Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gÀller innehÄll och utformning beroende pÄ en skolas geografiska lÀge. För att fÄ svar pÄ det anvÀnde jag mig av följande frÄgestÀllningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut pÄ skolorna? Vilka svÄrigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehÄller de om de finns? Hur ser skolan pÄ att frÀmja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslÀrare. TvÄ av intervjuerna gjorde jag pÄ en innerstadsskola i Stockholm och en intervju pÄ en skola belÀgen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplÀgg och berörde mina frÄgestÀllningar.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett pÄ olika sÀtt. Mitt intresse för detta omrÄde Àr pÄ grund av att jag tidigare arbetat i skolans vÀrld. DÀr förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom Àven konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgÄende.

Giraffer Àr svÄra att utfodra i djurparker pÄ grund av att de i det vilda mestadels Àter löv som kan vara svÄrt att fÄ tag pÄ i kallare lÀnder. Löven de Àter kommer dessutom frÄn acaciatrÀd som Àr vÀldigt taggiga, för att kunna Àta mat frÄn dessa trÀd behöver girafferna anvÀnda sin lÄnga och rörliga tunga. För att kunna ge girafferna rÀtt nÀringsmÀngd i en för dem onaturlig miljö ges de ofta mycket pellets och annan mat som Àr lÀtt att smÀlta. Men om girafferna fÄr lÀttillgÀnglig pellets att Àta fÄr de inte anvÀnda tungan sÄ mycket som de Àr skapta att göra. PÄ djurparker försöker man dÀrför aktivera girafferna och deras tunga sÄ mycket som möjligt genom att försvÄra det för dem att Àta. PÄ BorÄs djurpark har de löst detta genom att förse girafferna med grenar av lövtrÀd oavsett Ärstid samt hö i höhÀck och lusern i en automat utöver pellets som ges i foderkrubba.

Uppsatsen behandlar ICA:s egna mÀrkesvaror (EMV) och dess senaste satsning pÄ lokalproducerat: ?Smak pÄ lokalt?. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstÀrka sitt varumÀrke genom just EMV och lokalproducerat.Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrÄn deras expertisomrÄden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ?Smak pÄ lokalt?.Resultatet visar pÄ att ICA arbetar aktivt med att stÀrka lojaliteten till företaget, dess varumÀrke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ?Smak pÄ lokalt? som har visat sig vara mycket framgÄngsrik.

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvÄrd.Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvÄrdsteam i Upplands lÀn. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kÀndes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svÄrigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer.

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits sÄ mycket som nu. I centrum för diskussionen stÄr sociala medier och hur de pÄverkar journalisters arbete..

Alkoholreklam Àr ett hett omdebatterat omrÄde. Det finns de som anser att all alkoholreklam skall vara förbjuden och de som önskar en mer liberal alkoholreklamregler. Sverige har, efter ett mÄl i EG-domstolen (Gourmet) varit tvungna att lÀtta upp sina regler dÄ de ansÄgs bryta mot fri rörlighet av varor och tjÀnster. Marknadsdomstolen som gjorde proportionalitetsbedömningen ansÄg att Sveriges annonseringsförbud var alltför lÄngtgÄende och dÀrför infördes en 15 volymprocentgrÀns för alkoholreklam. Denna grÀns Àr dock diffust motiverad i förarbeten och propositioner.

Hur vi trÀnar och hur vi motiveras till att trÀna Àr mycket individuellt. Vissa Àr lagindivider och trivs bÀst i grupp dÀr man kan hÄlla motivationen uppe emellan sig, andra Àr ensamvargar och trÀnar helst utan sÀllskap. Vad vi Àn vÀljer att göra Àr det viktigaste att vi rör pÄ oss, detta Àven nÀr vi nÄr en högre Älder. Syftet med studien Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som Àr mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i grupptrÀning. Vi utförde en kvantitativ undersökning pÄ ett trÀningscenter dÀr vÄr enkÀt innehöll frÄgor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i grupptrÀning.

PÄ en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit viktigare för företag att aktivt arbeta med att vÀrna om kundrelationer. Ett vanligt sÀtt att arbeta med att vÀrna om befintliga kunder och locka nya Àr genom lojalitetsprogram. Dessa Àmnar uppmuntra till Äterkommande köp genom att erbjuda kunder olika typer av förmÄner för att de Àr kunder hos företaget. Inom cafébranschen anvÀnds dessa i olika utstrÀckning dÄ vissa cafékedjor anvÀnder dessa och andra inte gör det. Idag stÀller konsumenter höga krav pÄ att företag ska arbeta med hÄllbarhetsfrÄgor. DÀrmed Àr det viktigt för företag som arbetar med detta att kommunicera ut det pÄ lÀmpligt sÀtt.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers instÀllning till matematik och derasval av arbetssÀtt. Syftet Àr ocksÄ att studera pedagogers erfarenheter frÄn deras egenskoltid av matematik. I en enkÀtundersökning stÀlldes frÄgor dels med fastasvarsalternativ, dels öppna frÄgor. 35 stycken pedagoger besvarade de 21 frÄgorna somenkÀten innehöll. Studiens resultat visar att de flesta av pedagogerna anser att matematikÀr mycket viktigt pÄ förskolan.

Sammanfattning Uppsatsen Àr en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstÄ nÄgra personers berÀttelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förÀndrats och utvecklats vid lÀrosÀtet i VÀxjö som varit deras arbetsplats under nÀrmare trettiofem Ärs tid inom vilken det skett tvÄ stora organisationsförÀndringar dels vid bildandet av VÀxjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att fÄ veta nÄgot om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de bÄda organisationsförÀndringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berÀttelser frÄn fyra personer med en mycket lÄng anstÀllningstid och som dessutom Àr mycket respekterade och har hög kompetens inom sina omrÄden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera nÄgot av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i VÀxjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgÄr en samstÀmmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom VÀxjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstÀmmigt som föregÄende.  Det framkommer Äsikter som att det innovativa övergick till mer byrÄkratisk ordning och att man byggde pÄ det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till vÄren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rÀtt utbildning Àr viktigt, alienation, osÀkerhet, bekymmer, frÄgetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Studiens syfte var att förstÄ för ungdomar, mellan 17-19 Är, upplevelser av hur de pÄverkas i sitt identitetsskapande. TvÄ frÄgestÀllningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan anvÀnda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhÀlle pÄverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och gÄr pÄ samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus pÄ ungdomars vÀlmÄende.

VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.