Sök:

Sökresultat:

91 Uppsatser om Sparsam körning - Sida 6 av 7

Subjektiv stress och nöjdhet i samband med arbetsmÄltiden i relation till psykisk, social och fysisk mÄltidsmiljö

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.

Effekter av e-procurement inom offentliga organisationer : En fallstudie av VÀxjö kommun

Bakgrund: Det har nu passerat 20 Ă„r sedan företag i allt större utstrĂ€ckning började frĂ„ngĂ„ synsĂ€ttet pĂ„ inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktĂ€r. I en omgivning som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsĂ€ttet pĂ„ inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fĂ„tt stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste tvĂ„ Ă„rtiondena har tillgĂ€ngliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lĂ€gga order och söka lĂ€mpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmĂ€rksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r dock sparsam och den forskning som Ă€r tillgĂ€nglig berör frĂ€mst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jĂ€mföra om dessa överensstĂ€mmer med de effekter som presenteras i forskning utförd pĂ„ privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av VĂ€xjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute pĂ„ VĂ€xjö 3kommuns enheter men ocksĂ„ med en anstĂ€lld centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

Arbetsprocessen kring prestationsmÄtt : En fallstudie om hur arbetsprocessen kring prestationsmÄtt kan se ut i ett företag

Bakgrund: Det har nu passerat 20 Ă„r sedan företag i allt större utstrĂ€ckning började frĂ„ngĂ„ synsĂ€ttet pĂ„ inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktĂ€r. I en omgivning som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsĂ€ttet pĂ„ inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fĂ„tt stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste tvĂ„ Ă„rtiondena har tillgĂ€ngliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lĂ€gga order och söka lĂ€mpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmĂ€rksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r dock sparsam och den forskning som Ă€r tillgĂ€nglig berör frĂ€mst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jĂ€mföra om dessa överensstĂ€mmer med de effekter som presenteras i forskning utförd pĂ„ privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av VĂ€xjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute pĂ„ VĂ€xjö 3kommuns enheter men ocksĂ„ med en anstĂ€lld centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

Utredning av ett utbrott av lunginflammation med Mycoplasma bovis i en svensk nötbesÀttning samt analys av antikroppar mot Mycoplasma bovis i tankmjölk frÄn svenska besÀttningar

En nötbesÀttning i södra Sverige som föder upp kalvar och ungdjur till slakt drabbades under 2013/2014 av ett utbrott av respiratorisk sjukdom med hög morbiditet och mortalitet. Med hjÀlp av en antikropps-ELISA har besÀttningen kunnat klassiciferas som positiv för Mycoplasma bovis, i kombination med respiratoriskt syncytialvirus och bovint coronavirus. BesÀttningen har köpt in djur frÄn ett mycket stort antal besÀttningar. Skillnader i sjuklighet har kunnat ses utifrÄn vilka gÄrdar djuren kom frÄn. NÄgra specifika besÀttningar hade en hög sjuklighet, det vill sÀga en stor andel av djuren frÄn dessa insjuknade, medan andra hade lÄg sjuklighet med en lÄg andel insjuknade djur.

Behöver MKB-kraven jÀmkas?: en studie av hur MKB uppfattas av tillÀmparna och om en förÀndring Àr nödvÀndig

1960-talet var ett betydelsefullt Ärtionde för miljön, under slutet av detta decennium presenterades MKB för första gÄngen i USA. Det var ett helt nytt verktyg som hade skapats, MKB anlade ett betraktelsesÀtt pÄ projekt som utgick frÄn miljön. Det nya verktyget spreds snabbt över vÀrlden. I Sverige presenterades MKB i en egen lag för första gÄngen 1991. Med MB:s införande kom reglerna ytterligare att integreras i miljölagstiftningen.

Vilka besvÀr och skador kan uppstÄ pÄ sikt efter strömgenomgÄng vid lÄgspÀnning?

Bakgrund: Litteraturen om symtom pÄ sikt efter strömgenomgÄng vid lÄgspÀnning Àr mycket sparsam. Uppföljning av strömgenomgÄng sker ej rutinmÀssigt.Syfte: Undersökning av vilka symtom, besvÀr eller skador som uppkom pÄ sikt efter strömgenomgÄng vid lÄgspÀnning (.

Etik i lÀroböcker : fem pedagogiska texters framstÀllning av etik

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, Àr uppbyggda efter principen att inledningsvis stÀlla nÄgra etiska frÄgor till lÀsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frÄgor. Gemensamt för texterna Àr att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. DÀremot skiljer sig texterna frÄn varandra i frÄga om i vilken utstrÀckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel pÄ texter som genomgÄende gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framstÀller teorierna som helt befriade frÄn kopplingar till religioner.Samtliga texter har, Àven om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frÄgor. KaraktÀren pÄ frÄgorna skiljer sig frÄn att vara ytterst konkreta, till exempel ?Àr det rÀtt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frÄgor som ?meningen med livet?.

MÄ bra pÄ Àldre dar : en studie av ett hÀlsofrÀmjande samverkansprojek

Syftet med denna studie Àr att förstÄ den erfarenhet och kunskap om samverkan som deltagarna i MÄ bra pÄ Àldre dar - projektet fÄtt i det hÀlsofrÀmjande samverkansprojektet. Studien fokuserar pÄ framgÄngsfaktorer och hinder för samverkansprocessen, hur projektet pÄverkat maktförhÄllandena mellan de ideella och offentliga organisationerna, deltagarnas organisatoriska erfarenheter av samverkan, deras uppfattning av arbetsklimatet och upplevelse av KASAM i projektet. Forskning kring hÀlsofrÀmjande samverkan bland Àldre Àr sparsam. En kvalitativ ansats anvÀndes med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. 11 fokusgrupper genomfördes med 62 deltagare.

HÄllbar turism kring Thailands kust

Sedan 1980 har begreppet hÄllbar utveckling anvÀnts i miljösammanhang. HÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs Är 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten Àr ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna pÄ en global nivÄ. Rapporten handlar om en ekologisk hÄllbar utvecklig dÀr samhÀllets produktion och konsumtion hÄller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen Àr att pÄvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan fÄ för Thailand utifrÄn faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frÄgor. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Hur hÄllbar Àr utvecklingen av turism lÀngs Thailands kuster? Den andra Àr: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser.

Ringrösen ? symbol för hÀrd och hem, plats och ursprung : En studie av ringrösen i Jönköpings lÀn

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Coaching : En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hÀlsan

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Det verkligt vÀssade verktyget? : En undersökning kring olagligörandet av nedladdning och dess konsekvenser för unga musikkonsumenter

Piratkulturen pÄ Internet blomstrar, fler och fler svenska musikkonsumenter ser idag nedladdning som sin primÀra konsumtionsform av musik. Samtidig minskar den lagliga skivförsÀljningen och musikindustrin upplever stora intÀktsförluster. Den första juli 2005 trÀdde dock en lag i kraft som innebÀr att det numera Àr olagligt att ladda ner eller tillhandahÄlla musik som inte Àr lagligt utgiven. Denna lag har till syfte att hÀmma den blomstrande piratkultur och den fria distribution av musik- och filmfiler som rÄder pÄ Internet. I praktiken innebÀr detta att den som nu hÀmtar hem eller tillhandahÄller musik- eller filmfiler genom olagliga fildelningsprogram pÄ Internet gör sig skyldig till ett brott.

Gröna leverantörsrelationer : En studie av smÄ ISO 14001-certifierade företags relation med sina leverantörer inom miljöarbete

Konceptet hÄllbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmÀrksammades klimatfrÄgan pÄ allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men ocksÄ ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. PÄ grund av detta arbetar mÄnga företag idag aktivt medmiljöförbÀttrande ÄtgÀrder, ett sÀtt att göra detta Àr genom ett standardiseratmiljöledningssystem, dÀr ISO 14001 Àr det mest utbredda.Parallellt med miljöfrÄgans utveckling har Àven affÀrslandskapet förÀndrats motspecialisering och en fokusering pÄ kÀrnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande Àr av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahÄlls av leverantörer. I och medden vÀxande roll utomstÄende aktörer dÀrmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer.

KolfiberförstÀrkning av nitförband

En av de saker som Àr sÀkert hÀr i vÀrden Àr att saker och ting förÀndras, inte minst konstruktioner och kraven pÄ konstruktioner. Dessa konstruktioner gÄr mot sitt slut hur man Àn gör, men tiden det tar dit kan pÄverkas. För att denna tid, den sÄ kallade livslÀngden, ska bli sÄ lÄng som möjligt mÄste underhÄll ske för att konstruktionen inte ska försÀmras. Ibland sÄ Àndas dock kraven, oftast Àr det att belastningarna kommer att öka. DÄ finns det tvÄ olika alternativ att lösa detta problem: den första Àr att byta ut den befintliga konstruktionen mot en ny, men detta Àr ofta en vÀldigt kostsam lösning.

Mindre energi och rÀtt tid : UtvÀrdering av utbildning och trÀning för lokförare i energieffektiv körning ? en simulatorstudie

Under 1980-talet introducerades den första tÄgsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator Àr fortfarande den enda fullskalesimulator som anvÀnds för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad anvÀndning av simulatorer i undervisning och trÀning. Energibesparingar inom spÄrtrafik dvs.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->