I denna studie undersöks sju skolor som saknar vägledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledning I studien används en kvalitativ metod, vilket är relevant för undersökningen eftersom målet är att få en helhetsförståelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vägledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning (tolkning). Skolledarnas arbete innebär ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översättning av skolans styrdokument som skollag och läroplan. Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vägledare kompenserar denna tjänst med annan personal, det kan vara allt från mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsättning på respektive skola, detta för att spara på anställningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna från kommunen som en orsak till att vägledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna därefter bör sats mer på vägledning genom att höja budgeten..

I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter.

The purpose of this study was to gain deeper knowledge about the special needs of guidance significance as an aid to students based on teachers' views and perceptions.Eight teachers from three different municipalities, active in primary school and middle school have been interviewed since all have participated in and have experience with special needs tutoring. Their responses were compiled and answered the three research questions: What experiences have teachers of special education counseling? How do teachers the guidance they received from a special teacher? What effect has the special educational guidance given for the inclusive education? The result shows that the special educational tutorial helps teachers gain a deeper understanding of students in need of special support and guidance to the mission vary in scope and content. The special educational tutorial that is aimed directly at the teachers seem to have a positive effect on inclusion and a critical/dilemma perspective while the consultative guidance primarily directed towards the adaptation of educational material and allows students to walk out of the classroom to receive special education promotes exclusion and ability grouping and a compensatory perspectives. From a sociocultural perspective pointing results of the study that teachers with special education tutoring experience to students in an inclusive education contribute to each other's learning,creating meaningful for everyone involved..

This report describes a study of how the teachers in Sweden are working with the dialog in their classrooms. The aim was to find out how the teachers are using the dialog in their teaching. And if they think that the dialog has a meaning for the pupils learning, and how they think the pupils learn. Even the difficulties whit the use of dialog in the classrooms and which in the classroom should speak the most was examined. The methods that I used in this qualitative report were interviews and observations of four teachers in the primary school.The research questions in this report were:Which meaning do the teachers think that dialog affects the pupils learning?How does the teachers work whit dialog in their classrooms?Who is leading the dialog in the classroom?Which are the difficulties when working with dialog in the classrooms?I found out that the teachers view on knowledge belonged together with how they worked with the dialog.

Syftet med vårt examensarbete var att studera elevers uppfattning om hur lärarens uppmärksamhet i form av samtal, tillsägelser och hjälp fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet. Vid den empiriska undersökningen har vi använt oss av enkät, intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i två skolklasser, en klass med elever i årskurs 3 och en ålderblandad klass med elever årskurs 1-3, vid två skolor i Luleå kommun. Enkäten genomfördes med sammanlagt 30 elever, varav 15 flickor och 15 var pojkar. Intervjuerna har genomförts med två klasslärare.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Denna uppsats ämnar undersöka vilket förhållningssätt pedagoger och skolledning har till att inkludera elever med diagnos inom Autismspektrumtillstånd samt andra i skolsvårigheter i en vanlig högstadieklass och vilka de eventuella framgångsfaktorerna och fallgroparna är. Studien har genomförts på en högstadieskola där man valt att inkludera nio elever, varav fyra med AST-diagnos, som befinner sig i olika former av skolsvårigheter i en klass och förstärka denna klass med en assistent och en specialpedagog. Studien är en fallstudie och metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer av inblandad personal. Som bakgrundsmaterial har jag även tagit del av dokumentation i form av projektplan och verksamhetsberättelse. Vad gäller organisation pekar resultaten på att tydlig styrning och målbeskrivning är av vikt, samt att det finns risker med att liknande satsningar görs i projektform då man lätt koncentrerar behoven i en och samma klass vilket innebär att denna kan ses som avvikande.

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka det specialpedagogiska stödet för elever i matematiksvårigheter i en kommun i södra Sverige. Vi ville undersöka vilket synsätt som råder på skolorna när det gäller elever i matematiksvårigheter. Vi ville även leta efter goda exempel i arbetet med elever i matematiksvårigheter. I arbetet beskrivs olika forskning kring specialpedagogens roll och uppdrag samt olika sätt att se på matematiksvårigheter. Vi genomförde en enkätundersökning med öppna frågor där informanterna själv fick formulera sina svar.

Examensarbete som bestod i att rita en låg- och mellanstadieskola i det nybyggda området Annedal. Skolan är programmerad för cirka 600 elever, sex årskurser med fyra klasser i varje årskurs, 25 elever i varje klass. Utöver de olika klassrummens hemklassrum breddades skolans program genom att låta specialklassrummen (slöjdsalar, idrottshall, mm) rita sig utåt och bli offentliga lokaler efter skoltid. Skolans program består alltså av 24 klassrum med tillhörande hemvister, två musiksalar, sal för träslöjd, sal för syslöjd, bibliotek, fullskalig idrottshall med fyra tillhörande omklädningsrum, en aula som rymmer hela skolan samt andra mer serviceinriktade skollokaler såsom matsal, skolkök och kontor för skolans administration.För att ta sig an skolans stora program användes en metod där skolan fick komma till som i ett collage. Olika väl fungerande rumsligheter från andra projekt blev inspirationskällor som införlivades och fogades in i byggnaden.Tanken om collaget blev även vägledande i utformningen av byggnadens estetik samt dess tekniska detaljer.

Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna så att de kan ta aktiv del isamhället genom att kommunicera. Syftet med studien är att undersöka den muntligakommunikationen mellan läraren och eleverna i fyra olika klassrum i årskurs fem.Frågeställningarna vi utgått från i vår undersökning är följande: Är det läraren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att ställa en fråga ellerkonstatera något? Har dialogen i klassrummet två eller flera deltagare? Vad är detför frågor som ställs och hur fördelas de mellan läraren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras på en kvalitativ och kvantitativ studie där metoderna bestårav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar på hur lärare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lärarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att ställa öppna frågor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.