IT-anvÀndandet bland Sveriges företag Àr mycket stort och utvecklingen gÄr snabbt framÄt. Samtidigt som teknologin skapar möjligheter sÄ skapar den Àven hot mot företagen sjÀlva. Dessa hotbilder glöms ofta bort och konsekvenserna kan bli att kÀnslig information hamnar i fel hÀnder.Undersökningen handlar om anstÀlldas kunskap om den egna verskamhetens IT-sÀkerhetspolicy. I undersökningen granskas och jÀmförs Àven IT-sÀkerhetspolicys frÄn ett mindre företag och en större kommunal organisation. Som metod har enkÀter och intervjuer anvÀnts.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter pÄ plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats Àr att ta reda pÄ vad sportjournalister pÄ Aftonbladet och Expressen tror Àr anledningarna till att det skrivs sÄ mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda pÄ hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs sÄ mycket om honom samt vad det stora fokuset pÄ honom fÄr för konsekvenser. I vÄr analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjÀlp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer pÄ de tvÄ kvÀllstidningarna i Sverige.

?Ackompanjemang, (vardagligt komp) av franska accompagner 'ledsaga', Àr musik som beledsagar en eller flera sjungna eller instrumentala stÀmmor. Ibland har ackompanjemanget en underordnad, stödjande funktion, men lika ofta har de ackompanjerande stÀmmorna en sjÀlvstÀndig och dialogskapande roll.? Tyda.seUnder hela min period som basist, vilket nu börjar komma upp i nÄgra Är, sÄ har jag av nÄgon anledning alltid lyssnat vÀldigt mycket pÄ texten i de lÄtar jag spelar. Jag har ofta mÀrkt att jag kan delar av texter tidigare Àn vad sÄngarna gör det.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

År 1997 infördes nya bestĂ€mmelser i UtlL, för att den bĂ€ttre skulle överensstĂ€mma med FN:s barnkonvention. En portalparagraf infördes som innebĂ€r att barnets bĂ€sta alltid ska sĂ€ttas i frĂ€msta rummet i Ă€renden som rör barn. BestĂ€mmelsen finns stadgad i 1 kap. 1 § UtlL. Ytterligare en bestĂ€mmelse som lagstadgades var 11 kap.

SammanfattningI vÄr uppsats studerar vi genom kvalitativa djupintervjuer fyra grundskolelÀrares uppfattningar om bedömning av lÀrande. Genom en fokusgruppintervju har vi ocksÄ studerat tre elevers uppfattningar om bedömning i Är nio. Vi vill undersöka vilka specifika faktorer som kan pÄverka och spela in i lÀrarens bedömning. Detta för att Skolverket (2011) i en tabell visar att 1075 elever lÀmnar grundskolan utan ett slutbetyg, trots att Lpo 94 föresprÄkar den formativa bedömningsprocessen för att fler elever ska nÄ kunskapsmÄlen i större utstrÀckning. Tidigare forskning framhÀver att bedömning Àr en stÀndig nÀrvarande del i undervisningen. MÄnga lÀrare upplever bedömningen som en av de svÄraste uppgifterna i lÀraryrket (Norgren 2008).

Bakgrund: Fler mÀnniskor blir idag Àldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela pÄ samhÀllets vÄrdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhÀlle. Kan hÀlsotjÀnster pÄ Internet ha positiv effekt pÄ folkhÀlsan? Syfte: Att beskriva Àldres upplevda hÀlsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-anvÀndning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys dÀr deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband.

Syfte och frÄgestÀllningStudiens syfte Àr att, utifrÄn NyTidstestet, undersöka elevers grovmotoriska grundfÀrdigheter i Ärskurs 6 i StockholmsomrÄdet.UtifrÄn detta syfte har vi valt att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllning:- Hur ser de grovmotoriska fÀrdigheterna ut för elever i Ärskurs 6, nÀr de bedöms enligt NyTidstestet?- Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna?MetodFrÄgestÀllningen har besvarats genom en observationsstudie pÄ sjÀtteklassare i StockholmsomrÄdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrÄn NyTidstestets observationsschema, dÀr eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredstÀllande", "tillfredstÀllande", "smÄ brister" och "stora brister". Varje station innehÄller en eller tvÄ grovmotoriska grundformer.ResultatDe undersökta elevernas grovmotoriska fÀrdigheter Àr bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras pÄ ett tillfredstÀllande eller mycket tillfredstÀllande sÀtt.SlutsatsUndersökningen visar att eleverna fÄr en allt sÀmre grovmotorik och i och med den nya lÀroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas grovmotoriska fÀrdigheter kommer att bli bÀttre.

Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ tillverkar kraftliner som anvÀnds vid tillverkning av wellpapp. Pappret kommer frÄn pappersmaskinen pÄ en tambour (40 ton och 6,5 meter bred), som sedan rullas om och skÀrs till kundanpassade rullar (ca 3 ton och 2,4 meter breda) i en sÄ kallad rullmaskinen. Examensarbete har bestÄtt i att föreslÄ optimeringar, förbÀttringar och serviceintervall i avsikt att förbÀttra körbarhet och kvalitet pÄ rullmaskin 1. Inledningsvis gjordes ett studiebesök hos SCA Packaging Obbola för att fÄ lite information inför det kommande konditionstest som MetsoPaper skulle utföra Àven hos Smurfit Kappa. För att fÄ ytterligare lite bÀttre uppfattning om möjliga ÄtgÀrder pÄ rullmaskinen deltog författaren i en kurs för rullmaskinoperatörer.

Tidigare forskning har visat att journalistik Àr en produkt av förhÄllandet mellan journalisten och dess kÀllor. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga hur arbetet med kÀllor ser ut för sex journalister pÄ regionaltidningar. HÀr undersöks hur kontakten med kÀllorna sker och hur journalisten och kÀllan samspelar med varandra. Studien tÀcker hela arbetsprocessen, frÄn vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och kÀllan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden gÄr ut pÄ att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar.

Bakgrund: Antal personer som behandlas med dialys i Sverige har ökat under de senaste 20 Ären. Att vara njursjuk och behandlas med dialys berör inte bara den sjuka utan pÄverkar Àven hela familjen. Den teoretiska referensramen som anvÀnds Àr systemteorin som Àr en del av Calgarymodellen. Denna ligger till grund för den familjefokuserade omvÄrdnaden som hjÀlper familjen att belysa problem och finna lösningar.Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser och hur familjen hanterar sin situation nÀr en familjemedlem behandlas med dialys.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderarade nio artiklar. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera resultatet.

Denna uppsats utgörs av en jĂ€mförande studie vars mĂ„l var att utröna huruvida Ă„tta stycken utvalda investmentbolag pĂ„ Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som sparform eller inte med avseende pĂ„ risk och avkastning. Detta jĂ€mfört med SIX Return Index och den riskfria rĂ€ntan under en tidsperiod pĂ„ tio Ă„r, 2001-01-01 till 2010-12-31.Syftet med undersökningen var att den i slutĂ€ndan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som sparform utifrĂ„n de data som hĂ€mtats in frĂ„n de berörda investmentbolagens hemsidor.Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria rĂ€ntan var i nĂ€rheten av. Även om vissa av investmentbolagen hade presterat sĂ€mre Ă€n jĂ€mförelsemĂ„tten sĂ„ var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som övertrĂ€ffade index med drygt Ă„tta procent.  .

Problem: Hur tillfredstÀllda Àr bankkunder med sin banks tillgÀnglighet? Vilka kundsegment efterfrÄgar utökad service och hur lönsamma Àr de?Syfte: Genom vÄr studie av bankernas olika kundsegment och med dessas innehavande ekonomiska engagemang i banken, avser vi att belysa kundernas attityder och uppfattningar kring bankernas utökade tillgÀnglighet, och vad de efterfrÄgar i sitt möte med banken.Teori I vÄr teoretiska referensram behandlar vi frÀmst fem olika teoriomrÄden; försÀljningsarbetets utveckling, positionering, banktjÀnster, service, relationsmarknadsföring samt gruppsegmentering.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod för vÄr studie. VÄr undersökning omfattas av 103 svarande respondenter med en genomförd enkÀt.Resultat: BanktillgÀngligheten överlag Àr en mycket viktig servicefaktor. Studiens respondenter Àr nöjda med tillgÀngligheten, samtidigt som efterfrÄgan mot en utökad tillgÀnglighet Àr mycket lÄg. Vidare visar vÄr studie att de kunder som har ett stort ekonomiskt engagemang ocksÄ Àr de kunder med högst lönsamhet.

Traditionellt Àr medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlÀgga behov, krav, verksamhetsmÄl och förstÄelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgÄngspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar dÀrmed att det saknas ett perspektiv, nÀmligen det pÄ chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har dÀrför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsÀttning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvÀnda syn pÄ medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhÄllningssÀtt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .