sammanstĂ€lldes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frĂ„gestĂ€llningarna.Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslĂ€rare men ocksĂ„ att klasslĂ€rarna anser att de pĂ„verkande faktorerna Ă€r mer hindrande Ă€n hjĂ€lpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer sĂ„ har de negativa faktorerna, sĂ„som tids- och datorbrist, stört anvĂ€ndandet av Lexia..

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Syftet med denna studie Àr att lyfta fram problematiken kring flickor med ADHD diagnos. Att utforska hur dessa kan upptÀckas samt vilka tillvÀgagÄngssÀtt man kan anvÀnda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjÀlp de behöver. För att kunna belysa frÄgorna kring detta Àmne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjÀlp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn pÄ flickor med ADHD diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger anvÀnder sig utav för att ge dessa flickor det stöd de behöver.

Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad livskvalitet.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlÀgga förskolepedagogers kunskaper om och förvÀntningar pÄ specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod anvÀndes en enkÀt som riktade sig till pedagogerna pÄ samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I mÄnga avseenden Àr man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gÀller detta pÄ individnivÄ. PÄ vissa omrÄden önskar man en större insats Àn vad man upplever vara fallet idag. Exempel pÄ detta Àr ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frÄgor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete bÄde riktat mot det enskilda barnet och pÄ det mer förebyggande planet. Med en inriktning som tÀcker de behov som efterfrÄgas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i sÄvÀl dagens som framtidens förskola..