En av de saker som är säkert här i värden är att saker och ting förändras, inte minst konstruktioner och kraven på konstruktioner. Dessa konstruktioner går mot sitt slut hur man än gör, men tiden det tar dit kan påverkas. För att denna tid, den så kallade livslängden, ska bli så lång som möjligt måste underhåll ske för att konstruktionen inte ska försämras. Ibland så ändas dock kraven, oftast är det att belastningarna kommer att öka. Då finns det två olika alternativ att lösa detta problem: den första är att byta ut den befintliga konstruktionen mot en ny, men detta är ofta en väldigt kostsam lösning.

Under 1980-talet introducerades den första tågsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator är fortfarande den enda fullskalesimulator som används för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad användning av simulatorer i undervisning och träning. Energibesparingar inom spårtrafik dvs.

Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan.