Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Inom stadsdelsområdet Vantör finns ett nätverk med bilfria gångstråk som i många fall är inramade med park- eller naturmark. De nytillkomna stadsdelarna i Sverige byggda på 50 - och 60 ? talet karakteriseras också mycket av osammanhängande och utplacerade bostadsenklaver i ursprunglig bevarad natur. Dock har det offentliga vardagsrummet som tidsperiodens utemiljö planerades till att vara inte uppnåtts, och många av gångstråken inom Vantörs stadsdelar används inte i en större utsträckning. För att ta till vara stadsbygdens möjligheter med värden i den befintliga utemiljön och tillhandahålla trivsamma omgivningar för områdets boende, är det av intresse att uppmärksamma gångstråkens kvaliteter. Men även bristerna jämte mot brukarna av gångstråken är viktiga att förstå för samma orsak, och för att inte gångstråken på sikt ska utsättas för exploatering.

Det här examensarbetet är en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara på frågornaHur har Dubai stad utvecklats från och med oljansupptäckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;Vår fallstudie är en sammanvävd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser från en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att få grundläggande fakta och vi lästebland annat guideböcker och såg dokumentärer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi påvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,främst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.

Ordet spel och dess betydelse är svårt att beskriva. Spel har många definitioner och studien kommer därför att använda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag är uppmärksammad på att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, främst för att det underlättar läsningen. Idag använder allt fler personer dator och Internet.

This essay is about the planning of Stockholm's border regions (areas on the outskirts of the city) during the first seven years of the 21st century. It describes how planning decisions are made in reality, in respect to a 'green' perspective. By describing what a "markanvisning" is (the right to negotiate with the city about a certain piece of land) and by discussing examples of what has happened with a hundred applications for markanvisning, this essay shows how Stockholm's border regions are planned. In the majority of cases it is the initiative of the future developers that begin the planning and construction processes. Research shows that the application to get a markanvisning in Stockholm does not follow a clear, structured system. However, the existing system in Stockholm does work and it seems like almost all the employees within the municipality, the politicians, and the future proprietors are happy with the current situation. Interviews have been held with key individuals involved in the planning process.

Fotgängare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock många fördelar att prioritera gående: att gå är miljövänligt, ger motion och är ett transportsätt tillgängligt för alla. Många fotgängare anses ofta vara ett bevis på att en stad är attraktiv. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om det stämmer, samt att undersöka hur stadskärnan attraherar fotgängare. Slutligen ska ett förslag för Luleå centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, Västerås och Karlstad. Om en stad är väl utformad väljer fler människor att uppehålla sig där, inte bara för att de måste uträtta något ärende utan även för att de har lust till det.

I en generalplan från 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillväxt som kan uppgå till 175 000 människor år 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av när generalplanen upprättades slogs redan i mitten på 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades är Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestående av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvägar och stora naturområden. Stadsdelen är dåligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och är en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invånare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsättning för en hållbar utveckling.

Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.

Vissa områden i Sverige har blivit stark efterfrågade på grund av dess läge och en ökad befolkning. En rapport från Riksantikvarieämbetet visar statistiken att övervägande delen av våra kust- och skärgårdsområden är mycket attraktiva som boende- och rekreationsmiljöer. Sveriges befolkning ökar och därmed ökar behovet av nya bostäder ständigt. Vilka områden och vilken mark tas i anspråk för detta ändamål? Boverket redogör för att bristen på fria ytor i tätorterna gör att grönområden tas i anspråk i större utsträckning vilket kan påverka invånarnas tillgång till grönområden.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Det är idag uppenbart att vårt nuvarande levnadssätt och samhällsbyggande är långsiktigt ohållbart. För att komma tillrätta med de problem vi upplever idag och står inför i framtiden måste hållbar utveckling prioriteras i högre utsträckning än vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hållbara och attraktiva städer och centrumområden men för centrumnära stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete är därför att försöka ta fram sådana strategier, och utifrån dessa granska Kronanområdet i Luleå för att utreda hur den blivande stadsdelen förhåller sig till en hållbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag på förbättringsmöjligheter för Kronan.

Över hela världen pågår en kraftig urbanisering och idag lever mer än hälften av alla människor i städer. Många utvecklingsländer hinner inte med att generera hållbara och alternativa försörjningsmetoder till den allt större urbana befolkningen. Allt fler lever i en tillvaro som präglas av fattigdom. Kraftfulla planeringsstrategier krävs för att förbättra dessa människors levnadsförhållanden och därmed också verka för en hållbar utveckling. Uppsatsen presenterar det urbana jordbruket som en i dessa avseenden möjlig strategi. Urbant jordbruk finns i alla städer och har gjort det i alla tider.