Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhållande till ursprunglig vision från initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka på och styra planprocessen samt länsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktär i Linköping, Västervik och Göteborg. Med en teoretisk utgångspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsätter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. På så vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstår, hur de kommit till uttryck och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts. Sammantaget går det att dra slutsatsen att plankontroverser är svåra att undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrågor har i de studerade fallen kantats av bland annat värderingar och viljeyttringar utifrån olika aktörers preferenser, intressen och bakomliggande motiv.

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.

Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete är att genom analys av Norra Fäladen visa på befintliga kvalitéer, värda att bevara och hur dessa kan förstärkas med nya tillskott till området, samt att föreslå möjliga åtgärder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra Fäladen i Lund, ett bostadsområde byggt under rekordåren.

Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet finns även Edsviken som är ett vackert naturområde.

Klimatförändringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivåerna och ökade nederbördsmängder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta områden orsakar större konsekvenser av översvämningar i framtiden. Tidigare har människan skyddat sig från översvämningar med hjälp av tekniska strukturer som vallar och barriärer. De senaste 10-20 åren har det i flera europeiska länder skett ett skifte från dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssätt för att förebygga och hantera översvämningar i policydokument och rekommendationer från ansvariga myndigheter.

Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.

This study was an assignment for the company Holmen which is located in the region of Örnsköldsvik, Sweden. The study was focusing on the responsibilities of a forestry planner during the planning season. The study was investigating about how much time the planner spent in the office, in the car and out in the forest. Any other issues that would cause delays were also identified. To be more effective and to increase the number of objects to a district bank, a better preparation in the planning stage (for thinning?s or clear cuts) is needed as well as faster transition on to the next area.

To have a tool that guides you when you work with a complex system can be helpful since the complexity of the work can be reduced. In this thesis I explore the possibilities to use a helper application whilst planning installations of access control systems. The purpose of the application is to provide support during the planning and at the same time make the user aware of the limitations that exist in the access control system ARX Access. By combining early user input and the theory of formativity, the result became an application written in Java..

This paper describes the integration of environmental assessment in Swedish municipality comprehensive planning through a chosen case study. The implementation of a new EGdirective in Swedish law, concerning Assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, should lead to some changes in the way Swedish municipalities' deals with environmental issues in their comprehensive plans. This could later on lead to new preconditions for municipality comprehensive planning. The purpose of this study was to investigate how the planning organisation in the municipality adapts to new regulations for impact assessment of comprehensive plans required by the Planning and Building act. Secondly the purpose was to partly participate in the early stages of the planning process and thereby indicate and identify possible environmental impacts regarding the aspects of land and water. This was done as a case study in a well defined part of the process.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.

Syftet med uppsatsen har varit att jämföra Naturvårdsverkets förslag till en förändring av strandskyddsbestämmelserna, som kom år 2002, med de nya strandskyddsbestämmelserna som i fullo trädde i kraft den förste februari år 2010. Vidare har frågan hur de allmänna intressena tas till vara i strandskyddsbestämmelserna ställts samt hur förändringarna i lagstiftningen har påverkat detaljplaneringen av strandområden i tätortsområden. En fallstudie gjorts över ett strandnära område där ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya strandskyddsbestämmelserna kan tillämpas vid detaljplanering. Avgränsningen av arbetet har varit intresseavvägningen mellan de allmänna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera strandskyddets påverkan vid detaljplanering i strandnära lägen. De huvudsakliga källorna har varit Regeringens proposition ?Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden?, Naturvårdsverkets rapport, ?Kartläggning m.m.

This study aims to analyze the risks with building new households between railroads and shore, the focus of the study lays on Öbacka strand in Umeå municipality. The study also investigate if a land use conflict has taken place and how it was handled.The paper is based on different documents that was central for the work of planning the households and some interviews with operators that was highly involved with the planning of the area.The results shows that there is several risks with establishing new household between railroads and shores. Mainly because of the exposure of noise from the railways, though the risk for impact on the living environment for animals were low in this case there is a generally risk that it could get negative effects. It also a very important that the availability to the shore is secured. Planning in this type of area involves a great number of operators can easily cause a conflict due to the different perspectives on how the land should be used in the future, and also because of protecting different interests.

Sammanfattning Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt och reparerat tåg under ett sekel. Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och ålder.

Detta kandidatarbete syftar till att belysa några av de problem som uppstår vid omvandling av centralt belägna industriområden. Fokus ligger på de problem som uppstår när ett industriområde som fortfarande är aktivt står inför en omvandling och hur det påverkar de företag som är verksamma i området. Problematiken diskuteras utifrån en fallstudie i Slakthusområdet i Södra Stockholm som idag är föremål för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör Slakthusområdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i Slakthusområdet.

The aim of this thesis is to investigate how municipalities handle planning of megaprojects. The term megaproject here refers to a large project in terms of time, space, investments, numbers of agents etc. With an increasing importance of the phenomena the need of discussing the role local politics could take in this process is important.How do municipalities handle the difficulties that come with megaprojects and what roles do they take in their work with megaprojects? These empirical questions are tested on a case where the municipality of Lund works with the megaproject European Spallation Source (ESS). A theoretical question discusses the megaproject in the light of governance and government, and structures the analysis around these two important terms.Different parts of the municipality handle there part of the planning from there own logic.