I denna studie har syftet varit att öka kunskapen om vilka användningsområden iPad har som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att kunna besvara detta syfte har intervjuer genomförts med pedagoger på en förskola där iPad används i verksamheten. Intervjuerna genomfördes vid två olika tillfällen och den insamlade datan har sedan transkriberats och kategoriserats under olika teman. I förskolan möter vi olika verktyg som förväntas hjälpa barnen i deras utveckling och lärande. Att ny teknik introduceras i förskolan innebär att barnen erbjuds enmöjlighet att följa utvecklingen på lika villkor.

SammanfattningDetta examensarbete har som mål att analysera ett antal verktyg som kan användas för att underlätta en kunds förståelse för ett Javaprograms funktionalitet genom tydliga beteende-specifikationer och visuell bekräftelse av beteendet.Detta görs för att underlätta företagets process att dels ta fram önskat beteende tillsammans med kunden och dels för att kunna visa upp att beteendekraven följs.Verktygen analyseras utifrån olika krav som jag tagit fram tillsammans med företaget, såsom lättförståelighet, prestanda, tydlighet i dess grafiska presentation och hur lätt det är att underhålla..

En lyckad social tillställning är beroende av gästernas humör. Värden har vissa verktyg hen kan ta till hjälp för att behålla en god atmosfär. I följande uppsats diskuterades möjligheterna alkoholen ger i jakten på ett framgångsrikt värdskap. Syftet med studien är att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan värd och gäst med avseende att skapa ett lyckat värdskap.Uppsatsen är en litteraturstudie som har använt sig av fem vetenskapliga artiklar för besvara syftet. Resultatet som artiklarna visade var att alkohol i måttliga mängder gör människor mer sociala och avslappnade.

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka fenomenet barnboken som ett pedagogiskt verktyg har hela tiden funnits men under utbildningens gång vuxit, då vi förstått att den med ett medvetet arbetssätt kan påverka barns lärande och utveckling på flera plan. Något som ännu mer ökade vår nyfikenhet var att tidigare forskning inom detta område var mycket begränsad. Trots det har vi försökt att lyfta fram relevant forskning kring vårt ämne. Utvecklingspedagogiken är det som ligger som teoretisk grund för vår undersökning.SYFTE: Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka uppfattningar förskollärare har kring barnboken som ett pedagogiskt verktyg för att medvetet skapa förutsättningar för barn att utvecklas och lära.METOD: I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ forskningsansats med inspiration från fenomenografin. För att samla in data valde vi att använda oss av den kvalitativa intervjun.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur barn tänker om datorn som ett verktyg för att lära sig läsa och skriva. Jag delade upp mitt syfte i fyra frågeställningar som sökte svar på barnens tankar om datorn som ett verktyg i läs- och skrivprocessen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats i två grupper, en förskoleklass och förskolegrupp. Jag använde mig av observationer och barnintervjuer som informationsinhämtande metoder, dels för att se hur och till vad barnen använder datorn i skriv- och läs processen dels för att ta del av deras tankar. Resultatet visar att barnen anser att datorn är bra till mycket men framförallt ett stöd i deras skriv- och läsutveckling.

Genom kursmålen uppmanas svensklärare på gymnasiet att använda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielärare i svenska väcktes frågor om hur verksamma lärare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lärare använder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frågeställningar: Varför anser lärare att det är relevant att använda bilder och musik i svenskundervisningen och hur använder de det? Anser lärare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sätt att lära? Vad vill lärare uppnå genom användandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fyra gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lärare använder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för ämnet.

Denna studie har till syfte att ge en vidare syn på hur surfplattan används som verktyg och hjälpmedel i förskolans verksamhet och även ge en förståelse kring hur pedagogerna tänker kring surfplattan i förskolan. Frågeställningarna som besvaras i studien är på vilket sätt surfplattan används som ett hjälpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tänker pedagoger kring användningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ studie där sex pedagoger på fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas användning av surfplattan kan delas upp i två större användningsområden. Den första är barnens lärande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra är pedagogernas dokumentation av barnen.

Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningarvilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar påvikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomfördafokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagensledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hanteradessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarnaför ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer avgenerationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringaroch behovet av att kombinera olika typer av ledarskap.

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

De allra flesta människor i vårt avlånga land är uppväxta med inställningen att inte sätta sig bakom ratten och köra när de druckit alkohol eller tagit droger. Trots detta är det mellan 14 000 och 16 000 rattfyllerister som kör på våra vägar per dag! Förutom att rattfylleristerna förorsakar stora risker för människors lidande, orsakar han/hon även samhället enorma kostnader. Polisen i vårt land har enastående möjligheter att övervaka nykterheten på våra vägar genom olika verktyg såsom sållningsprov och Evidenzer. Ett annat arbete som pågår mot rattfylleri och drograttfylleri, är att polisen aktivt upprättar kontrollplatser vid till exempel systembolag, restauranger samt kring dygnet runt öppna bensinstationer och så vidare. Huvudsyftet med rapporten är att är att få en ökad förståelse för vilka verktyg som Polisen kan använda för att effektivisera arbetet och minska rattfylleribrotten på våra vägar.

Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den.

I takt med att samhället förändras gör även skolan det. Datorerna har fått en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter därmed nya utmaningar. På vilket sätt och till vad ska datorn användas är några av dem. Nätbaserade verktyg i form av lärplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook används av flertalet verksamma lärare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svårigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssätt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielärare har för uppfattningar om och förhållningssätt till att arbeta med nätbaserade verktyg i sin undervisning.