Den naturliga process där stoet avvänjer sitt föl strax innan hon ska föla igen ger den unga hästen möjlighet att gradvis ändra sitt val av föda och mogna till en självständig individ. Den tidigare och mer abrupta avvänjningen som ofta sker av domesticerade hästar är mycket stressande för fölet. Negativa effekter som kan ses är en ökad skaderisk, försämrat immunförsvar och utveckling av onormala beteenden som stereotypier. Eftersom hästägare och uppfödare vill ha friska och sunda hästar är det viktigt att börja med en god välfärd för fölet som kan ligga till grund för den framtida hästens välmående. Det finns i dagsläget studier som redovisar avvänjningsmetoder som orsakar fölet mer eller mindre stress.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att Spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska Sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att Spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska Sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att Spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska Sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att Spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska Sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

Idén om att kunna utnyttja ett växthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad är inte ny, redan 1976 byggdes en sådan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där byggdes ett hus inuti ett växthus, och det finns även andra exempel från Sverige och utlandet. Det är däremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det är endast ett fåtal byggnader som är byggda enligt den principen. Tanken är att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och därmed minska byggnadens värmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och är inte baserad på en existerande byggnad.

I detta projekt kartläggs elanvändningen vid Säffle Verkstadsbolag AB. Projektet undersöker även olika effektiviserande elåtgärder, samt effektiviserande värmeåtgärder på kontorslokalen. De frågor som projektet svarar på är:1. Hur ser företagets elanvändning ut i dagsläget?2.

? Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse.? Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt? Kurs: C-uppsats, 15 hp? Termin: Höstterminen 2011? Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset.? Metod och material: Utifrån två kampanjer: ?Rädda Fredagsmyset? av PR-byrån JMW och ?Naturligt vitaminvatten? av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation.? Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier.Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter.Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och Spara pengar.Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att Spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska Sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att Spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska Sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa är minst 1000 MWh per år vardera. Alltså cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kärnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i Barsebäck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgår till cirka: 500.000 kr per år exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska.

En förändring i skattelagstiftningen år 2007 medförde att den tidigare avdragsrätten för räntekostnader på lån som bostadsrättsföreningar hade togs bort. Den slopade avdragsrätten medförde således en högre räntekostnad vilken belastade bostadsrättsmedlemmarna med en högre boendekostnad. Genom en omstrukturering av lånet från föreningen till medlemmarna privat, kallat kapitaltillskott, återfås avdragsrätten för räntekostnader vilket resulterar i en lägre boendekostnad. Genom två pilotintervjuer med branschverksamma från en bank och en mäklarbyrå som hölls i ett tidigt skede av uppsatsarbetet framkom att kapitaltillskott sällan genomfördes. Från pilotintervjuerna framkom även tänkbara faktorer som kunde påverka beslut i frågan.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att Spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska Sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

Astma och KOL är obstruktiva lungsjukdomar och ska som sådana behandlas kontinuerligt. Underhållsbehandling sker främst med steroider, antikolinergika och kombinationspreparat. Vid behov/akuta besvär sker medicinering med adrenergika. Det är angeläget att undersöka följsamheten, framför allt för underhållsbehandlingen, för att om möjligt kunna förbättra läkemedelsanvändningen och därmed terapiresultaten för dessa patienter och minska onödiga merkostnader i sjukvården. Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera uttag och därigenom följsamheten av läkemedel för astma och KOL (ATC-kod R03) i en patientgrupp 50-59 år i Jämtland åren 2000-2004.