Sökresultat:
3849 Uppsatser om Spatial planning - local planning - Sida 15 av 257
Fördjupad översiktsplan för Skegrie tätort
Regionen kring Öresund befinner sig i ett expansivt skede, vilket bidrar till
att trycket på bl.a. småhus i området har ökat och Trelleborgs kommun är
intresserad av att ge Skegrie en större utbredning. Skegrie är en av de tre
främsta utvecklingsorterna i kommunen. Den är belägen längs Skegrie byaväg,
invid E6 mellan Malmö och Trelleborg. Det bor ca 560 människor i byn.
Bostadsbebyggelse i Umeå tätort : Flerbostäders bebyggelse i relation till översiktsplaner mellan åren 1998-2014 i Umeå tätort
Urban planning in Sweden goes back to a prolonged tradition, and even since the beginning of the 16th century there´s been general plans for urban planning for cities in Sweden.Nowadays every municipality has a directive from the government to establish or re-new the general master plan covering the whole municipality every 4th year.The aim of this paper is to illustrate and shed light on the extent for the planning document and guidelines, and how they change from every active period and in what extent the provisional planning reaches its visions regarding the outcome of the actual city growth. This study was completed by studying the position of every apartment building that?s been constructed for the chosen area over the years of 2000 - 2014 and draw comparisons between the current master plan main visions regarding constructions ? and comparing the two separate visions to pin out the differences in the same subject.The result shows that there are some deviations from the plans but not as much as one would have thought in the city growth, and some deviations from the different planning documents. Some of the deviations was greater than others but overall the visions was about the same..
Gödslingsstrategins inverkan på Holmen Skog, Umeå distrikt
This thesis analyzes the effects of different fertilization strategies on forest management at Holmen Skog in Umeå district. Harvesting volumes, net present values and fertilization intensity are presented for each fertilization scenario. The planning reserve (percentage area older than minimum final felling age) was also analyzed in this study.The thesis covers the analysis of five different fertilization scenarios, varying in fertilization intensity, from no fertilization at all, to fertilization at every harvesting operation (thinning or final felling). A sub-study was also carried out so the reader in detail can see how the different fertilization scenarios affect individual forest stands of different nature. The analysis has been done with the planning tool PlanWise, which is an application of the Heureka analysis and planning system.
Externhandel och mellankommunalt/regionalt samarbete utifrån ett hållbarhetsperspektiv med fokus på delregionen Södertörn
In Sweden according to the planning and building Act municipalities have planning monopoly. The question about shopping centres in the outskirts of cities is a regional issue, because they attract customers from a large area. Municipalities often find it hard to assert themselves against large commercial companies when it comes to their establishing new retail outlets on the outskirts of cities. Without a regional co-operation there is a risk that municipalities can be played up against one another, so that more and more companies are given permits without the municipalities having taken the strategic consideration necessary for a long term sustainable development. The focus in this work is on four municipalities in the Södertörn region (Södertälje, Botkyrka, Huddinge and Nynäshamn).
Återupplivning av Ängsgärdet - Stadsförnyelse i centrala Västerås
Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem
planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa
planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska
uppfyllas. Planeringsstrategierna är:
° Bygg staden inåt
° Blanda bostäder och verksamheter
° En ny syn på trafiken
° Stärk grönskans och vattnets roll
° Utveckla försörjningssystemen
Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen
började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen
ett trivsamt och lummigt småhusområde.
Det urbana offentliga rummets resiliens som mötesplats
Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför
förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och
förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i
stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det
offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka
betydelse och funktion som mötesplats.
Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya
handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön,
innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i
staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden
negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det
sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i
samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social
hållbarhet i staden.
Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som
mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i
staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga
rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som
mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social
hållbarhet.
Form Flöde Funktion Stadsförnyelseprojekt på Lövholmen i Stockholm
Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på
Lövholmen i Stockholm.
Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer
påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på
faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur
människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s
struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det
offentliga rummet.
Bergs oljehamn - en studie i bebyggelsestruktur
Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet
och detta samtidigt som regionen förväntas få en
kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på
kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse.
Detta arbete konkritiserar problemet genom en
fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att
friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien
görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun.
Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark
skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i
Stockholmsregionen. När staden växer uppstår behov av
centralt belägen mark för nyexploatering, där hamnarnas
tidigare perifera läge nu blivit centralt belägna. Arbetet
har undersökt förhållandet mellan typologi och de specifika
kvalitéer de för med sig och hjälper till att förstärka på
platsen.
Ett attraktivt Söder - stadsförnyelse i Helsingborg
Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och
fysisk forms betydelse för denna. Först görs några allmänna reflektioner om
attraktivitet samt en genomgång av olika aspekter av attraktivitet. Därefter
görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska
miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet består i.
Avslutningsvis dras några allmänna slutsatser. Därefter tillämpas på Söder det
som framkommit i den generella kunskapsöversikten.
Exercise pens as an environmental enrichment for laboratory rabbits
This thesis analyzes the effects of different fertilization strategies on forest management at Holmen Skog in Umeå district. Harvesting volumes, net present values and fertilization intensity are presented for each fertilization scenario. The planning reserve (percentage area older than minimum final felling age) was also analyzed in this study.The thesis covers the analysis of five different fertilization scenarios, varying in fertilization intensity, from no fertilization at all, to fertilization at every harvesting operation (thinning or final felling). A sub-study was also carried out so the reader in detail can see how the different fertilization scenarios affect individual forest stands of different nature. The analysis has been done with the planning tool PlanWise, which is an application of the Heureka analysis and planning system.
3D-Visualisering som hjälpmedel i modern planering : En utvärdering av verktyget City Planner med hjälp av fokusgrupper
Public participation is a key aspect in the planning of Swedish municipalities. It is probably the most important tool of them all in the planning towards a sustainable future within the cities and the municipalities as a whole. Participation from the public can take on several different forms. In this paper I focus to research and discuss in and around the usage of a web-based 3D platform called City Planner. The tool allows the user (the public) to view the municipalities planning in a fairly new (but quickly growing) environment.
Ljusföroreningar i stadsmiljö : Hur kan ljusföroreningar förebyggas vid nybyggnation?
Light pollution in urban areas - How to prevent light pollution at construction Jakob Sjöling Light pollution is a relatively new but rapidly growing form of pollution. Society's increasing demand for light coupled with the pace at which lighting technology evolves is accelerating that growth. The purpose of this study was to analyse how the construction industry plan and design outdoor lighting when erecting new buildings, specifically with regards to the issue of light pollution. It also investigated how local authorities work with these issues during urban planning. In both cases special interest was placed in ways to improve the planning and use of outdoor lighting in order to minimize light pollution.
Soundscape design - En studie av Linnéparken i Halmstad
Soundscape design handlar om att aktivt planera
och gestalta ljudmiljöer i våra städer, men också i
våra rurala rekreationsområden. När ljud diskuteras
bland politiker och tjänstemän är det oftast i negativa
ordalag; ljuden måste stängas ute, ljudnivån
måste sänkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller
och blir en förorening som människor måste skyddas
ifrån; likt en anstormande fiende stängs det ute
med vallar, plank och murar.
Ovanstående lösning är otillfredsställande, och behandlar
inte problemet vid dess källa. Den moderna
staden, med dess dominerande ljudkälla fordonstrafiken,
ljuder högt och oavbrutet. I decennier har
forskare hävdat att människan successivt har slutat
att lyssna på detta monotona och ointressanta
trafikbrus, och vår hörsel har blivit underprioriterad
våra andra sinnen.
Hur ska vi då behandla problemet vid dess källa?
Ljudnivån är hög i dagens städer, och effekterna som
en hög ljudnivå kan ha på människor är bevisad och
ska inte förringas.
HOTANDE HAVSNIVÅER En fallstudie av Lomma
Klimatförändringen är här och havsnivån håller på att höjas vilket hotar
bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvästra Skåne är en småstad som redan idag
drabbats av översvämningar och som i framtiden kommer utsättas för än större
risker. Havsnivån i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med så mycket som 2,6
meter vid framtida högvattennivåer vilket skulle få förödande effekter på
bebyggelsen men även för drabbade människor. Sättet att hantera de stigande
havsnivåerna har de senaste åren gått från en tillit till tekniska lösningar
till en mer tillåtande lösning på naturens villkor, där vattnet tillåts
översvämma bestämda områden. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna,
referensexempel från Hamburg och Nederländerna, samt en innehållsanalys av
kommunala dokument från Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera
den stigande havsnivån i Lomma.
Att planera, markera och dokumentera tid
For a long time I have felt that there is a lack of time planning productson the market that attracts me to use them. Therefore I wantedto explore the possibilities of developing something that I reallywanted to use.At first I tried to come up with a more general tool for planningand structuring time, different from the products that are alreadyavailable. But soon I found it more interesting to see myself as theprimary user. This way I felt that I could experiment more and Ididn?t have to take things like production, cost and possible targetgroups into consideration.As I set out with an aim to try and understand my own problemswith planning and structuring time the project became a very personalone.