Vi ville med vår undersökning ta reda på om Specialpedagoger arbetar med motorisk träning med elever och om de anser att motorisk färdighet och inlärning har något samband. Vi ville också undersöka om de ser något positivt resultat efter motorisk träning. Ytterligare en frågeställning vi ville få svar på var om det skett en förändring i synsätt och attityd angående motorik och inlärning under de senaste 20 åren. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ enkät för att nå ut till så många Specialpedagoger som möjligt. De slutsatser vi dragit utifrån våra enkätsvar är att motorikens betydelse för inlärning diskuterades och arbetades mer med för 10 ? 20 år sedan. Det är 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlärning har ett samband.

Syftet med studien var att undersöka hur ett språkutvecklande arbetssätt fortsätter från en språkförskola till förskoleklass/skola för barn med språkstörning. Jag har undersökt hur övergången mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnens språk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med språkstörning i förskoleklass/skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger som alla är verksamma i skolåren F-5. I undersökningsgruppen fanns såväl barnskötare, förskollärare, lärare, Specialpedagog som talpedagog representerade.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, Specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Syftet med uppsatsens studie är att förstå och ge en bild av Specialpedagogiken i förskolan. Finns några särskilda kännetecken?  14 Specialpedagoger från 12 olika kommuner, alla verksamma mot förskolan, har intervjuats, både enskilt och i fokusgrupp. Genom att använda grundad teori har en påverkansmodell och en Specialpedagogisk processcirkel genererats ur data. Påverkansmodellen visar de faktorer som kan användas för att lösa de problem en förskola upplever.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, Specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan.

Som Specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur den inledande undervisningen inom ämnet matematik kan se ut samt se orsaker till de sjunkande resultat inom ämnet matematik som visats genom undersökningar.Uppsatsen har sin utgångspunkt i det resultat som undersökningen TIMSS 2007 visat och följs därefter upp av intervjuer med två grundskolelärare, en Specialpedagog samt en matematikutvecklare som berättar om den inledande matematikinlärningen. Därtill genomförs ett kunskapstest med elever i årskurs 4. Intervjuerna samt resultatet av kunskapstestet blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning tagen. Relevant litteratur söktes fram från bibliotek samt från databaser på Internet med inriktning mot matematik.Resultatet visar att många lärare har läroboken som utgångspunkt för sin undervisning men att det konkreta materialet är ett viktigt komplement som gör eleverna delaktiga samt befäster matematiken i vardagen. Elevundersökningen visar att eleverna i årskurs 4 har svårigheter inom området taluppfattning och aritmetik..

Det nya speciallärarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det Specialpedagogiska förhållningssättet som redan gällde för det befintliga Specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallärarprogrammet en fördjupad ämneskännedom i läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett Specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De båda Specialpedagogiska utbildningarna, Specialpedagog- samt speciallärarprogrammet, bygger emellertid på examensordningar som till stora delar är samstämmiga. Huvudsyftet med denna studie är att granska hur utbildningsansvariga vid tre lärosäten har förhållit sig till sitt förändrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrån studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för Specialpedagoger och speciallärare och sedan utvecklat två specifika utbildningar, samt hur de ser på de båda yrkesrollerna.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklärare och Specialpedagoger i grundskolans senare år ser på arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter. Examensarbetet kommer med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor att söka svar på mina forskningsfrågor: Hur definierar matematikläraren och Specialpedagogen elever i sociala och emotionella svårigheter och vad tycker de är viktigt att tänka på i arbetet med dessa elever? På vilket sätt ger sig elevernas svårigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lärarna för att hjälpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna är matematiklärare och en Specialpedagog verksamma i grundskolans senare år. Intervjuerna visade på att det lärarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter var att se dem, lyssna på dem och att ge dem tid. Dessa elever känner sig oftast misslyckade och att få dem att lyckas i matematiken var något som lärarna därför kunde leva på en hel vecka.

Detta examensarbete handlar om vad varför högläsning anses vara betydelsefull för förskolebarn. Den handlar även om hur pedagogen anser att de ska organisera och genomföra sagostunden på förskolan samt vilket val av böcker som bör användas vid högläsningsstunderna. Den metod jag har använt mig av i examensarbetet är intervjuer och genom intervjuerna har informanternas viktiga aspekter lyfts fram kring högläsningen. Det finns tre olika yrkesutövare representerade som har olika tankar och funderingar kring högläsningen. De tre olika yrkena är förskollärare, Specialpedagog och bibliotekarie.

Denna studie inriktar sig på elevers uppfattningar angående det stöd de får i och utanför klassrummet och på vilket sätt det påverkar deras skolgång. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. Enkäter användes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lättare kunna koncentrera sig samt att väntan på hjälp i det ordinarie klassrummet ofta är för lång. Samtliga elever som i dagsläget går till en Specialpedagog anser att de får det stöd de behöver och att det där finns arbetsro.

Det övergripande syftet för denna uppsats är att beskriva en kategori av differentiering som används på gymnasieskolor för att individualisera det pedagogiska upplägget samt det matematiska stoffet. Differentieringen som undersöks är organisatorisk nivågruppering. Datamaterialet har insamlats genom intervjuer av lärare och enkäter till rektorer. Data som framkommit har transkriberats och tolkats utifrån litteraturstudien för uppsatsen. Resultatet visar på att organisatorisk nivågruppering används bland gymnasieskolorna trots att rektorer i en del fall menar på det motsatta. Differentieringen kategoriseras som en särskild stödåtgärd där resurser i form av tid, lokaler och lärare framhålls som kostsamma.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger på sin egen roll i barnens lärande? Hur tänker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger på kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, då det inspireras av tematisk innehållsanalys. Intervjuerna genomförs med två barnskötare, tre förskollärare och en Specialpedagog som arbetar på förskolor i två olika kommuner, belägna i olika län. Fokus ligger på ett Specialpedagogiskt perspektiv, där studien har visat att pedagoger arbetar på ett sätt som verkar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till Specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga.

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK kompletterar det talade ordet för att tydliggöra det som sägs. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om TAKK och dess betydelse för barnens kommunicerande. Det handlar även om att ta reda på hur pedagogerna upplever att TAKK används i förskolorna och på särskolan som ingår i studien samt vilket stöd pedagogerna har i användandet av metoden. Vi besökte en särskola och tre förskolor och gjorde intervjuer med pedagoger som arbetar där.