Spelindustrin vÀxer för varje Är som gÄr, och mycket har hÀnt pÄ senare Är. Detta och mitt intresse om dator/tv-spel gör att jag finner det relevant att ta reda pÄ hur det Àr att jobba i spelbranschen och skaffa mig kunskap om hur det fungerar i branschen. Det finns mÄnga positioner inom spelbranschen och det Àr inte lÀtt för en utomstÄende att förstÄ hur mycket arbete, tid och pengar spelföretag lÀgger ner för att slÀppa ett spel pÄ marknaden och förhoppningsvis fÄ det att sÀlja bra. En annan viktig aspekt i spelbranschen Àr hur det fungerar rent ekonomiskt och vart all budget kommer ifrÄn för att producera ett spel. Jag har ocksÄ valt att titta nÀrmare pÄ hur det gÄr till nÀr man ska skaffa sig jobb i branschen. Genom litteraturstudier analyserar jag hur det kan tÀnkas vara att jobba i spelbranschen samt genom fakta fÄ fram hur det fungerar med ekonomin och de olika positionerna som finns samt hur man ska göra nÀr man söker jobb. Med studien har jag bland annat förstÄtt att det krÀvs mycket mer tid, budget och marknadsföring för att producera ett spel men att det verkar vara en spÀnnande bransch.

Uppsatsen behandlar anvÀndandet av geografiska informationssystem (GIS) i tvÄ kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och TrollhÀttans kommun, pÄ grund av att de anvÀnder GIS olika mycket och har kommit olika lÄng i utvecklingen av GIS-anvÀndandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskÀllorna Àr intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken anvÀndning tvÄ olika kommuner har av GIS. GIS började anvÀndas i större utstrÀckning under 1980- och 1990-talen och med hjÀlp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svÄra att ta fram.

Mitt examensarbete Àr en pÄgÄende undersökning av en arbetsprocess. Jag har sökt efter en skissmetod som kÀnns hÄllbar och lustfylld. Ett sÀtt att utvinna sÄ mycket som möjligt ur en skissperiod.Det har handlat om att tillÄta mig att anvÀnda en projekttid för att undersöka vad jag vÀljer att göra nÀr jag fÄr lov att göra precis som jag vill. NÀr jag inte har nÄgot annat att förhÄlla mig till Àn mig sjÀlv, tio veckor och en kommande utstÀllning.Jag har skissat mycket och ur skisserna utvanns tre tredimensionella vÀrldar inordnade i boxar. Samt ett antal mönster med bestÄndsdelar hÀmtade ur skisserna och boxarna.

Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Undersökningen gÄr ut pÄ att intervjua lÀrare som har erfarenhet av att anvÀnda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta pÄ hur de anvÀnds för att undervisa i statistik som Àr ett Àmne som lÀmnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen pÄverkar Àmnet jÀmförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England dÀr statistik har en större plats och dÀr Àmnet gÄr mycket djupare.Resultaten visar att det finns stora skillnader i Àmnet i de bÄda lÀnderna som begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning pÄ olika sÀtt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in pÄ statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstÄ teorin. I Sverige hittar jag inget tecken pÄ att kursplanen begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning utan anledningen till att det inte Àr mer utbrett beror pÄ yttre faktorer som brist pÄ resurser, planeringstid, lÀromedel och lÀrares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssÀttet och antal lektionstimmar gör att datoranvÀndning Àr mycket begrÀnsad..

Uppsatsens syfte Àr att diskutera vad lÀrare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med hjÀlp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien Àr baserad pÄ Ätta stycken lÀrarintervjuer. Undersökningen visar att lÀrarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse nÀr det gÀller att motverka mobbning. LikasÄ framhÄlls vikten av att upprÀtta gemensamma regler och att vara tydlig som lÀrare genom att sÀtta grÀnser och markera nÀr ett beteende inte accepteras.

Mitt examensarbete Àr en pÄgÄende undersökning av en arbetsprocess. Jag har sökt efter en skissmetod som kÀnns hÄllbar och lustfylld. Ett sÀtt att utvinna sÄ mycket som möjligt ur en skissperiod.Det har handlat om att tillÄta mig att anvÀnda en projekttid för att undersöka vad jag vÀljer att göra nÀr jag fÄr lov att göra precis som jag vill. NÀr jag inte har nÄgot annat att förhÄlla mig till Àn mig sjÀlv, tio veckor och en kommande utstÀllning.Jag har skissat mycket och ur skisserna utvanns tre tredimensionella vÀrldar inordnade i boxar. Samt ett antal mönster med bestÄndsdelar hÀmtade ur skisserna och boxarna.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptÀckt, utan socialtjÀnsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekrÀftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn sÄ Àrgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nÄ barnet sker arbetet sÄmycket som möjligt genom förÀldrarna.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i tvÄ lÀroböcker i historia, en frÄn Sverige och en frÄn Danmark. UtifrÄn R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda pÄ hur böckerna framstÀller mÀn. Vissa grupper av mÀn omnÀmns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen Àr ungefÀr densamma i den svenska och i den danska boken. MÀn med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingÄende, gÀrna som starka eller mÀktiga. Detta visar pÄ vikten av att kritiskt granska lÀromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av mÀn..

Pemphigus foliaceus och pemphigus vulgaris Àr tvÄ mycket allvarliga, autoimmuna blÄsbildande sjukdomar som kan drabba bla. hund. BlÄsorna övergÄr till erosioner, ulcerationer och krustor allt eftersom sjukdomen fortskrider. Sjukdomsförloppet skiljer sig nÄgot mellan de bÄda pemphigusvarianterna. Pemphigus foliaceus Àr en mer ytlig form som oftast börjar symmetriskt i ansiktet och sen blir mer generaliserad över hela huden.

Vi har sett trender i samhÀllet som tyder pÄ att vÄr konsumtion har flyttats mot mer immateriella produktegenskaper. Med en hög levnadsstandard konsumerar vi mycket och vi lÀgger mycket pengar pÄ varumÀrken. Vi tittar pÄ fenomenet prispremium, att betala mycket för ett varumÀrke och hur pris pÄverkar konsumenters upplevda produktkvalitet. Vi försöker besvara frÄgan om varumÀrkeskonsumenter, konsumenter som ofta betalar prispremium, fÄr ut ett mervÀrde i form av en högre upplevd kvalitet just pÄ grund utav ett högt produktpris. Vi frÄgar oss samtidigt om varumÀrkeskonsumenter har ett högre acceptanspris för produkter i allmÀnhet dÄ de betalar mer Àn bara för varans fysiska egenskaper.

Since a few years back television has been on a verge of an enormous digital change. Web-TV is now growing at an incredible rate and is said to completely change the way we consume TV. The purpose of this essay is to determine and gain an understanding of how representatives of the broadcast industry looks at the phenomenon of web-TV and especially the different kinds of online video services and how they believe this will affect the television. Methods used are qualitative interviews which we compared with previous studies on the subject and acknowledged communication theories. The respondents were people with good insight and understanding of the media and TV industry.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.

Bakgrund: NÀr ett barn blir akut sjukt och mÄste uppsöka sjukhuset med förÀlder Àr det vanligt att förÀldern blir satt i bakgrunden och inte fÄr sÄ mycket information. FörÀldern Àr mycket sÄrbar och gÄr i dessa situationer igenom en kris som bestÄr av olika faser. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur förÀldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vÄrd. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr materialet granskades och analyserades med utgÄngspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: FörÀldrarna hade olika förvÀntningar och upplevde olika kÀnslor vid sjukhusvistelsen.

Sandvik har idag inget standardiserat utseende för applikationer pÄ webben. Mycket av utseendet Àr idag hÄrdkodat och detta skapar problem nÀr nya kunder vill ha applikationen. Detta examensarbete gÄr ut pÄ att göra en applikation mer dynamiskt sÄ att det gÄr att styra sÄ mycket som möjligt frÄn ett stylesheet. Plattformen Àr IBM Lotus Domino och utvecklingen sker i Domino Designer. Uppsatsen behandlar vad utvecklarna ser som förutsÀttningar och begrÀnsningar med Domino Designer som webbutvecklingsverktyg och vilka delar av applikationen som ska standardiseras enligt kunderna.