Det finns två starka synsätt på en IT-investering, det ena synsättet fokuserar på hårda delar såsom tid, pengar och resurser. Det andra, mjukare synsättet fokuserar på hur systemet påverkar användare vid införandet. Under en systemvetarutbildning understrykes ofta att den holistiska synen av dessa två aspekter behöver beaktas för att förstå sig på så många olika effekter av en IT-investering som möjligt. Studien ämnade att undersöka i vilken utsträckning en myndighet under sin IT-investering använde detta holistiska synsätt. Förstudien som ledde fram till denna studien är utförd av ett forskningsinstitut, på samma IT-investering men med IT-management som angreppssätt.

Vår problemformulering kretsar kring miljö och trängsel i städerna där spårvagnen fått igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spårvagnstrafiken i svenska städer.Vi har använt oss av textanalys för att få fram information som inte kan hittas på annat sätt informantintervjuer för att få fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frågorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen på ett lämpligt sätt.Resultatet av vår undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spårvagnsnätet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoåren börjat bygga spårväg på nytt. Medan de flesta av städerna lade ned spårvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsätta att investera i spårvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spårvagnslinjer i större svenska städer. Spårvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spårvagnen allt mer som kollektivt färdmedel. Linjenäten planerades på långsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spårvagn alternativt tunnelbana.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvärdering av fonders prestation som stämmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger på antagandet att investerare bedömer investeringar utifrån förväntad avkastning och varians. För att så ska vara fallet krävs att någon av följande förutsättningar är uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning är normalfördelade. Det finns fog att ifrågasätta huruvida någon av dessa förutsättningar är uppfyllda (främst för hegdefonder) vilket innebär att fog även finnes för att ifrågasätta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans är en metod som tar hänsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger på mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv ? synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt.Metod: Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Då alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare gränser mellan länder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar även betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige då handelsrelationerna mellan dessa länder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlättats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien är kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen är kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan på människors beteende.

Denna studie har som mål att klarlägga vilka faktorer som är de största hindren för en expansion av vindkraft av lantbrukare på egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmärkta förhållanden för en storskalig vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen från vindkraft.Metoden för detta arbete är kvalitativ och baseras på intervjuer. Personerna som valdes var fem vindkraftsexperter och två lantbrukare som har erfarenhet från investeringar i vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes från representativa delar av vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas län.

Bakgrund: Investeringar har en stor påverkan på alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen är väsentligt. Det vanligaste är att olika kalkylmetoder används vid investeringsbeslut, samtidigt som det påvisats att annat än finansiell information också är av stor vikt. Kommuners specifika förutsättningar; om samhällsnytta som övergripande målsättning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig åt jämfört med företag. De specifika förutsättningarna kräver dock korrekta underlag för beslut vad gäller val av metoder och kriterier. På grund av en begränsad forskning angående kommuners sätt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlägga de svenska kommunernas tillvägagångssätt vid investeringsbedömningen av anläggningsinvesteringar. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och då specifikt vid projekt i byggnader och anläggningar.  Metod: Genomförandet innebär en metodkombination med både semi-strukturerade intervjuer och enkäter till Sveriges alla kommuner.

Plannja AB i Luleå är Skandinaviens ledande byggplåttillverkare och producerar i huvudsak produkter i tunnplåt. Till följd av ökad global konkurrens genomfördes en omorganisation i koncernen, vilken ledde till att företaget numera agerar som både tillverkare och grossist. Höga krav på kundanpassningar har medfört att företagets mellanlager av målade band successivt har ökat till oönskade nivåer vilket innebär hög kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete är att föreslå arbetsmetoder med vilka Plannja kan reducera denna kapitalbindning genom förbättrad produktionsstyrning. Implementeringen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora investeringar krävs.

Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC).

Gåsproduktionen i Sverige har de senaste åren varit fallande i antal slaktade gäss, antalet uppfödare har också minskat i antal och i dagsläget återstår numera endast ett par större producenter. Det som är känt om produktionsformen och samtidigt nedskrivet i svensk litteratur är inte så omfattande. Vill man skaffa sig mer kunskap om produktionen får man vända sig till personer som är aktiva eller har varit verksamma inom uppfödningen för att få information. Marknaden för att sälja gäss är begränsad och är koncentrerad till främst Skåne. Trots att det är en liten marknad är där oftast brist varje år på svenskproducerad gås. Detta ger utrymme och möjlighet för både existerande och blivande producenter att ta bra betalt för sina gäss. Priset på gås som producenter fick varierade 2011 mellan 80-130 kronor per kilo slaktad vikt.

Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer? har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

Företag idag investerar allt mer i vad som benämns som varumärkeskapital. Varumärkeskapital är de dimensioner som är direkt kopplade till varumärkets namn och symbol, så som varumärkeskännedom, upplevd kvalité, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. Miljömässigt ansvarstagande är också något både kunder och företag på senare tid allt mer värderar. Det finns flera olika sätt att vara miljömässigt ansvarstagande på. En möjlig definition av begreppet miljömässigt ansvarstagande är: Människans möjlighet att möta dagens resursbehov effektivt för att garantera framtidens behov av resurser och skydda biosfären.

Bakgrund: ?Venture capitalists? är en typ av riskkapitalister som specialiserar sig på investeringar i unga och små högriskföretag. Riskkapitalister hjälper företag som har svårt att få finansiering på annat sätt, till exempel från banken. De har därför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera på riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens värdering av företagets prestation när de har en övervakande roll i bolaget, det vill säga då de har en plats i styrelsen.