Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen.

För att få en hög produktion i skogen krävs god tillgång på kväve (N). I svenska ekosystem är växttillgängligt kväve den mest begränsande tillväxtfaktorn på fastmark, vilket gör skogsgödsling till den enda skötselåtgärd i Sverige, som rätt utförd kan öka tillväxten i skogen på kort sikt. Enskilda privata skogsägare är den enskilt största gruppen skogsägare i Västerbottens län såväl som i Sverige som helhet. Denna grupp av skogsägare har således stort inflytande över hur den svenska skogen sköts och avkastningen från denna. Syftet med detta examensarbete är att redogöra för enskilda privata skogsägares inställning till gödsling av skogsmark i Västerbottens län. För att kartlägga skogsägarnas ståndpunkt i frågan sattes en enkät ihop som skickades ut till slumpvis valda privata skogsägare i länet. I likhet med tidigare studier visade denna enkätundersökning att de enskilda privata skogsägarna inte gödslar i någon större utsträckning.

Enköpings vattenpark anlades i slutet av 1990-talet som en del i arbetet med att förhindra en hotande övergödning av Östersjön och Mälaren. Dess huvuduppgift är att rena ungefär hälften av Enköpings dagvatten innan det når ut till Mälaren. Förutom denna aspekt har syftet även varit att skapa en attraktiv plats för Enköpings invånare att vistas i och omkring. Min kontakt med parken, från att ha växt upp i närheten, cyklat förbi den under flera års tid, till att faktiskt arbeta i den, fick mig att fundera kring dess övriga men inte fullt så uttalade funktioner. Detta ledde fram till de två frågeställningarna; - Vilken relation har besökaren till Vattenparken och vad betyder den därigenom för dem? För att söka svar på dessa frågeställningar ägde inledningsvis samtal rum med kommunens chef för Vatten & Avlopp, som varit delaktig under hela arbetet med Vattenparken.

Då allt fler människor väljer att bosätta sig i stadsmiljöer med närhet till service så som skolor och affärer, blir konsekvensen att landsbygden alltmer avfolkas. Ett sätt att hålla orter på landsbygden levande kan då vara att göra en satsning på småskalig turismverksamhet. Turismutveckling på landsbygden är en möjlighet eftersom många lockas att vistas i lands-bygdsmiljöer på sin fritid, då det i dessa områden finns god tillgång till traditionella natur- och kulturmiljöer, vilket stadsmiljöer inte kan erbjuda i samma utsträckning. Något som är viktigt för att lyckas med en sådan verksamhet på en plats som kan uppfattas ligga avsides, är att nå ut till potentiella besökare och fånga deras uppmärksamhet. Detta kan innebära svårig-heter för en mindre organisation som har begränsade resurser och marknadsföringskunskaper.

Kräftfisket i Råneälv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i världen utarmas sådana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmänna resurser är att de kan tömmas men det är mycket svårt att stänga användare ute. Kräftbeståndet i Råneälv är av arten flodkräfta, vilken är väldigt känslig för både sjukdomar och miljöförändringar. Vad är det då som gör att man fiskat kräftor i Råneå sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder på att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen måste möta även både biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.

SAMMANFATTNING Rinnande vatten har över en lång tid spelat en väsentlig roll för landskapets geomorfologiska processer och utgör viktiga livsmiljöer för djur och växtsamhällen. Vattendrag har bidragit till människans utveckling och välstånd. Sedan urminnes tider har vattendrags miljöer nyttjats som boplats, för vinning av energi, transport och fiske. Likt allt liv på vår planet är människan beroende av vatten. Betydelsen av vattendragen, som del av den hydrologiska cykeln, kan därför inte betonas nog. Genom mänsklig aktivitet har dock rinnande vattens egenskaper och landskapsbilden som helhet i många områden förändrats drastiskt.

Kräftskivan har en alldeles särskild plats i den svenska folksjälen, trots att den egentligen är en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av så kallad fredningstid, för att begränsa fisket. I och med fredningstiden, då kräftan endast fick fångas under vissa tillåtna perioder, kom förtärandet av kräftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar än idag. Det skulle firas när kräftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsätter vi att fira kräftpremiären i augusti. Våra inhemska bestånd av flod- och signalkräftor utgör så kallade allmänningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhällen världen över.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.