Syftet med studien är att kritiskt granska och jämföra lärares och skolledares syn på specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. Utifrån syftet ställs frågorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar på områden som främst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta lärare och sex skolledare i förskolan från fem kommuner.Utifrån syftet kartläggs följande områden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förändring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en människas livsvärld, andra världar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn på pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet är att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt få en indikation på om och i så fall hur förskollärarens uppfattningar liknar eller skiljer sig från specialpedagogens uppfattningar i frågan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien består av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar på fyra aspekter av förståelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsättningarna för pedagogisk handledning ? svårigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jämförelsen av förskollärarens och specialpedagogens uppfattningar så är tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsättningarna för pedagogisk handledning.

Bakgrund: Förskolan ska erbjuda en trygg, utvecklande och lärorik verksamhet för alla barn i verksamheten. Arbetet i förskolan ska utföras med hänsyn till barns olikheter i förutsättningar och behov, det kräver ett varierande arbetsätt och att det anpassas till den aktuella barngrupp som pedagogerna har. En pedagogik som har en central betydelse för strävan mot det viktiga uppdraget att kunna erbjuda en förskola för alla, är specialpedagogik.Syfte: Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur förskollärare förhåller  sig till specialpedagogik och specialpedagogens roll i förskolan.Metod: I studien hade vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare, två på samma förskola och de andra har varit från olika förskolor.Resultat: Förskollärarna var positivt inställda till specialpedagogik och den genomgående uppfattningen av pedagogiken var att den är till för att kunna möta alla barn i förskolan. I förskollärarnas beskrivningar av specialpedagogens arbete i förskolan var handledning det främsta arbetssättet och det som önskades mer av..

Buller från vindkraft är en viktig begränsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur närboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterräng upplever ljudet och andra förändringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i närheten av vindkraftparken Jädraås i Gästrikland med 66 verk. Beräknad ljudnivå vid deltagarnas hus är mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivån, vindriktningen, förväntningar på ljudmiljön och ljudkänslighet.

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och låter även eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lärare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus på öppna uppgifter. Undersökningens frågeställning är: Vad behöver lärare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lärarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestått av intervjuer där sex lärare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lärarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att läraren låter eleverna diskutera, att läraren vågar släppa kontrollen, samt att läraren har matematisk kunskap.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgång. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och för studien är två rektorsområden utvalda och representeras av två rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns många fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och stöd åt personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, är den främsta anledningen till att rektorerna valt att satsa på specialpedagoger i förskolan. Vem som främst gynnas framkommer inte utan barn, föräldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nämns alla som de som har stor nytta av arbetet.

Bakgrund: Flera avhandlingar pekar på att specialpedagoger lämnats helt utan stöd från skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). Både bristande kunskap men även ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare på styrnivå utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsområdet. Denna ?icke styrning? är, enligt Ekström, också en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pågår.

Undervisningen i matematik i gymnasieskolan domineras av att eleverna får arbeta med de uppgifter som ingår i ett visst läromedel. Dessa uppgifter är ofta av rutinkaraktär där lösningsprocessen inte ses lika viktig som om svaret är korrekt eller inte. Min erfarenhet är att elever får svårigheter när de skall lösa matematiska textuppgifter, d.v.s. uppgifter som inte är av den rutinkaraktär som de uppgifter läromedlet domineras av. Syftet med min studie är därför att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever har vid arbetet med matematiska textuppgifter.

I den här examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B på gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmågor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt även hur uppgifterna är formulerade. Studiens resultat visar att, även om alla kognitiva förmågor bedöms, är faktakunskap den kognitiva förmåga som främst mäts i de undersökta proven och uppgifterna..

Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur specialpedagoger i år 4-9 kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi vill också ta reda på vilka metoder specialpedagoger kan använda i sitt dagliga arbete. Vilken är specialpedagogens roll i detta sammanhang med tanke på elever med matematiksvårigheter och dyskalkyli? Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och litteratur har vi sökt fördjupade kunskaper utifrån vårt syfte med vårt arbete. I litteraturdelen lyfter vi fram olika områden som har haft betydelse för vårt arbetes genomförande såsom matematikinlärning, pedagogiska hjälpmedel, utredningsmaterial och specialpedagogens roll.

A1160Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuerResultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK.

Syftet var att undersöka specialpedagogens funktion som förändringsagent i ett pågående förändringsarbete.Föreliggande studie hade en aktionsforskningsansats och studien följde ett pågående förändringsarbete i ett arbetslag. Aktionsforskningsansatsen byggde på att jag i min yrkesroll som specialpedagog även hade en forskande ansats. Detta innebar att jag medverkade under arbetslagets mötestillfällen och följde samt påverkade processen i förändringsarbetet, en slags iscensättande aktionsforskning. Jag hade tidigare påbörjat ett interventionsarbete i arbetslaget med syfte att förändra hanteringen av åtgärdsprogram samt att främja ett mer kollektivt arbete. Det var i detta som studien tog sin utgångspunkt för att följa de processer som arbetslaget genomgick.I resultatet framträdde tydligt att det fanns olika förväntningar på arbetslagets funktion.

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå.

SammandragDen här uppsatsen bygger på en enkätundersökning och intervjuer för att försöka ta reda på vad elever har för mål när de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga läraren? Det jag kom fram till är att det varierar väldigt mycket. Många elever jagar betyg och då framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga läraren och eventuellt få ett godkänt betyg med minimal arbetsinsats. Väldigt många elever har också ganska små förväntningar inför en uppgift i skolan.