I detta examensarbete har jag valt att dokumentera och analysera en soffas stoppningshistoria. Soffan, som Àven kan kallas en fÀrstmanssoffa, Àr i nyrokokostil och frÄn ca 1870-talet. En kort beskrivning av historiken kring soffan Äterges samt lite stilhistoria frÄn tiden dÄ den Àr tillverkad. Jag har valt att ta tillvara pÄ sÄ mycket som möjligt av stoppningen pÄ soffan, en sÄ kallad bevarandetapetsering. Syftet var att dokumentera soffan, vilka material som anvÀnts och vilka ÄtgÀrder och förÀndringar som gjorts under Ärens lopp.

Johan A. Warden tog fram sin modell om motstÄndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket anvÀndbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljÀra konflikter har Wardens modell stött pÄ mycket kritik dÄ den anses spelat ut sin roll och dÀrför inte lÀngre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det Àr precisionsvapen och anvÀndandet av dessa som rÀddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljÀr krigföring..

The very short story, pÄ arabiska ????? ??????? ??? och pÄ svenska Den mycket korta berÀttelsen Àr en genre som Àr ny i sin nuvarande utformning men har rötter lÄngt tillbaka i tiden. I denna uppsats begrÀnsar jag mig till mycket korta berÀttelser pÄ arabiska. Jag undersöker de kÀnnetecken som enligt Ibrahim Taha (2000) karakteriserar denna genre genom att jÀmföra dem med nÄgra mycket korta berÀttelser i boken Ritualer för den olyckliga kvinnan ( ?????????? ?????? ) av den palestinske författaren Mahm?d Shuqayr (1994).

Uppsatsen beskriver sex lÀrares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lÀgger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen fÄr mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lÀrarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstÄr dÄ de tvingas vÀlja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lÀrarna Àr mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det hÀr avseendet.

Studien bygger pÄ antagandet att det Àr bra för eleven att berÀtta mycket. Mycket berÀttande leder till att eleverna fÄr ett större ordförrÄd, ett tydligt tal, stark sjÀlvkÀnsla, glÀdje till sprÄket och förmÄgan att strukturera ett material i huvudet. BerÀttarförmÄgan Àr i stÀndig tillvÀxt och flytet i talet vÀxer med antalet gÄnger eleven berÀttar. Mycket berÀttande leder till att eleverna hela tiden utvecklar sitt sprÄk och berÀttande. Syftet med arbetet Àr att undersöka olika former av berÀttande och jÀmföra vilken sorts berÀttande som visar mest berÀttande och mest flyt i tal.

FörmÄgan att framgÄngsrikt förÀndra en organisation Àr en avgörande faktor för att kunna möta de interna och externa krav som stÀlls och ocksÄ stÀndigt förÀndras. Medarbetarnas attityd till en organisationsförÀndring har stor betydelse för dess framgÄngsgrad. Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares attityder och förvÀntningar under en organisationsförÀndringsprocess, bildandet av Trafikverket. Sex intervjuer genomfördes med medarbetare inom organisationen och analyserades dÀrefter med induktiv tematisk metod. Intressanta resultat som framkom var betydelsen av den fysiska arbetsmiljön i form av utformning och geografisk placering.

Som SPA-terapeuter kommer vi att arbeta mycket med huden och fÄ mycket frÄgor pÄ hur man tar hand om sin hud pÄ bÀsta sÀtt. DÀrför vill vi studera samband mellan hud och nÀringsÀmnen i kosten för att se om kosten kan pÄverka hudtillstÄndet. VÄr frÄga Àr dÀrför pÄverkas huden av fett, kolhydrater och protein i kosten?Vi undersöker tre av vÄra största nÀringsÀmnen vilka Àr kolhydrater, protein och fett genom att titta pÄ vetenskapliga artiklar som har gjorts inom omrÄdet..

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra elevers förstÄelse i fysikÀmnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkÀtundersökning och korta lÀrarintervjuer anvÀnts. Undersökningen genomfördes pÄ 56 elever i grundskolans senare Är. Resultaten visar att bÄde laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förstÄelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvÀndigt att som lÀrare vÀlja den metod som lÀmpar sig bÀst till varje undervisningssituation och tÀnka pÄ att demonstrationer mÄste planeras vÀl för att uppnÄ syftet med dem.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att lyfta verksamma pedagogers uppfattningar om skÀll i förskolan. Det har framför allt varit intressant att ta reda pÄ om pedagogerna ser ett samband mellan den fysiska miljön och förekomsten av skÀll i verksamheten. I denna studie har fokusgrupper anvÀnts dÀr det sammanlagda antalet deltagare var elva stycken frÄn tvÄ olika förskolor.Resultatet visar att informanterna i denna studie Àr överens om att skÀll Àr svÄrdefinierat. I detta arbete kan skÀll förstÄs som en verbal handling som kan komma till uttryck pÄ olika sÀtt. Samtliga informanter menar dock att de skÀller pÄ barnen men graden av hur mycket man skÀller varierar.

I takt med att utvecklingen i fordon gÄr framÄt i rasande fart finns risken att man med ökadutvecklingshastighet börjar glömma viktiga delar i anvÀndbarhet och kanske till och med missardet ursprungliga mÄlet. Detta kan bli ett problem nÀr man ska utveckla ett grafisktanvÀndargrÀnssnitt för fordon och missar viktiga tester för att undersöka mÀnniskors kognitivaförmÄga för nya system.Genom att göra anvÀndartester i ett tidigt stadium kan man mycket tidigt fÄ veta om man hartagit fram rÀtt produkt för mÄlen.Problem med att göra tester i ett tidigt stadium Àr att mycket kapital mÄste sÀttas in för att skaffadyra programvaror som öppnar för möjligheten att göra tillrÀckligt trovÀrdiga tester förtestpersonerna. Det Àr alltid fördelaktigt att utföra tester som liknar den fÀrdiga produkten sÄ nÀrasom möjligt för att kunna ge ett optimalt resultat.Detta projekt löste stora delar av problemet genom att med ett praktiskt verktyg som utveckladeskunna, med mycket lÄga kostnader simulera avancerade, skrÀddarsydda, grafiskaanvÀndargrÀnssnitt. Dessa grÀnssnitt ska sedan vara helt kompatibla med de fordon och hÄrdvarasom spelar roll i den fÀrdiga produkten. Verktyget har utvecklats med mycket fokus pÄanvÀndbarhet dÀr man vid anvÀndning endast behöver lÀgga ner vÀldigt lite tid pÄ att förberedaverktyget.

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utstrÀckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frÄgor om hur förskollÀrare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jÀmför hur mycket tid det lÀggs pÄ planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jÀmfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. VÄr upplevelse Àr att nÀstan all tid man vistas utomhus Àr förlagd till fri lek och orsakerna till detta Àr nÄgot vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med Ätta utbildade förskollÀrare.Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lÀrandetid det Àr som lÀggs utomhus.

Syftet med vÄr studie Àr att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv pÄ det innehÄll som finns i förskoleklassens verksamhet.Vi har tagit del av ett pÄgÄende forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehÄller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter sÄsom miljö och material, innehÄll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vÄrt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass Àr viktigt att ha i Ätanke nÀr man som pedagog vill nÀrma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola..

FrÄn att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmÀnintresse som omskrevs vid sjÀlvmord, sÄ har grÀnserna flyttats successivt sÄ att det i kvÀllspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs Àven om idrottare och artister, Àven sÄdana personer som inte rÀknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och sjÀlvmorden beskrivs detaljerat pÄ ett ingÄende sÀtt, dÀr mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sÄdan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland Àr det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmÀnintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ?How a cockpit remember its speed?, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits.Syftet med studien Àr att ta reda pÄ ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen pÄ samma sÀtt som förr det vill sÀga anvÀnds till exempel fartbuggar och andra artefakter pÄ liknande sÀtt. Samt att ta reda pÄ om det har Àndrats mycket hur detta dÄ pÄverkar cockpit kommer ihÄg hastighet inför landning.För att fÄ reda pÄ detta sÄ har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt sÄ observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades ocksÄ piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter.Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar pÄ liknande sÀtt som tidigare.

Denna studie har som syfte att fÄ fram ett exempel pÄ hur mycket av de vanligaste bekÀmpningsmedlen vi mÀnniskor i praktiken fÄr i oss via grönsaker beroende pÄ vad vi Àter.En kvittoundersökning har genomförts dÀr 27 försökspersoner frÄn 12 olika hushÄll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var mÀn och 7 % (n=2) var barn. En enkÀtundersökning kompletterade kvittometoden med sÄdana frÄgor som pÄverkar hur mycket grönsaker man Àter. För att bedöma mÀngden bekÀmpningsmedel som försökspersonerna kan förvÀntas ha fÄtt i sig anvÀndes mÀtdata frÄn livsmedelsverkets undersökning av bekÀmpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken Àr den senaste undersökningen dÀr halterna publicerats.Resultatet i denna undersökning visade att bekÀmpningsmedelsbelastningen pÄ försökspersonerna inte var över grÀnsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade ocksÄ att vi mÀnniskor nÀstintill inte fÄr i oss nÄgra bekÀmpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att Àta konventionellt odlade grönsaker..