Ämnet barn i sekter Ă€r bristfĂ€lligt belyst. För 12 Ă„r sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hĂ€nt. Sekter tenderar att isolera sig frĂ„n samhĂ€llet vilket gör det svĂ„rt att komma Ă„t barnen, bĂ„de för insatser samt studier. Uppsatsens syfte Ă€r att belysa barns situation i sekter samt vilka svĂ„righeter det kan medföra för barnen sjĂ€lva samt dem som ska hjĂ€lpa, framför allt socialtjĂ€nsten. Studien Ă€r kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats.

Introduktion Respiratorisk syncytial virus, RSV, har i princip drabbat alla barn innan de harfyllt tvÄ Är. Hos smÄ barn kan RSV ge svÄra symtom samt orsaka komplikationer. I Sverigebehöver runt 1-1,5 % av tidigare friska barn utan riskfaktorer vÄrdas pÄ sjukhus pÄ grund avRSV. Genom primÀrprevention kan man minska antalet nya barn som drabbas av sjukdom.Behov kan vara upplevda, uttryckta, relativa eller normativa. De upplevda behoven begrÀnsasav mÀnniskors insikter och kunskaper om vad som finns tillgÀngligt.

Forskning visar att barn och förÀldrar ser lÀxor som en grogrund för konflikter och stress i familjelivet. En del förÀldrar har inte resurser att hjÀlpa sina barn med lÀxorna, och dÀrmed blir förutsÀttningarna för elevernas arbete med lÀxorna mycket varierande. Att skolan ger lÀxor och hur de pÄverkar elever och familjer diskuteras i mÄnga delar av samhÀllet, syftet med arbetet "Den diskursiva kampen om lÀxor?? Àr att undersöka de diskurser som kan finnas kring lÀxor. Arbetet Àr ett försök att klargöra och skaffa en förstÄelse för de olika aktörernas tankar kring lÀxor, utifrÄn deras olika utgÄngspunkter. Genom intervjuer med lÀrare och förÀldrar, samt analys av tidningar och debattartiklar har en kritisk diskursanalys genomförts.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra lÀrare som arbetar i Ärskurs 4-6 pÄ grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli nÄgra skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger pÄ namngeografi, dÄ det har förts en debatt angÄende Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks Àven hur lÀrarna har och kommer att arbeta med olika lÀromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lÀrarna att de inte kommer att göra stora förÀndringar frÄn Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lÀrare som Àr mest positiva till namngeografi kommer att anvÀnda lÀromedel som kartböcker och blindkartor i större utstrÀckning under Lgr 11.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.

Internet Àr ett mycket kraftfullt media för marknadsföring och sÀljstöd. Genom modern teknologikan man skaffa sig viktig information om webbsidans besökare och vad dessa finner bra ochmindre bra pÄ webbsidan. Ett korrekt nyttjande av informationen ger en bra grund till lÄngsiktigakundrelationer och mÄlgruppsanpassning, allt enligt relationsmarknadsföringens principer.Syftet med arbetet har varit att utreda vad som gör en webbsida effektiv ur ett marknadsföringsochsÀljstödsperspektiv och att ocksÄ skapa en sÄdan webbsida för Flexibla Kontor i SÀter. Dettahar utförts genom en nulÀgesanalys tillsammans med en konsult, studier av litteratur, intervjuermed sÀljare pÄ Flexibla Kontor samt en fasindelning av arbetet.Flexibla kontor har mycket goda förutsÀttningar för att effektivt kunna anvÀnda en sÄdanwebbsida. Man bör jobba för att ta fram optimala texter till webbsidan och utreda vilka besökaresidan har och vad dessa gör under sitt besök..

Den kommunala avfallstaxan Àr den avgift kommunen tar ut för att hantera hushÄllens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant Àr att tillhandahÄlla vÀgning av det vanliga brÀnnbara avfallet, hushÄllet faktureras dÀrefter utifrÄn hur mycket det har slÀngt i soporna. FrÄgan Àr om invÄnarnas kÀllsortering pÄverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende pÄ om det Àr glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som kÀllsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen.

Denna rapport behandlar en analysmodell som anvÀnts för att analysera Half Life 2-seriens level design. UtifrÄn denna analys av Half Life 2-serien skapades sedan ett verk baserat pÄ de data som samlats in. Verket kallas Project 25. MÄlet med Project 25 var att skapa en spelupplevelse som level designmÀssigt Àr sÄ lik den kommersiella spelserien Half-Life 2 (Valve Corporation, 2004), Half-Life 2 Episode 1 (Valve Corporation, 2006) och Half-Life 2 Episode 2 (Valve Corporation, 2007) att en spelare inte skulle kunna uppleva nÄgon skillnad i kvalité.Denna rapport Àr indelad i tre delmoment. Först gjordes en förundersökning dÀr tempovÀxlingen i Half Life 2-serien analyserades, sedan skapades sjÀlva verket och slutligen utfördes en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att försöka verifiera om verket uppfyllt sitt mÄl eller inte.

Specialarbete, 15 hpLSV410VT 2013 Handledare: Jenny NilssonExaminator: Rakel Johanson.

Enligt litteraturen Ă€r kommunikation en viktig komponent för att undvika incidenter. Syftet var att belysa vikten av kommunikation vid förflyttning, studera hur vĂ„rdgivarna reagerar av tidsstressen och hur stressen inverkar pĂ„ kommunikationen samt jĂ€mföra resultatet frĂ„n denna studie med en tidigare av författarna. DĂ€rför har följande frĂ„gestĂ€llningar valts: 1) Hur kommunicerar vĂ„rdgivarna med varandra vid förflyttning av vĂ„rdtagare? 2) Inverkar tidsstress kommunikationen? 3) Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ kommunikationsmönstret mellan tvĂ„ erfarna vĂ„rdgivare och mellan en erfaren och en mindre erfaren vĂ„rdgivare? Fem semi- strukturerade intervjuer och en observationsstudie genomfördes, följt av en tematisering. Intervju-deltagarna var fyra erfarna undersköterskor och en undersköterskeelev.

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, pÄ ettlustfyllt och vardagsnÀra vis, ska fÄ ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens pÄverkan pÄ miljön och frÀmst klimatförÀndringarÀr ett aktuellt Àmne och att barnboken som form Àr ett bra sÀtt attundervisa barn med. VÄr bok vÀnder sig till barn i sexÄrsÄldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vÄr bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollÀrare sommÄlsÀttning att bokens innehÄll ska tilltala den tÀnkta mÄlgruppen.Resultatet av vÄrt arbete utvÀrderades tillsammans med fyra styckenlÀrare som i lugn och ro fÄtt anvÀnda- och granskat boken. Vid ettutvÀrderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berÀttande form Àr ett mycket bra medeldÄ man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn..

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsÀtt och didaktiska mÄl som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna Àr det material som gett substans Är arbetet.Syftet var att fÄ mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och ocksÄ fÄ mer kunskap om hur man tÀnker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. SjÀlva inriktningen med Freinet har fÄtt mej att fundera pÄ hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnÀra tillsammans med mycket IT och med att lÄta eleverna fÄ mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som frÀmst hÀmtats ur boken Estetiska LÀrprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij stÄr för, men Àven den levande debatt som sker pÄ internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jÀmförande perspektiv mellan dels de tvÄ pedagogernas svar i relation till de mÄl som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket vÀl gÄr att förena med de nationella mÄlen. Det stora antalet reformer de senaste Ären har ocksÄ inverkat negativt pÄ pedagogernas syn pÄ dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.ForskningsfrÄgan handlar om hur det önskvÀrda lÀrandet ser ut frÄn pedagogers perspektiv och frÄn samhÀllets? Det handlar om hur lÀrare kan öka individens förmÄga att engagera sig, att vara kreativ pÄ ett meningsfullt sÀtt, hur lÀrprocesser kan utformas utifrÄn att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lÀrare och elev.

Massmedia pÄverkar mÀnniskor bl.a. nÀr det gÀller matvanor och kan fÄ mycket att verka farligt. PÄ senare tid har det i media debatterats mycket om hur socker kan pÄverka hÀlsan i en negativ riktning. Ett alternativ till vanligt socker Àr syntetiska sötningsmedel. Dessa kan vara ett bra alternativ tillenergigivande sötningsmedel, för t.ex.

Under de senare Ären har det debatterats mycket om nedskÀrningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag Àr mycket intresserad av idrott Àr jag sÄledes Àven intresserad av vad som försiggÄr i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag bÄde kan befÀsta tidigare vÀrderingar och skapa nya perspektiv Ät mig sjÀlv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa nÄgra av de faktorer som ger idrottsÀmnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt Àmne. Jag tar upp följande frÄgestÀllningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar dÄ de sÀger att idrottsÀmnet Àr sÄ viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsÀmnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsÀmnet i skolan? Varför ska idrottsÀmnet finnas i skolan?Jag har anvÀnt mig av enkÀt för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsÀmnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansÄg att idrottsÀmnet Àr en viktig del av undervisningen i skolan..

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frÄgestÀllningar: Hur ser lÀrare pÄ simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehÄll i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur undervisar och bedömer lÀrarna simning i Àmnet idrott och hÀlsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades dÀrefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lÀrarna ansÄg att simkunskap Àr vÀldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter sÀkerhets- och livrÀddningsaspekten.