This work has been made in cooperation with the municipality of Eslöv and the inventory area is a part of the deepening of the municipality plan of east Eslöv. The aim of the work is to test the principle of balance in the overall planning. Later in the detailed planning process a more detailed calculation is made and a suggestion of suitable measures for compensation is made. Then the method with green area factors can be used. The goal is to balance the negative influence on the environment from the planned impacts to gain a sustainable development of the city. The principle of balance means that the one responsible for the development also has to compensate for the negative impacts on nature and landscape that comes with the development.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

Denna studie grundar sig pÄ hur lÀrare tolkar hÄllbar utveckling i Àmnet biologi. Syftet Àr att undersöka pÄ vilka grunder lÀrarna vÀljer arbetssÀtt och ÀmnesinnehÄll. LÀrarna som intervjuas Àr verksamma i Ärskurs 4-6. Intervjuerna Àr semi-strukturerade vilket betyder att teman behandlas utifrÄn en given intervjuguide, frÄgorna stÀlls dÀrför inte med nÄgon förutbestÀmd ordning. De lÀrare som ingÄr i studien Àr behöriga i Àmnet biologi och urvalsprocessen grundar sig i ett bekvÀmlighetsurval.

Syftet med denna undersökning Àr att se om eleverna sjÀlva upplever att de fÄr större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivÄanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 pÄ KlÄgerupskolan genom en enkÀtundersökning bland skolans Ärskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonÄren sjÀlva tror att en nivÄanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har ocksÄ tydligt visat att en övervÀldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle vÄga mer pÄ lektionerna om det var nivÄanpassat. Min slutsats Àr att elever i tonÄren sjÀlva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivÄanpassning men att det Àr viktigt att de fÄr arbeta nivÄanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom Àmnet idrott och hÀlsa..

The aim of this study is to examine how librarians experience implementations of changes in the physical space of the public library. The study seeks to answer the following questions from the librarians? perspective: What are the underlying reasons for changes in the physical space of the library? What are the important functions of the public library to the community residents? What reactions do librarians get from community residents after changes in the physical space of the public library? The study is based on semi-structured interviews with librarians working at seven small public libraries in Sweden. A model of four library spaces, which was developed by Andersson and Skot-Hansen in 1994 and refined in 2012, is used as a theoretical framework to help analyzing the results. The majority of the libraries are structured according to the older version of the model.

Since 2007, IŽve been working in the steel industry in a place called ?SSAB?. That?s why itseemed right to contact them for this thesis.The SSAB concern is global, but SSAB Sweden involves raw steel producing in LuleÄ, heavyplate producing in Oxelösund, and sheet metal producing in BorlÀnge..

Temporary architecture is an alternative urban planning concept which has been adapted in many cities worldwide during the last decade. There is however no common definition for temporary architecture and it is diversely labelled and applied. In 2013 it also became publicly introduced in Stockholm via the approval of the city's first architectural guideline. Temporary architecture is presented in the guideline as a potential tool for exploring public spaces among other architecture related themes. The ideas for temporary architecture are ambitious and promising. The problem is that they are vague and leaves questions regarding performance unanswered.

SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste barnet lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte Àr att utveckla förstÄelse för vad förskollÀrare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill Àven ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Vi lever i en komplicerad vÀrld och ett mÄngfalt samhÀlle. Vi utsÀtts för mÀngder av fakta och informationslödde som eleverna mÄste förhÄlla sig till och ta stÀllning till. För att vÄra elever ska kunna klara denna utmaning mÄste de utrustas med förmÄgor och förstÄelse, att kunna lösa de problem vi stÄr inför. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling i relation till lÀroplanen för de frivilliga skolformernas mÄl. Förutom vetenskapliga fakta mÄste eleverna förvÀrva sig vÀrderingar och förstÄelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hÄllbar utveckling, eleverna tycker ocksÄ att det behövs förbÀttringar i undervisningen.

Denna studie handlar om i vilken utstrÀckning förskollÀrare tar in hÄllbar utveckling i den dagliga verksamheten. De omrÄden som berörs Àr lÀrandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollÀrare i en kommun har fÄtt svara pÄ en webbenkÀt om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling i sin verksamhet det senaste Äret. EnkÀten har Àven följts upp med intervjuer av tvÄ förskollÀrare som nÀrmare har fÄtt beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hÄllbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehÄllet handlar om naturkunskap, nÀrmiljö samt sopsortering och Ätervinning.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lÀrare lÀr inom hÄllbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig nÀr en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehÄller en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling för lÀrare. Detta Àr en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkÀt. Den undersökta gruppen bestod av 31 lÀrare, med stor spridning avseende Älder pÄ elever och Àmnen de undervisade i.

The aim of this thesis is to identify and analyse the antagonism between conservation and development which occurs in historical towns.The base of the study is theories in destination development and cultural heritage tourism in historical towns as well as the consequences expressed in these theories concerning conservation and development. The standpoint was that an empiric study needed to complement the theory. This filed study took place in Dubrovnik in Croatia. The thesis identifies the antagonism between conservation and development based on the theoretical research. Moreover the study adds a perspective to the research through the identification of further dimensions of this antagonism.

The aim of this thesis is to investigate and increase the understanding of a present function of todayÂŽs public library, namely the function of meeting place; here called the social function or social space. Two small town libraries are included in the study, and the questions examined are:How is this function described at the two libraries and what similarities and differences are there between the two? How can one describe the relation between how the library as social space is described in research and at the libraries? The theoretical framework used in examining these questions, consists of three different discourses in culture policy (the discourse of state, market and civil society) and theories on civil society and the public library. A summary of current research makes visible eight different aspects of the public library as a social space. These aspects functions as parts of the theoretical framework as well.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolepedagogers Äsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tÀnkande. EnligtlÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) Àr pedagogiskt drama en metod som böranvÀndas för att underlÀtta utveckling och lÀrande. Den metod som valts förundersökningen Àr en kvalitativ metod baserad pÄ öppna frÄgor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, dÀr sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgÄngspunkter förstudien baseras pÄ Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lÀrande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte Àr fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebÀr, men att reflekterande processer Àr viktigt för barnslÀrande och utveckling..