I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagogens kompetens används i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lärare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehåll och funktion. Metod: Litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lärare, verksamma på tre olika skolor, ligger till grund för vår studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt på skolorna. Enligt specialpedagogerna är deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet både på individ- grupp- och organisationsnivå. Det stämmer väl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lärarna är emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna på individnivå.

Syftet med min studie är att undersöka läsförståelsens utrymme i lärarens/ specialpedagogens läsundervisning. Läsförståelse är en del i elevens läs- och skrivutveckling och är även en möjlighet för eleven att påverka sitt lärande både i och utanför skolan. Metoden som har använts är kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lärare och två specialpedagoger på två F ? 6 skolor och en specialpedagog på en 7 ? 9 skola. Skolorna är belägna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av läsförståelse har också bidragit till studien. Resultatet visar att utrymmet för läsförståelseundervisning är stort i läsundervisningen, men specialpedagogens/lärarens kompetens i läs- och skrivutveckling inverkar på hur väl detta utrymme tas till vara.  .

Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vilken betydelse ett elevhälsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundläggande fråge- ställningar för studien är följande:1. Vilka förväntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhälsoteam, på special- pedagogen?2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhälsoteam? 3.

Denna undersökning syftar till att skapa större förståelse för hur specialläraren och specialpedagogen önskar samverka med svenskläraren i arbetet med att optimera läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Ämnet avgränsades till elever på högstadienivå, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. Två informanter, en speciallärare och en specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick från det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallärarens och specialpedagogens uppfattningar om hur man bör samverka med svenskläraren härstammar från två skilda pedagogiska perspektiv..

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrån de mål som står i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. Våra frågeställningar vi utgår ifrån är: ? Vad kännetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget på?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrån examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien är både kvalitativ och kvantitativ och för att inhämta information har en onlineenkät används. Enkäten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Syftet med studien var att ta reda på hur skolledare i en kommun beskriver och använder handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; handledning, hur handledning används i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen. Studien är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare, vars svar blivit kategoriserade med hänsyn till likheter och olikheter som presenteras i resultatet. Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som hjälp, stöd, råd och konsultation. Utifrån deras sätt att beskriva begreppet, menar skolledarna att handledning används. Likaså att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas. Det har även framkommit i studien att en del av skolledarna gärna skulle vilja använda sig av handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar att handledningen tyvärr inte används i någon större utsträckning som en reflekterande möjlighet på grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att resurserna inte riktigt räcker till..

I vårt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklärarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklärarna arbetar med öppna uppgifter utifrån mål och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi använder oss av är observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklärarna.Enligt matematiklärarna är alla elever med när de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att två av lärarna anser att elever med för få förkunskaper inte kan vara med. En lärare menar också att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istället för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler än vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivån höjs.Matematiklärarna planerar för att alla elever ska kunna vara med.

Syftet med vårt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhälsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhälsa för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrågas i en skola för alla. Resultatet i vår undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrågades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnåendemålen och den nationella proven..

Bakgrund till val av ämnet är min upplevelse efter många års arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet är att det upplevs som ?en läxa uppåt?. I Skollagens 4 kapitel poängteras det systematiska kvalitetsarbetet och i Läroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella målen som inte har några kunskapskrav på det enskilda barnet utan måluppfyllelsen i förskolan innebär att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstås på förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivå och hur personal och chefer på dessa nivåer såg på det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrågor togs tillvara i förskolan. - Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef? - Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet? - Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken? Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus på att tolka och reflektera kring andra människors känslor, förståelse och kunskap.

Huvudsyftet med studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka skolpersonalens åsikter och erfarenheter kring arbetet med att upptäcka, hjälpa och stödja barn i grundskolan (F-9) som lever med alkoholmissbrukande föräldrar. Vi vill även ta del av skolpersonalens tankar kring specialpedagogens roll i detta arbete. Vidare vill vi ta reda på hur det förebyggande arbetet i skolan, angående missbruk, kan se ut utifrån skolpersonalens kunskaper och erfarenheter. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn som växer upp med alkoholmissbrukande föräldrar. Dessutom beskrivs teorier som belyser det samband som finns mellan barnets sociala miljö och barnets fortsatta utveckling.

Denna kvalitativa studie syftar till att ur specialpedagogers perspektiv undersöka leksvårigheter i förskolan, samt belysa specialpedagogens roll i arbetet med förskolebarns lekutveckling. Undersökningen görs genom semistrukturerade intervjuer, med sju yrkesverksamma specialpedagoger, i en medelstor svensk kommun. Den pedagogiska kompetensen, pedagogernas förhållningssätt och engagemang är de faktorer som framhålls som mest betydande då det gäller att främja en god lekutveckling och undvika leksvårigheter i förskolan. Samtliga specialpedagoger i undersökningen antar ett relationellt perspektiv i arbetet med leksvårigheter och anser därmed att hindren oftast återfinns i barnets omvärld och inte hos den enskilda individen. Handledning gentemot pedagogerna i förskolan är specialpedagogens vanligast förekommande arbetsmetod i arbetet med leksvårigheter..

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). Lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete (Teachers´ Comprehensions of the Special Education Teacher´s Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte är att klarlägga lärares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frågeställning: Hur skall specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lärare har intervjuats; samtliga lärare arbetar på F-6 skolor. Jag har använt mig av ostrukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera på handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhållningssätt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning är en semistrukturerad intervjumetod, utförd i två olika kommuner där målgruppen är nio lärare i förskolan samt nio lärare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter är att undervisa, utveckla, utreda samt rådgiva.

 AbstractSyftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.