Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmÀrksammats mycket den senaste tiden. I den hÀr studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, Àlgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger nÀring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska berÀkningar uppskattade jag hur vanligt det Àr att Àlgar dör i vattendrag och om dessa Àlgar har nÄgon inverkan pÄ vattendragets totala nÀringsbudget. Jag fann att drunkning hos Àlgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar frÄn USA, Canada och Polen. Orsakerna till att Àlgar drunknar, trots att de Àr duktiga simmare, kan vara t.ex.

Idag sparar nÀstan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg Är 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid Ärets slut till totalt 1928 miljarder kronor. MÄnga tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast Àr ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns nÄgot bÀttre alternativ. DÀrför har författar-na valt att se pÄ en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.En aktieindexobligation Àr uppbyggd med hjÀlp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen fÄr sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrÄn optionen, dock varierar den beroende pÄ spararens deltagan-degrad.

Mitt examensarbete Àr en pÄgÄende undersökning av en arbetsprocess. Jag har sökt efter en skissmetod som kÀnns hÄllbar och lustfylld. Ett sÀtt att utvinna sÄ mycket som möjligt ur en skissperiod.Det har handlat om att tillÄta mig att anvÀnda en projekttid för att undersöka vad jag vÀljer att göra nÀr jag fÄr lov att göra precis som jag vill. NÀr jag inte har nÄgot annat att förhÄlla mig till Àn mig sjÀlv, tio veckor och en kommande utstÀllning.Jag har skissat mycket och ur skisserna utvanns tre tredimensionella vÀrldar inordnade i boxar. Samt ett antal mönster med bestÄndsdelar hÀmtade ur skisserna och boxarna.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra svensklÀrare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskÀmnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklÀrare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lÀrarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap dÄ det Ä ena sidan kan stÀrka lÀrarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrÄgasÀtta den genom utvÀrdering av lÀrarens arbete. Att det Àr ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har Àr att det innehÄller alldeles för mycket merarbete Àn vad den normala arbetsveckan..

Att teknik finns pÄ förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utstrÀckning? Vad det Àr som styr hur mycket de anvÀnder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda pÄ just detta har jag valt att göra enkÀtundersökning, observationer av lokalerna, genomgÄng av materialet inom förskolan och en undersökning pÄ ett bibliotek. Att barnen gillar och gÀrna hÄller pÄ med teknik Àr lÀrarna överens om. De flesta av förskolorna anvÀnder sig ganska lite av teknik pÄ sina lektioner, men anser ÀndÄ att teknik Àr ett mycket viktigt Àmne för barn i förskoleÄlder.

DÄ hantverkare jobbar ensamma behövs ofta en extra arm. Dagens enhandstvingar Àr inte optimala att hantera med endast en hand. I detta projekt har dÀrför ett underlag för en ny typ av enhandstving arbetats fram. Arbetet avgrÀnsades till princip- och primÀrkonstruktion.Resultatet Àr en tving som i mycket liknar tvingarna pÄ marknaden idag. Skillnaden Àr att de bÄda kÀftarna dras ihop med hjÀlp av gummiband innan den slutliga förspÀnningen sker.

Detta projekt Àr ett examensarbete för kandidatexamen som Àr obligatorisk för alla studenter. För att ta ut examen mÄste jag lÀmna en skriftlig rapport om vad jag har gjort. Redovisa simuleringar och mÀtningar pÄ olika kretsar. I mitt fall var jag intresserad pÄ att studera hur varvtalet pÄ en likströmsmotor kan regleras med hjÀlp av olika metoder.  Detta Àr mycket utmanande för mig eftersom jag inte har sett sÄ mÄnga lösningar pÄ detta problem. Jag kommer att anvÀnda kunskap, teknik och komponenter frÄn Kraftelektronik för att utföra mitt arbete. Det blir mycket intressant att med dagens utveckling av tekniken se hur olika metoder kan anvÀndas för att undersöka hur kraftelektronik kan anvÀndas i kontroll av varvtal, frekvens och rotationsriktning av elektriska maskiner. .

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men Ă€ven att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka frĂ„n församling till församling. FrĂ€mst frĂ„n storstad till smĂ„ samhĂ€llen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna Ă€r den fria bönen eller förbönen och dess anvĂ€ndningsomrĂ„den. Även andra varianter av bön sĂ„som lovsĂ„ng eller tungotal skiljer sig frĂ„n kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor anvĂ€nds de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet anvĂ€ndningsomrĂ„de eller Ă€r byggstenen inom gudstjĂ€nsten eller gemenskapen.Jag har Ă€ven kommit fram till att mycket som gĂ€ller bön Ă€r vĂ€ldigt individuellt Ă€ven fast det gĂ€ller en församling och en gemenskap. Det Ă€r mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att kĂ€nslan kanske Ă€ndĂ„ Ă€r den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kĂ€rlek.De tror alla pĂ„ samma Gud, och vĂ€gen till kommunikation kan skilja sig, men mĂ„let om bekrĂ€ftelse och kĂ€nsla Ă€r densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Syftet med min studie Àr att se vad pedagoger anser att de kan gör för att identifiera och Àndra de mönster som finns i samhÀllet, vad gÀller förestÀllningar kring kvinnligt och manligt för att fÄ det mer jÀmstÀllt mellan pojkar och flickor i skolan. Tidigare forskning visar tydligt pÄ att det finns mÄnga kvinnliga och manliga mönster i hemmet, samhÀllet och skolan. Det vill sÀga att det finns mycket saker som specifikt kopplas till kvinnor och saker som specifikt kopplas till mÀn. Men Àven i skolan och med vÄra egna barn klÀr vi och pratar vi med dem pÄ olika sÀtt beroende pÄ kön. Insamlandet av information har skett genom ostrukturerade intervjuer av fyra pedagoger pÄ en grundskola och dessa intervjuer spelade jag in och transkriberade.

För det första konstaterade jag att det Àr vÀldigt svÄrt att mÀta produktivitetsförÀndringar inom IT-omrÄdet. Trots svÄrtigheterna att mÀta förÀndringar var det en som uttryckligen lyckats Ästadkomma mer under arbetstiden eftersom intranÀtet medfört att han kunnat byta ut restimmar mot arbetstimmar. Dessutom kom jag fram till att alla respondenter erhÄller mer information Àn vad de behöver till sina respektive arbetsuppgifter. Situationen Àr mest akut för mÀnniskor som Àr ute och reser mycket, och dÀrför inte har en daglig kontakt till intranÀtet. MÄnga av intranÀtanvÀndarna vÀljer hellre att ta avstÄnd frÄn intranÀtet Àn att riskera att drabbas av för mycket information.Det Àr inte mÄnga av intranÀtanvÀndarna som sitter och letar efter information. Utan hittar de inte informationen pÄ intranÀtet tar de kontakt med personer som de tror ?sitter med informationen?.

Det har idag blivit vanligt att anvÀnda Informationsteknik (IT) som stöd till arbete av olika former. Företag lÀgger idag ned mycket tid och pengar pÄ att datorisera sina verksamheter. NÀr det uppstÄr problem i företagens system och applikationer, krÀvs det att hjÀlp finns att tillgÄ. Uppsatsen syftar till att se hur anvÀndarstödsorganisationernas arbete kan underlÀttas med hjÀlp av grupprogram. En fallstudie visar att det i den decentraliserade anvÀndarstödsorganisationen finns kommunikations- och informationsdelningsproblem.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i vÀrdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran Àr just att barnen fÄr lÀra sig vilka grundlÀggande vÀrderingar som finns i vÄrt samhÀlle. I förskolan finns lÀroplanen att utgÄ frÄn och vÀrdegrundsfrÄgor om hur vi som mÀnniskor bör vara mot varandra Àr centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den hÀr studien Àr insamlat med hjÀlp av tre intervjuer och tre observationer pÄ en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor Àr vÀldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lÀra av sagor.

MÄlet med maten i skolan Àr att den ska vara tillrÀckligt nÀringsriktig och att det ska finnas tillrÀckligt mycket av den för att kunna fylla elevernas nÀringsbehov. Det Àr dÀrför viktigt att matsedeln nÀringsberÀknas och att den dÀrmed uppfyller nÀringsrekommendationerna. Livsmedelsverket har i samarbete med Centrum för TillÀmpad NÀringslÀra utformat riktlinjer för hur en bra skollunch ska se ut. Studiens huvudsyfte var att undersöka hur mycket kolhydrater, fett, proteiner och jÀrn eleverna egentligen fÄr i sig via skollunchen i jÀmförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Ett ytterligare syfte var att titta pÄ om eventuella miljöfaktorer kan pÄverka hur mycket barnen Àter.

Turbulens Àr ett vÀderfenomen som har orsakat mÄnga olyckor och incidenter. Speciellt farligt Àr klarluftsturbulens eftersom fenomenet ej Àr synligt för blotta ögat, samt att det kan uppstÄ mycket plötsligt. Mycket pengar och resurser har lagts ned för att ta fram system som skall kunna detektera och automatiskt rapportera turbulens. Denna uppsats beskriver kortfattat hur nÄgra av dessa system fungerar samt hur systemen skall bidra till att piloter lÀttare skall kunna förbereda för eller undvika turbulens. Uppsatsen beskriver system för prognostisering, detektering och automatisk rapportering av turbulens med tyngdpunkt pÄ klarluftsturbulens..