Detta arbete riktar fokus mot den nya reviderade versionen av Lpfö98. Uppsatsen bygger pÄ en diskursanalys av den reviderade versionen av lÀroplanen för förskolan inspirerad av den foucaultanska diskursanalysen. VÄr huvudfrÄga Àr: Vilken Àr den rÄdande diskursen i den reviderade versionen av Lpfö98? Svaret pÄ vÄra frÄgestÀllningar försöker vi nÄ genom att göra en djuplÀsning av den reviderade versionen av Lpfö98 med fokus pÄ likheter och skillnader mellan den nya och den gamla versionen av Lpfö98. Fokus i den nya samt skillnaderna mellan den nya och den gamla ÄskÄdliggör vi genom att göra en begreppsrÀkning dÀr vi tittar pÄ hur ofta olika begrepp förekom i den nya respektive den gamla versionen, samt i vilka kontexter begreppen förekom. Vi tar Àven utgÄngspunkt i det genealogiska och arkeologiska angreppssÀtten som Àr en den foucaultanska diskursanalysens tvÄ huvudangreppssÀtt för att analysera en text eller företeelse.

TrafiksÀkerheten Àr alltid aktuell och just nu satsas det mycket pÄ nollvisionen. Med anledning av detta valde vi att skriva om höjningen av ordningsbotsbeloppen och dess effekter i trafiken. VÄrt arbete syftar till att ta reda pÄ om de nya ordningsbotsbeloppen fÄtt den av myndigheterna avsedda verkan. Har allmÀnheten reagerat pÄ de nya beloppen och i sÄ fall hur? Hur upplever polisen höjningen av beloppen? För att fÄ fram dessa fakta sÄ genomförde vi snabb-intervjuer med allmÀnheten i UmeÄ.

Studien riktar in sig pÄ att skapa en djupare förstÄelse för barns ?vilda och förbjudna lek? inom fritidshemmet och se vad det ingÄr för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer Àven analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien ocksÄ till att undersöka vad pedagogerna har för förhÄllningsÀtt gentemot denna lek. Det empiriska materialet bestÄr till största delen av observationer men Àven intervjuer med pedagoger har genomförts för att fÄ djupare syn inom vÄrt valda problemomrÄde. Resultatet visar pÄ att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ?vild och förbjuden lek? men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som prÀglas mycket utav av spÀnning, nyfikenhet, utmaning osv. Resultatets lÀrandedel visar pÄ att barn kan lÀra sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men Àven att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stÀrker Àven sin fysik dÄ mÄnga av lekarna bygger pÄ att barnen ÀndvÀnder sig utav sin kropp.

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Syftet med arbetet har varit att utreda köparens och sĂ€ljarens ansvar för fel i fastighet. FastighetsaffĂ€ren Ă€r för mĂ„nga den största affĂ€ren man gör i livet. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att allt gĂ„r rĂ€tt till. Beroende pĂ„ hur sĂ€ljaren agerar vid visningar och vid frĂ„gor pĂ„ uppmaning av köparen kan det fĂ„ stora konsekvenser, lĂ„ngt efter avslutad affĂ€r. Vad blir följderna av att sĂ€ljaren upplyser om att vattnet i brunnen Ă€r ?utmĂ€rkt, friskt och kallt?? MĂ„ste vattnet dĂ„ ocksĂ„ vara just ?utmĂ€rkt, friskt och kallt?? Vilket ansvar har sĂ€ljaren för ett sĂ„dant pĂ„stĂ„ende? Även undersökningsplikten Ă€r för mĂ„nga ett luddigt begrepp, innebĂ€r undersökningsplikten att man som köpare mĂ„ste undersöka fastigheten, eller kan man helt bortse frĂ„n undersökningsplikten.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

BIM (Byggnadsinformationsmodellering) anvÀnds idag regelbundet inom byggsektorn. Det genererar bÀttre kostnadseffektivitet, samordningsprocessen blir effektivare och kvalitén ökar.BIM programmen som Àr bland de mest anvÀnda idag Àr Revit och Tekla, de Àr sÄ kallade byggnadsinformationsmodelleringsprogram.Syftet med arbetet Àr att skapa en bÀttre bild av vilket program som Àr bÀst utvecklat för just tillverkningsritningar.Den metoden som har anvÀnts under denna rapport Àr en fallstudie. Detta för att fÄ en bra bild av programmen och att jÀmförelsen av ritningsgenereringen har tillverkats frÄn samma grund.Jag har avgrÀnsat mig till att jÀmförelsen mellan framtagning av tillverkningsritningar. Vid framtagningen kommer jag bara att anvÀnda mig av grundutförandet av bÄda programmen.Den största skillnaden som framkommer Àr att Tekla Àr mycket lÀngre fram i tillverkningsritningsfunktionen Àn vad Revit Àr. Det krÀvs mindre manuella moment i Tekla Àn i Revit för att fÄ fram samma kvalitét pÄ ritningarna.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. FörÀldrar som upplever att fÄ ett barn fött för tidigt möter mÄnga utmaningar bÄde under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar pÄ ett sÀrskilt behov av att stödja dessa förÀldrar, sÄ att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhÀllets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva förÀldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Även om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgÄr frÄnlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier dÀr ett vÀrdegrundsarbete Àr det yttersta mÄletmed lÀsningen. Detta stÀmmer ganska vÀl överens med dagens kursplan i Àmnet svenska. VifrÄgar oss hur ett sÄdant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka varför och hur en grupp svensklÀrare pÄ en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare ser pÄ lÀsning avskönlitteratur, och har dÀrför anvÀnt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lÀrarna framhÄller fÀrdighetstrÀning i allmÀnhet och analytisk förmÄga isynnerhet som det frÀmsta syftet med skönlitteraturen. Det finns hÀr en motsÀttning mellanlÀrarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

Syfte med denna studie Àr att fÄ ta del utav Ärskurs 9:ors Äsikter och framför allt attityd gentemot de obligatoriska Àmnen som ingÄr i den svenska grundskolan. Den metod jag anvÀnt mig utav i studien Àr en enkÀt studie. Sammanlagt Àr det 94 stycken högstadieelever som besvarar denna enkÀt. Av dessa Àr 63 pojkar och 31 Àr flickor. Resultatet visar att elever i relativ stor utstrÀckning har en mycket god uppfattning om hur de ser pÄ skolans Àmnen och vad dessa Àmnen har för betydelse för just dem.

AnvÀndbarheten av IT-system förbÀttras stÀndigt och företag har fokus pÄ att förbÀttra sina IT-system som företagets kunderna anvÀnder dÄ det leder till fler och nöjdare kunder. Annorlunda ser det ut för interna IT-system, alltsÄ datasystem som anvÀnds av medarbetare och som ska förenkla arbetsuppgifter, effektivisera arbetet eller Àven möjliggöra att utöva arbetsuppgifter vid en arbetsmiljö pÄ distans. AnvÀndbarheten av interna IT-system stÄr inte lika mycket i fokus som anvÀndbarheten av kundcentrerade system och istÀllet för att ÄtgÀrda brister i anvÀndbarheten tvingas medarbetarna att lÀra sig hantera IT-systemets brister.UtgÄngspunkten för arbetet var funderingarna över vilken betydelse anvÀndbarheten har för ett företag nÀr det gÀller interna IT-system vid en arbetsmiljö pÄ distans. Ansatsen var att undersöka om anvÀndbarhetsproblem i praktiken leder till att anvÀndarna upplever ett IT-system som dÄligt i den sÀrskilda situationen av ett arbetsmiljö pÄ distans. I en fallstudie utvÀrderades ett IT-system som anvÀnds av försÀkringsombud som arbetar pÄ distans med hjÀlp av en enkÀtundersökning och anvÀndarintervjuar samt hierarkiska uppgiftsanalyser.

Denna studie handlar om svenska lÀrare som pÄ ett eller annat sÀtt tagit sig utomlands och som arbetar pÄ svenska skolor utomlands. Valet av Àmne utgÄr ifrÄn dels ett intresse för Àmnet och nyfikenhet till motiven att flytta, dels ett egenintresse för arbete pÄ svenska skolor utomlands dÀr det Àr intressant att veta hur lÀrare gick tillvÀga. För att fÄ svar pÄ dessa forskningsfrÄgor anvÀndes det fenomenografiska perspektivet med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer. Fyra gymnasielÀrare kom att intervjuas och materialet har sedan transkriberades och analyserats utifrÄn det fenomenografiska perspektivet. Med utgÄngspunkt i den resulterande empirin skapades sÄledes kategorier utifrÄn de uppfattade fenomen och motiv som lÄg bakom flytten frÄn Sverige.

Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Även om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.