Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur elever i behov av sÀrskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön dÀr insatserna sker. Den insamlingsmetod som anvÀnts Àr kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av sÀrskilt stöd frÄn tvÄ olika skolor, Är 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av sÀrskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och vÀlfungerande.

Syfte: MĂ„let med detta arbete Ă€r att göra en jĂ€mförande studie utifrĂ„n ett Skoldatateks tvĂ„ arbetsmodeller för att undersöka i vilken omfattning och hur IKT anvĂ€nds i det vardagspedagogiska arbetet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur IKT kan anvĂ€ndas som ett integrerat verktyg för att uppnĂ„ pedagogisk inkludering pĂ„ den aktuella skolan.Teori: Arbetet vilar pĂ„ en sociokulturell teoribas med tillhörande specialpedagogisk teoribildning och perspektiv med inkludering som fokusomrĂ„de. Även IKT-relaterad teori och forskning Ă€r inkluderad i studien.Metod: Som metod har intervju, enkĂ€tundersökning och observationer anvĂ€nts. I arbetet ingĂ„r tvĂ„ grupper elever, tvĂ„ klasslĂ€rare och en specialpedagog. Totalt genomfördes tre intervjuer med skolpersonal, tvĂ„ enkĂ€tundersökningar med elever och 14 observationer i elevgrupp.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det pÄ ett mer optimalt sÀtt. Vi har varit sÀrskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rÄdande synen pÄ högpresterande elever ser ut pÄ de skolor som varit aktuella i studien har ocksÄ varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tre olika skolor har ovanstÄende undersökts. LÀrarnas och specialpedagogernas syn pÄ de högpresterande eleverna Àr att de Àr i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Syftet med undersökningen var att undersöka lÀrarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlÀrning i förskola och skola. LÀrarnas utmaningar med att ta vara pÄ de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga pÄ denna i undervisningen. Vidare lÀrarnas utmaningar med flersprÄkiga elever.Studien utfördes pÄ fem skolor av olika karaktÀr: En mÄngkulturell skola. En skola belÀget i ett? högstatusomrÄde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar pÄ projektet ?Engelska spÄret? och en förskola dÀr en engelsksprÄkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.

The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff.

Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: ? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras? ? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk? ? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.

Syftet med studien Àr att göra en komparation mellan tvÄ lÀnders, Sverige och Japans, syn pÄ lek och lÀrande genom frÄgestÀllningen; Hur skildras lek och lÀrande i lÀroplan och i förskolverksamhet i Japan och Sverige? Hur stimulerar den fysiska miljön till lek och lÀrande utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv?.Bakgrunden till undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagogerna i de olika lÀnderna arbetar med lek och lÀrande och hur de arbetar med den fysiska miljön och lÀroplanen för att fÄ in de tvÄ begreppen, dÄ detta Àr relevant för vÄr kommande yrkesroll.Metoden har varit en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med pedagoger och observationer. Intervjuerna och observationerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att synen pÄ lek och lÀrande var ganska liksinnad, dÄ bÄda lÀnderna har leken som det centrala i verksamheten. Största skillnaden Àr den fysiska miljön; dÀr utformningen i den japanska förskolan pÄminner mer om ett klassrum, medan den svenska förskolan har en mer hemlik miljö. BÄda lÀnderna utgÄr efter en lÀroplan men dÀr den svenska förskolan anvÀnde lÀroplanen mer öppet i verksamheten medan den japanska förskolan anvÀnder den mer lÄngsiktigt och inte lika aktivt..

Syfte: Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur kontakten och samarbetet mellan BUP och skolan tedde sig utifrÄn grundskolepedagogers erfarenheter, samt vilken förstÄelse av BUP som pedagogerna gav uttryck för. Studien avsÄg att besvara frÄgestÀllningar gÀllande hur pedagoger beskrev kontakten med BUP, vilket stöd de upplevde att de fick eller hade fÄtt av BUP samt vad kontakten med BUP resulterat i.Metod: I denna studie anvÀnds Grundad Teori, vilket Àr en teorigenererande metod. Fem pedagoger, verksamma i grundskola, intervjuades (vilka arbetade som rektor, specialpedagog och lÀrare).Resultat: I denna studie framkommer det att respondenterna inte fÄr det stöd de vill ha frÄn BUP. Diskrepansen mellan pedagogernas förvÀntan och det de fÄr i mötet med BUP Àr stor. BUP och pedagogerna kommer frÄn olika lÀror och dÀrmed har de svÄrt att mötas.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers sprÄkutveckling i förskolan och skolan. Jag undersökte ocksÄ om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom sprÄksvaga barnen/elever och om miljön kan vara sprÄkutvecklande för alla barn/elever. Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre frÄn förskolan och tre frÄn skolan. För att samla data till undersökningen anvÀnde jag mig av öppna intervjufrÄgor. Resultatet visar pÄ att pedagoger Àr medvetna om barns sprÄkutveckling, men har dÄlig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att fÄr en bÀttre sprÄkutveckling. De pedagoger som har tillgÄng till specialpedagog kÀnner att de fÄr stöd av denna för att kunna arbeta med sprÄkförsenade barn. Om barnet Àr knutet till en logoped kan pedagogerna oftast fÄ tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan. Miljön kan ha vÀldigt stor betydelse för sprÄklig stimulans.