Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Ett mycket högexploaterat förslag utformas dÀr en egen identitet skapas Ät Arenastaden i VÀxjö. Solens gÄng, bullerkÀllor, brandrisker, kulturhistoriska vÀrden och mÄnga mÄl i kommunens visionsbild för Arenastaden vÀger in vid utformning av förslaget. Förslagets nya upplevelsevÀrden och andra kvalitéer analyseras med hjÀlp av en solstudie, bullerkÀllsundersökning och analysmetod av Kevin Lynch. Projektuppgiften Àr baserad pÄ att en mycket hög exploatering drar ner pÄ omrÄdets upplevelsevÀrden. DÄ analysens resultat föll annorlunda erhölls ett annat resultat ? metoden; att bygga pÄ höjden besparar grönytor och de vÀrden som mÀts vid en Lynchanalys..

Syftet med uppsatsen Àr dels att undersöka vilka informationskanaler som anvÀnds inom förvaltningen Arbete och vÀlfÀrd i VÀxjö kommun, dels att analysera hur informationsflödet sÀkras och struktureras inom en organisation.För att besvara syftet har bÄde kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀnts. Jag har intervjuat fem avdelningschefer och gjort en enkÀt undersökning som de anstÀllda pÄ förvaltningen har besvarat.Undersökningen har visat att övervÀgande delen av respondenterna upplever att de fÄr för mycket information eftersom de oftast fÄr samma information via flera olika kanaler.Slutsatsen Àr att informationsflödet Àr sÄ stort att det pÄverkar de anstÀllda negativt och tar mycket av deras arbetstid för att sortera informationen..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilken attityd lÀrare och elever i SkellefteÄs gymnasieskola har till lokalhistoria i historieundervisningen. Vi ville Àven se hur mycket lokalhistoria eleverna fÄr lÀra sig, vilken kunskap de har om lokalhistorien och om lokalhistorisk kunskap kan stÀrka deras identitet. Undersökningen bestod av en lektionsserie, en elevenkÀt, en lÀrarenkÀt och en lÀrarintervju. Resultatet visade att lÀrarna och eleverna tycker det Àr viktigt med lokalhistoria. Eleverna tycktes fÄ ta del av relativt mycket lokalhistoria under sin gymnasietid om Àn detta varierar frÄn klass till klass.

Studiens syfte Àr att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och kÀnslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation anvÀnds. Data bestÄr av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-Äringar pÄ tvÄ olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och anvÀndningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak Àr positiva..

Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien Àr att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur pedagogerna dÀr arbetar med demokrati i form av medbestÀmmande och elevinflytande. Den tidigare forskningen inom omrÄdet visar att barnens rÀtt till inflytande ofta begrÀnsas kraftigt av pedagogerna genom att pedagogerna sjÀlva bestÀmmer vÀldigt mycket och sÀllan lÄter barnen komma till tals i sÄdan utstrÀckning att de fÄr möjlighet att pÄverka sÀrskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att pedagogerna har ett ansvar nÀr det gÀller att portionera ut inflytande och valfrihet till barnen i den utstrÀckning de anser att barnen klarar av att hantera. Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer Àr vÀldigt begrÀnsade och fÄr tydliga ramar att hÄlla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort inflytande och hur mycket valfrihet barnen fÄr ofta ligger i vilken barnsyn pedagogerna har. Detta innebÀr att i de fall pedagogerna anser att barnen Àr kompetenta och kan fatta egna beslut fÄr barnen större valfrihet och inflytande Àn i de fall pedagogerna Àr övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta rutiner och regler Àr en nödvÀndighet..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur samerna representeras i lÀroböcker. Hur framstÀlls de betrÀffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv lÀroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjÀlp av de tidigare studier som presenteras i den hÀr uppsatsen. Anledningen till att jag valde det hÀr Àmnet Àr att jag innan skrivandet inte visste sÄ mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag Àr dÄliga kunskaper om samer hos bÄde lÀrare och elever.

Detta examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera de amplitudtoppar som uppstÄr dÄ flera sinussignaler av slumpmÀssiga frekvenser adderas. Det som efterstrÀvas Àr en signal innehÄllande flera godtyckliga frekvenser samtidigt som den bibehÄller en lÄg Crestfaktor (eller PAPR). De metoder som tas fram implementeras sedan i en FPGA. Rapporten behandlar de metoder som undersökts bÄde i teoretiska utvÀrderingar samt i en hÄrdvaruimplementation. Resultaten visar pÄ att det inte finns nÄgon enkel lösning pÄ problemet, men att en kombination av metoder kan anvÀndas för att fÄ en förbÀttring av signalens Crestfaktor.

Abstract Denna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar pÄ att ta fram vad det Àr som gör lÀsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassförestÄndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att lÀsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkÀt om lÀsintresse och hur mycket tid som lÀggs pÄ fritidslÀsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassförestÄndaren och bibliotekarien.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter pÄ att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna Àr mycket positiva till detta sÀtt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssÀtt som ger eleverna möjligheter att fÄ en bÀttre kontakt med lÀraren. Eleverna kÀnner att de fÄr en ökad förstÄelse, att lÀrandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lÀra av varandra.

AbstraktSyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare beskriva vad tvÄsprÄkighet innebÀr. Riktpunkten har dessutom varit att analysera vad högstadieelever har för attityd till tvÄsprÄkighet. Uppsatsens huvuddel bestÄr av resultat och analys frÄn enkÀtundersökningen som visar att de flesta elever uppskattar sin tvÄsprÄkighet. Undersökningen visar Àven att eleverna föredrar att prata svenska i skolan, men att de för det mesta anvÀnder sitt andra sprÄk nÀr de Àr hemma med sina förÀldrar. Det finns mycket litteratur inom Àmnet och dÀrmed mycket forskning.

Syftet med denna uppsats Àr dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad lÀroplanen och kursplanerna sÀger om kartarbetet. DÄ lÀroplaner och kursplaner Àndras med tiden var det ocksÄ intressant att se om det har skett nÄgon förÀndring över tid gÀllande kartografin. För att nÄ mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkÀtundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilÀrare intervjuades dÀrefter, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur eleverna hade svarat pÄ undersökningen.

Mitt examensarbete Àr en pÄgÄende undersökning av en arbetsprocess. Jag har sökt efter en skissmetod som kÀnns hÄllbar och lustfylld. Ett sÀtt att utvinna sÄ mycket som möjligt ur en skissperiod.Det har handlat om att tillÄta mig att anvÀnda en projekttid för att undersöka vad jag vÀljer att göra nÀr jag fÄr lov att göra precis som jag vill. NÀr jag inte har nÄgot annat att förhÄlla mig till Àn mig sjÀlv, tio veckor och en kommande utstÀllning.Jag har skissat mycket och ur skisserna utvanns tre tredimensionella vÀrldar inordnade i boxar. Samt ett antal mönster med bestÄndsdelar hÀmtade ur skisserna och boxarna.

Mitt examensarbete Àr en pÄgÄende undersökning av en arbetsprocess. Jag har sökt efter en skissmetod som kÀnns hÄllbar och lustfylld. Ett sÀtt att utvinna sÄ mycket som möjligt ur en skissperiod.Det har handlat om att tillÄta mig att anvÀnda en projekttid för att undersöka vad jag vÀljer att göra nÀr jag fÄr lov att göra precis som jag vill. NÀr jag inte har nÄgot annat att förhÄlla mig till Àn mig sjÀlv, tio veckor och en kommande utstÀllning.Jag har skissat mycket och ur skisserna utvanns tre tredimensionella vÀrldar inordnade i boxar. Samt ett antal mönster med bestÄndsdelar hÀmtade ur skisserna och boxarna.

Mitt examensarbete Àr en pÄgÄende undersökning av en arbetsprocess. Jag har sökt efter en skissmetod som kÀnns hÄllbar och lustfylld. Ett sÀtt att utvinna sÄ mycket som möjligt ur en skissperiod.Det har handlat om att tillÄta mig att anvÀnda en projekttid för att undersöka vad jag vÀljer att göra nÀr jag fÄr lov att göra precis som jag vill. NÀr jag inte har nÄgot annat att förhÄlla mig till Àn mig sjÀlv, tio veckor och en kommande utstÀllning.Jag har skissat mycket och ur skisserna utvanns tre tredimensionella vÀrldar inordnade i boxar. Samt ett antal mönster med bestÄndsdelar hÀmtade ur skisserna och boxarna.