Det finns många miljömässiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i västvärlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion är en företeelse som fått allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebär ett sätt att förändra konsumtionsmönstren genom att dela på materiella tillgångar. I den här pilotstudien intervjuades sju personer.

Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsättningarna förändrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behålla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hårt använder företag konsulter. I de fall då kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstår kunskapsförluster. Förutsättningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar därmed att försämras.

I dagens samhälle är det nästintill omöjligt att inte stöta på ränta. Förr eller senare kommer individen i behov av att låna pengar. Behovet av att låna kapital och placera sparandeöverskott koordineras på kreditmarknaden. Ränteverksamhet är den alltmer dominerande formen. Trots att ränta använts under flera århundraden, har det funnits kritiker mot ränta, under en lika lång tid.

Det finns idag få och i framtiden kanske ännu färre uppgifter som är av sådan karaktär att endast en person bäst löser dem. Det krävs som regel något slags samarbete, ofta i form av arbete i grupp eller arbetslag. I denna rapport har jag undersökt hur teamarbete uppfattas på arbetsplatsen, samt vilka förväntningar medarbetarna har över teamet och om dessa har uppfyllts. För att ta reda på min frågeställning har använt mig av en kvalitativ metod eftersom jag vill undersöka individers personliga förväntningar och uppfattningar om begreppet team. En fallstudie på tre olika företag har genomförts i form av intervjuer med produktionschef och teammedarbetare på respektive företag.

Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och bevara den för kommande generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar.För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd.Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget.För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde.Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd.Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, mening och efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig sjukdom och sjuksköterskan möter dessa patienter i olika samanhang. Då det finns ett starkt samband mellan KOL och rökning upplever många personer med KOL skuld, skam och stigmatisering. Personer med KOL har omfattande kontakt med vården. Att denna kontakt inte förstärker upplevelserna av skuld, skam och stigmatisering är därför av stor vikt. För att kunna möta behoven hos personer med KOL behöver sjuksköterskan förstå innebörden av dessa känslor.

Syftet med vår uppsats är att undersöka några effekter på en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera är effekten på flödet av människor och kapital. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region utifrån ett funktionellt perspektiv. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region huvudsakligen utifrån så stort upptagningsområde som merparten av besökare, kunder och anställda vid köpcentret bor inom. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av människor fokuseras på boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Ekonomi är ett ämne som alltid är aktuellt när det kommer till att spara pengar. Ett ämne som blivit allt viktigare de senaste åren är hur vi kan minska på miljöpåverkan. Malmö stad har valt att se över helhetsperspektivet med en miljövänlig parkskötsel och inriktat sig på Bulltofta rekreationsområde. En del av detta är att eventuellt lägga om, delar av skötseln av långgräsytor på Bulltofta rekreationsområde, för betesdjur som ett alternativ till maskiner. Jag har, genom att välja ut ett begränsat område, jämfört hur årskostnaden, bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen skiljer sig i de båda alternativen.

Genom ett testamente kan en person se till så att han får sin yttersta vilja fram efter hans bortgång. Vid upprättande av testamente måste dock en testator ta hänsyn till de formkrav som gäller för handlingen, vilka är kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestå av en fysisk del, så som att testamentet ska upprättas på papper, testatorn ska egenhändigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk närvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvänligt samhälle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprätta ett digitalt testamente.Syftet med denna uppsats är att fastställa gällande rätt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istället att utgå ifrån syftena bakom formkraven.Bakom kravet på skriftlighet ligger främst bevis- och äkthetsfunktionen som syftar till att säkerställa ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehåll.

Syfte Konkurrensen i fastighetsmäklarbranschen ökar vilket innebär att fastighetsmäklarna blir allt mer beroende av att vårda sina kunder och skapa långsiktiga kundrelationer. Syftet med denna undersökning är att få större kunskap om hur mäklare arbetar med kunduppföljning i det dagliga arbete samt få en djupare förståelse för varför det egentligen är viktigt med uppföljning. Undersökningens problemfrågor är: Varför är det viktigt med kunduppföljning för en fastighetsmäklare? Hur arbetar fastighetsmäklare med kunduppföljning i praktiken?MetodUndersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metodansats då den huvudsakliga frågeställningen i undersökningen kräver en beskrivning av verkligheten. Intervjuer, med en låg grad av strukturering och standardisering, har gjorts med fastighetsmäklare.

I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av dialekt.

Ett av målen med detta arbete var att utforma inventeringsmetoder för bäckar och strandskogar. Ett annat var att beskriva tre olika bäckar samt strandskogen på olika avstånd från bäckarna samt utforma allmänna riktlinjer för hur strandskogen kan skötas. Studien genomfördes 1997 i ett område beläget cirka l O km nordost om Vindeln i Västerbottens län. Data insamlades dels genom totalinventering, dels genom provyteinventering av bäckarna och strandskogen samt tolkning av flygbilder från 1954, 1963, 1975 och 1985. Studien visade att skogsbruket allt sedan 1960-talet delat upp bäckarnas närmaste omgivningar i segment av bestånd i olika utvecklingsstadier.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.