Efter vår första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta på uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmåga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vår studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssätt har med avseende på elevers uppfattning om delaktighet och lärande. Efter varje grupparbetssätt så genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning är att de lärt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssättet. Där kände eleverna att de också varit mest delaktiga..

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elever i årskurs tre och fyra uppfattar likhetstecknet och hur deras lärare undervisar begreppet ?likhetstecknet? för att öka förståelsen hos eleverna. För att kunna besvara mina frågeställningar använde jag mig av en kvantitativenkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Samtliga elever fick svara på en gruppenkät, som bestod av nio prealgebraiska utsagor där likhetstecknet har en central roll. Elevernas svar analyserades och klassificerades i fyra olika kategorier: strukturell uppfattning, operationell uppfattning, annat och inget svar.

Employers are becoming more and more aware of that the internal communication between employees is the reason why organizations are being held alive and also what impact the office environment has on employees work performances and their communication. The aim of our study was to gain an understanding of what significance an office's spatial design has for the communication between employees and managers in the workplace. We have through qualitative interviews with managers and employees from different business cases gotten a perception of their ways of communicating with each other. The results showed that employees and leaders thought that they shared the same picture of what their communication was like in reality, how they thought their ways of marking their territory in the office was understood and respected and what their opinions and expectations of how the communication between them and their leaders should be like. These results were then analyzed in consideration with relevant theory and previous research in the disciplines of office environment and communication studies.The main conclusions that have been drawn from the analysis are that the work environment's design can be both positive and negative at the same time and that what should be focused on is the leaders' communication. The leaders and their employees have to communicate more about their communication between them so thart misunderstandings can be avoided in the office environment - and therefore become more effective..

Vårt syfte med denna uppsats var att analysera och beskriva gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam i jämförelse med ERK: s uttalande. Detta har vi gjort genom en empirisk studie där två valda reklamkampanjer som blivit behandlade av ERK visats för gemene man. Vi har även gjort en litteraturstudie där vi använt oss av tre perspektiv, företaget, individen och samhället för att se vilka faktorer som påverkar och inverkar med gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam. Den forskningsfråga vi ställde oss var: Hur uppfattar gemene man könsdiskriminering i reklam?Vi gjorde en kvantitativ studie för att ta reda på gemene mans uppfattning.

This bachelor essay aims to illuminate different images and ideas about Bellevue industrial area.The area is situated in a district in Gothenburg, called Gamlestaden, where Bellevue industrialarea is a former industrial area, today mostly used by minor occupations. The district is facing amajor transformation, based on a detailed master plan. One aim is to create a district with mixedfunctions; like residences, businesses, offices, services and cultural activities all together. Thisessay is based mainly from a user perspective, but it also has the perspective from the ideas andvisions by the City Planning Office.The material is mainly based on interviews with seven informants, representing different kinds ofoccupations in the area. One interview is also made with a city planner.

Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ?bilist-kultur?.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen. Här presenteras även influenser och inspirationer från Holland, ett land känt för sin eviga kamp mot översvämningar och för sin innovativa arkitektur vad gäller kustnära bebyg-gelse.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhåller sig till bestämmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianpråktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsättningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frågan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bästa jordbruksmarken sett till dess produktionsförmåga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att växa på. Som tillvägagångssätt för att studera detta tillämpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehållsanalys av åtta kommuners översiktsplaner. Uppsatsen visar på att det finns en förskjutning från miljöparadigmet till planeringsparadigmet i sättet som kommunerna för sina resonemang om bestämmelserna om byggande på jordbruksmark. I samtliga översiktsplaners övergripande mål eller strategier nämns jordbruksmarken som en viktig resurs som ska värnas. Detta inledande resonemang tillhör ?miljöparadigmets? bevarande- och skyddssynsätt på utveckling.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

I denna studie har två olika GIS-verktygslådor och två typer av kartmaterial jämförts för attundersöka hur väl de kan användas till att modellera ekologisk konnektivitet på kommunnivå.Verktygslådorna som jämförts är Matrixgreen 1.6.4, en extension till ArcGIS 9.3.1, och ODC,ett urval av verktygen från ArcGIS Spatial Analyst. Som bakgrundsmaterial användes tvåolika typer av data, dels Svensk MarktäckeData (SMD) och dels en vegetationskarteringspecifikt framställd för ändamålet baserat på IRF-bilder. Syftet med studien är att försökaidentifiera en optimal metod för att analysera och kartera ekologisk konnektivitet utifrån demöjligheter och begränsningar som respektive verktygslåda och kartmaterial erbjuder, medtekniska förutsättningar liknande en kommunal tjänstemans. Jämförelserna är gjorda både urett kvalitativt användarvänlighetsperspektiv, och ur ett kvantitativt resultatperspektiv däranalysernas kvalitet och resurseffektivitet bedömts.Resultatet av jämförelserna visar att en analys utförd med Matrixgreen, mjukvara designadspeciellt för att modellera ekologisk konnektivitet är mindre kvalitetsmässigt tillförlitlig än enanalys gjord med ODC. Anledningen till detta är att Matrixgreen i sin nuvarande form ärbegränsat av programmeringsfel, vilket delvis förtar dess användningspotential.

Syftet med detta arbete är att studera hur elevers uppfattning av variabelbegreppet utvecklas mellan årskurs 7 till 9. Internationella tester visar att svenska elever i årskurs 8 har svårt för det matematiska begreppet variabler samtidigt som skolverket har konstaterat att variabelbegreppet är viktigt för förståelsen av matematiken på gymnasienivå. Inom forskningsprojektet Concepts in Secondary Mathematics gjorde forskaren D. E. Küchemann på 1980-talet en klassificering av elevers uppfattning av variabelbegreppet.

Bakgrund: Kosten är en central del i vårt dagliga liv. Trots vikten av rätt och tillräcklig kost är nutritionen en utsatt del av vården. För att upprätthålla en god måltidssituation krävs det att verksamheterna lägger ner tid och fokus på utbildning inom ämnet. Området är väl utforskat vad gäller faktorer som påverkar måltidssituationen. Dock finns en kunskapslucka angående hur denna måltidssituation påverkar livskvalitén hos de äldre. Syfte: Beskriva hur de boendes uppfattning av måltidssituationen, på ett vårdboende i sydvästra Sverige, påverkar livskvalitén hos de boende. Metod: En empirisk studie av fenomenografisk ansats, baserad på semi- strukturerade intervjuer med åtta individer på ett vårdboende i sydvästra Sverige.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för storstadssatsningen.

Inom Human- Computer Interaction är användbarhet ett mycket centraltbegrepp. Användbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmått ochsubjektiv uppfattning. Det råder idag delade meningar i forskarvärlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa två mått. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att någon av de två inte utgör en nödvändig del av användbarhetsbegreppet. Om så är fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvärderingsprocesser.