Mycket händer i Norra Sorgenfri. Det här arbetet syftar till att sätta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och det verkar på planer och program som att stadsdelen kan bli ett område för hela Malmö. Det är dock viktigt att diskutera hur området skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Denna uppsats har fokus på platser som är möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad från planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, präglas dessa platser av en rad olika motsättningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se på mellanrum som överblivna platser utan värde och som en markreserv i väntan på en framtida stadsutveckling. Trots detta används dessa platser av människor, som snarare ser på mellanrum som värdefulla platser och som en slags frizon för människor och aktiviteter som inte ges något utrymme på planerade och kontrollerade platser i staden.

Denna rapport är ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet är att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se på möjligheterna att skapa ett småskaligt torg på Kungsplan. Även ge rekommendationer till förändringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stängda sidor åt norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar beläggning, markmaterial och belysning av platsen..

Jag har i mitt examensarbete undersöka om man kan skapa en trevligare gatumiljö längs en väg med mycket trafik. Planområdet jag valt att arbeta med sträcker sig mellan Göteborg och Mölndal. Dessa städer binds samman av flera olika vägar. Den första förbindelsen mellan dessa städer gick längsmed Mölndalsån där idag Södra vägen, Mölndalsvägen och Göteborgsvägen finns. Om man ska färdas mellan Göteborg och Mölndal väljer många fortfarande att röra sig längs denna sträckning då den är genast och för att spårvagnen färdas den sträckningen.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus. Nötbolandet är ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsättningar ligger teorier om terränganpassning för småhusområden till grund för själva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka områden som går att bebygga och sedan hur dessa delområden bör utformas. Längst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, äger kommunen själv mark som dess tjänstemän funderar på hur den kan exploateras. Examensarbetet tar därför även ställning till om och i så fall hur detta område bör exploateras. En idé om att bygga ett nytt sommarstugeområde, utform-at som ett traditionellt fiskeläge, test-as i detta område, utifrån analyser utförda vid befintliga fiskelägen..

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

Inledning: Detta är ett examensarbete på 20 poäng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över Djurängen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för säkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om två studenter. Analysen grundar sig på fördjupade studier inom olika ämnesområden, vilka presenteras i sårbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nämnda kapitel. Texten för varje ämnesområden är baserad på litteratur, statistik samt intervjuer med verksamheter, myndigheter och enskilda personer. Carina Håkansson har sammanställt följande texter: 3.1.4 Personskador och olycksfall, 3.1.5 Insatser för räddningstjänst vid brand och olyckor, 3.1.6 Brottslighet, 3.2.1 Dricksvatten 3.2.2 Livsmedel.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Det här kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med två exempel på offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. Där har människors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfällen på dygnet. Uppsatsen undersöker förhållandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden på dygnet och människors aktiviteter. Syftet är att skapa större förståelse för hur människor påverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fältanteckningar. Fältanteckningarna har sedan tolkats med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som är estetiskt tilltalande beror mestadels på att det är ett mycket svårdefinierat begrepp till skillnad från vad en byggnad och ett konstverk är.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vad forskningen säger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare är syftet att undersöka hur Stockholms stad förhåller sig till denna forskning genom sina två ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgått från två teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehållsanalys, som använts för att analysera de två ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över Järvafältet?. Resultatet visar att forskningen om trygghet i den fysiska miljön är nyanserad.

Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är inget undantag för detta fenomen.

The dissertation deals with an account of actual problem, which can arise within EMC and power quality. The cause of power interruption and what can be done to minimise the power interruption is discussed. It also includes a definition of planning levels and which factors one needs to have control over to carry out a possible planning strategy and how the local distributions net could be more secure. The electrical net could be secure but no system can be free from interruption.The dissertation examines two distribution transformers: GLA40T1 (Glansås) and T399 in Tranås Energy which don?t have regulators.