Sökresultat:
5887 Uppsatser om Spatial organisation - Sida 16 av 393
Urban Symbios - stadsbyggnadsstrategi för King i Helsingborg
Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet
benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till
innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och
verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora
förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna
utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.
Skolbiblioteksmodeller: en studie i två kommuners sätt att organisera skolbiblioteksverksamhet
Our purpose with this master thesis is to look at school libraries in two separate municipal contexts and with the help of case studies try to reach understanding of how the municipal organisation in general influences and co-operates with day to day reality. In order to achieve this objective we have posed the following questions: What importance are school libraries given in relation to questions of overall management and goals in the greater organisation? How are resources distributed and management allocated in the two cases? How are the various school libraries in the two municipalities organised when it comes to workload, employee role assumption and teamwork? In the section dealing with theory and previous research we present the theoretical viewpoint and the literature of importance for our subject. This includes a short history, reports and laws, and also some research and theory on school library organisation. Our method has been to study the circumstances in two separate municipalities, Varberg and Växjö.
Planering för havsnivåhöjningar - Fallstudier över Helsingborg kommun och Nacka kommun
Abstrakt
Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid
Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för
att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar.
Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur
mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin
planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och
Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet
kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två
planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av
översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.
Rörelse, mötesplats, blandning - ledord för samtidens stationssamhälle.
Examensarbetet formulerar förutsättningar för ett samtida stationssamhälle
utifrån utvecklingen av stationssamhällen utefter järnvägsdragningarna på
1800-talet och dagens förutsättningar. Arbetet är indelat i fem delar. Den
första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhällen fram till
idag.
I del 2 beskrivs det samtida stationssamhället utifrån historien och dagens
förutsättningar. Beskrivningen utgår ifrån de tre ledorden som är viktiga i
utformningen av samhället; rörelse, mötesplats, blandning.
Argus diskussionsforum: utifrån några utvalda medarbetares perspektiv
The aim of this masters thesis was to study how the members of a small non-profit organisation perceived the web forum, compared to the other information channels of the organisation. The organisation was defined as a virtual community. A literature review was conducted. The theory construction was based on the sensemaking theory. Interview questions were constructed based on the literature review and the sensemaking theory.
Hattholmen - en stadsdelsförvandling i Karlskrona
Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet
med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger
i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in
över land. När många städer pratar om stadsformer som ?rund stad? och
?bandstad? har Karlskrona en form av ?tårtbitsstad? med centrum i spetsen och
resten av staden i nordöstlig riktning.
Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med
att allt fler bor längre och längre från ön.
Ljud i staden -en fallstudie av upplevd ljudkvalitét
Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av ljud inte
är tillräckligt för att bestämma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet
2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort
med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas
som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera
politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten.
Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att
tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de
mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och
begrepp som behandlar ämnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder
som tillhör detta begrepp.
Sveriges kommuner och kampen om kreativiteten: om Richard Floridas teori i svenska kommuner
Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard
Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin
marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska
kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts
där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har
undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.
Rum för musik på biblioteket: En fallstudie av Bibliotek 10 i Helsingfors
The aim of this master's thesis is to study how the design of the music library space affects how it is used and its role as an arena for culture. This is done in form of a case study of Library 10 in Helsinki, a public library branch that specializes in music and information technology. The backdrop to the study is the changing context for cultural activity in the information society and the role of public libraries as public space and meeting place. By analyzing the distribution of space in the library, the distribution of functions and artefacts and the spatial use of the room, I interpret the ways in which this distributional logic produces a unique place for music and culture. I discuss the music library design in a space and place perspective, utilizing theoretical tools from cultural geography and the space theories of Henri Lefebvre.
Kompetenshanteringssystem i användning En beskrivande studie om hur ett kompetenshanteringssystem används i medarbetarsamtal inom en vård och omsorgsorganisation
In recent years, Information Technology (IT) has gained more importance in workinglife. More and more organisations has shown an interest about how technology can beused to manage the competence of the employees, and how IT can contribute to thedevelopment of the organisation. In order to achieve this, there is a need for suitabletools to support this process. Even though the implementation of competencemanagement systems (CMS) is a highly up to date question for many organisations,there is a lack of scientific reserach concering this area. This study will contribute tothe research area by examining how CMS is used by employees in daily working life.The manager and the employees in a healthcare organisation in Sweden were observedduring appraisals in order to observe how they used the CMS to evaluate competence.The appraisals were considered a suitable place for studing CMS in use within anorganisation.By using theoretical perspecitves such as the Sociomateriality and Situated Learning,the study can contribute to the knowledge of the entanglement between technologyand working practice.
På spaning efter den lärande organisationen : En kvalitativ studie om hur man ser på lärande och arbetar med lärande inom två organisationer
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man ser på lärande och arbetar med lärande inom två organisationer från ett ledningsperspektiv, för att sedan ställa detta i relation till teorier om den lärande organisationen. De organisationer som undersöks är ett byggföretag och ett arbetsförmedlingskontor. Studien tar avstamp i en genomgång av begreppet lärande organisation. Begreppets historiska bakgrund och viktiga förgrundsfigurer tas upp för att sedan visa hur begreppet har utvecklats och ser ut idag.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och metoden som använts är informantintervjuer. Tre personer inom respektive organisation har intervjuats, alla med insikt och inflytande över hur man arbetar med frågor som rör lärande och kompetensutveckling.
Går sociala risker att visa på en karta? Social rumslig riskanalys för Göteborgs stad
This essay deals with risk management and social risks, which have received increased attentionin recent years. Methods for dealing with social risks, for example within local Risk andvulnerability assessment (RSA), are currently under development. The purpose of this paper is toexamine if and how social risk can be quantitatively assessed and mapped using GeographicInformation Systems (GIS). The definition of social risk that the essay is based on states: "Theprobability of unwanted events, behaviors or conditions originating in the social conditions thathave a negative impact on the objects that are worth to preserve.? A number of social riskindicators that can be used for a spatial analysis have been operationalized based on thisdefinition.
Mänsklig skala i fokus! - Planförslag över Weibullsholm, Landskrona stad, Skåne län
Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny
stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets
kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med
gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och
utblickar i landskapet.
Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med
slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör
ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som
miljön erbjuder.
Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av
befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har
också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt
mot staden med stor arbetslöshet till följd.
Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmärke
i staden.
I arbetet ligger fokus på skala och utformning, två nybyggnadsprojekt har
analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-området, Västra Hamnen,
Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.
Projektuppföljning - En studie av relationen mellan projektuppföljning och organisationsstruktur
This paper aims to examine performance monitoring in project organisations. The number of organisations that regularly performs projects as a key part of their operations grows rapidly, why this topic has become of large interest. Through a theoretical framework developed by Lars Östman in 1977, the performance monitoring system of the Swedish government-owned public utility Svenska Kraftnät is studied closely. The results from this analysis are then linked to an analysis of the organisation's internal structure through Mintzbergs generic organisational structures. Close connections are found between organisational structure and performance monitoring, which leads on to interesting observations about the connection between size of a project organisation and choice of monitoring method..
Förflyttning som drivkraft: Case Årstaberg
Rörelse i staden är avgörande för hur staden fungerar. Platser och stråk med stora flöden har annorlunda förutsättningar än platser och stråk med små flöden. Flödena påverkas i sin tur av stadens struktur. Det här examensarbetet handlar om hur förtätning kan vara en del i en medveten förändring av stadsstrukturen och hur man genom förändringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsättningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.Föremålet för den här studien är området runt Årstabergs pendeltågsstation i södra Stockholm. Området är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och många människor passerar här dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.