Titel: Employer Branding- En fallstudie om hur Landstinget GÀvleborg uppfattas som arbetsgivare ur de anstÀlldas perspektivSyfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse om hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn och deras arbetsgivarvarumÀrke kÀnnetecknas utifrÄn de anstÀlldas perspektiv.Metod: VÄr studie har utförts genom en kvalitativ metod eftersom syftet med uppsatsen handlar om att skapa en förstÄelse. Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor frÄn GÀvle Sjukhus. UtifrÄn vÄr teori har vi funnit teman som anvÀndes för att presentera empiri och analys. Dessa teman har valts för att skapa en röd trÄd genom arbetet. Avslutningsvis presenteras slutsatsen som innehÄller de resultat vi har funnit med studien. Slutsats: Den slutsats vi kommit fram till Àr att vi upplever att Landstinget GÀvleborgs arbetsgivarvarumÀrke har brister för att attrahera potentiell arbetskraft och bibehÄlla sin nuvarande.

This essay has been made on behalf of the co-operative society MÀster Grön, which is selling ornamental plants to retailers in Sweden. The aim of this study has been to find out what added value MÀster Grön gets from their co-branding with the Swedish Seal of quality. The main topic of discussion was; how much value added does this co-branding give to MÀster Gröns pot plants? Are there differences from a customer point of view in value added between a garden center and a retail store? How much weight does the costumer put on the branding when buying a plant? Does the customer know what the values of MÀster Grön and Swedish Seal of quality mean? Two questions of lesser worth were asked to the consumers about what they thought about the protective plastic around the plant, and if they were interested in getting more information about the origin as well as the method of production of the plant. The study was divided into two parts, one in which customers were observed and one where the customers answered a survey.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar anvĂ€ndandet av webbaserade sociala nĂ€tverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanstĂ€llda, pĂ„ Tekniska Verken. Utöver detta har en observation anvĂ€nts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt, vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler, ett antal sĂ€tt att nĂ„ massan, tvĂ€tta bort den grĂ„a stĂ€mpeln, tvĂ„-vĂ€gs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens anvĂ€ndande av webbaserade sociala nĂ€tverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt och vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler innefattar förutsĂ€ttningar för employer branding genom webbaserade sociala nĂ€tverk.

Bakgrund:Senaste tiden har konkurrensen hÄrdnat för att locka invÄnare, företag och investerare till stÀderna. Detta har gjort det allt viktigare att utmÀrka sig som en attraktiv plats att bo pÄ och leva i. StÀder profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. DÀremot skiljer sig tillvÀgagÄngssÀttet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet.Syfte:Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet pÄverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnÄtt de riktlinjer och mÄl som har tagits fram.Metod:Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer.

Thesis purpose: This thesis will through a case study of a recently rebranded bank ?Jyske Bank?, seek to research deeper within the field of service sector rebranding. The internal communication used in connection to the rebranding, will be analyzed in order to investigate what initiatives Jyske Bank?s organizational leaders launched to implement the rebranding and furthermore whether the initiatives have worked. The research questions are: - What are the critical initiatives behind the re-branding process, and have these initiatives been successful?- Furthermore, to determine the success: To what extend does the intended image, created by the organizational leaders of Jyske bank, in relation to the rebranding, correlate with the identity held by the organizational members? Methodology: This thesis employs a mix of quantitative questionnaires and qualitative semi structured interviews.Theoretical perspectives: Corporate rebranding framework (Daly & Moloney, 2004) and a conceptualization of the employee branding process (Miles & Mangold, 2005)Empirical data: The empirical data was collected from in depth interviews with management and questionnaires from employees.

DÄ konkurrensen om den bÀsta arbetskraften idag Àr hÄrd har det blivit allt viktigare att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare, varför mÄnga företag arbetar med aktiviteter som pÄ senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur gÄr detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgÄtt ifrÄn rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och ÄtrÄvÀrd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och vÀrderingar, dÀr fokus i denna studie Àr deras krav och förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden. För att skapa sig en bÀttre förstÄelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av tvÄ samtalsintervjuer med tvÄ svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Vi avser att undersöka vilka motiv företag har nÀr de vÀljer att samarbeta kring varumÀrken samt vad det kan uppkomma för fördelar och nackdelar med allianserna. Vi vill Àven ta reda pÄ vilka faktorer det finns för att lyckas med en varumÀrkesallians. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med fem allianser inom olika branscher. Det vanligaste motivet till att ingÄ en varumÀrkesallians Àr att kunna skapa ett mer framgÄngsrikt koncept Àn tidigare.

Purpose: The purpose of this paper is to study how important brand belonging can be for sport clubs.Method: The method for the empirical research is based on qualitative interviews. The data then gets compared and connected with relevant brand and marketing theories.Findings: The paper finds out the perks and disadvantages the researched clubs gain from the strong brand names they hold, and further discussion for development based on theory is being made..

As companies exert themselves to find new ways of achieving market dominance and stronger brands, the phenomenon co-branding has become increasingly popular. By cooperation between two different firms the combined effects can result in synergies not only on the balance sheet, but even through softer values such as Brand recognition, equity and larger market share. Recently the fashion company H&M launched a collection together with the esteemed fashion designer Karl Lagerfeld. The objective of this paper is to examine the effects the collaboration had on consumer?s attitudes towards the two brands.

Media society is under a constant development and in line with this change, firms must adapt to the market. We have investigated what fashion companies in fact are doing to communicate in the dynamic market. We wanted to find out how to communicate and how they can market themselves in a new and innovative way to create long-term customer relationships. We have used a theoretical frame of reference based on marketing communication, fashion marketing, branding and relationship marketing theories. We have assumed four themes throughout the survey which are: customer contact and relationships, emotion in communication, branding and relational communication.

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent.

This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumÀrke) Àr ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmÀrksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstÀmmer med uppfattningen de anstÀllda har om företaget i frÄga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkÀter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrÄn de teoretiska begreppen ?vÀrde & vÀrdegrund?, ?företagskultur?, ?varumÀrke? och ?employer branding? samt tidigare forskning.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i sÄ fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding anvÀnds av en organisation för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och Ären som berörs Àr 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jÀmnt pÄ dem tre Ärtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.