Den här uppsatsen har ambitionen att studera och dra slutsatser gällande den litauiska tjänstemarknadens möjligheter att ta till sig moderna ekonomiska företeelser, mer specifikt upplevelseekonomin, genom att ta till hjälp modeller och teorier hämtade från flera olika forskningsfält. Uppsatsen byggs upp med en diskursiv ansats där de olika teorierna används var och en för sig för att beskriva och förklara de fenomen vår empiri givit.Vi har konstaterat att det, i och med de kvardröjande mentala och fysiska strukturer som är sprungna ur den sovjetiska ockupationen, finns betydande begränsningar inför skapandet av en upplevelseekonomi på den litauiska tjänstemarknaden. För att kunna beskriva dessa mentala och fysiska strukturer presenterar vi ett för forskningsområdet nytt begrepp, nostalgija, som är sprunget ur befolkningens förhållningssätt, både till sin historia och till marknadsekonomins frammarsch.I och med de slutsatser vi gör om Litauens tjänstemognadsgrad, kan vi sen dra slutsatser om lämpligheten i vår användning av valda teoretiska verktygslåda. Vi finner att vi med dessa annars disparata teorier och modeller till hjälp kan nå längre, och presentera ny kunskap som annars inte kunnat utläsas ur en dylik begränsad studie. Dock poängteras att teorierna inte kan anses vara tillämpliga tillsammans i något annat sammanhang än i just den här diskursen..

I samband med vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939 uppnådde de finska förbandenstora framgångar på taktisk nivå, framförallt vid striderna på det norra frontavsnittet.Terrängen vid fronten norr om Ladoga karakteriserades av en begränsad infrastruktur innehållandeett fåtal vägar. Striderna genomfördes också under svåra klimatförhållanden medmycket låga dygnstemperaturer och rikligt med snö.Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggandeförmågorna, ledning, underrättelser och information, verkan, skydd, rörlighet och uthållighet,identifiera orsakerna till de stora finska framgångarna på taktisk nivå i ovan nämndaterräng. Detta har gjorts genom att genomföra två fallstudier av den finska 9:e divisionen ochdess agerande vid två olika krigsskådeplatser. Studierna omfattar tidpunkten då 9:e divisionenpåbörjade sin verksamhet mot den längs Raatevägen framryckande sovjetiska 44:e divisionenden 11 december 1939 intill krigsslutet den 13 mars 1940.Analysen visar att det finska agerandet var präglat av en balans mellan de olika förmågorna. Desovjetiska förbanden hade också svårt att påverka de finska förmågorna utifrån sitt agerande.Avslutningsvis diskuteras resultatet av den genomförda analysen gentemot de inledande frågeställningarna.Ett antal slutsatser dras och ett antal nya frågeställningar förs fram..

Vi har i vår uppsats undersökt kvinnoorganisationers betydelse för styrelseskicket i tre länder, Afghanistan, Rwanda och Sydafrika, i samband med en transition. Vi har tittat på en rad olika faktorer som i vilken omgivande kontext organisationerna verkar och vilken ställning kvinnan generellt sett haft i samhället före och efter transitionen. Vi har i vår analys utgått från Georgina Waylens teorier om kvinnoorganisationers betydelse för transitionerna i Sydamerika och de före detta sovjetiska staterna i Östeuropa. Hon menade att kvinnoorganisationer i Sydamerika har haft större betydelse vid transitionen än de i Östeuropa, men att de blivit marginaliserade i senare skeenden av transitionen. Hon pekar också på den omgivande kontexten som en vikig faktor för vad kvinnoorganisationerna betytt i de olika länderna, till exempel vilka rättigheter kvinnor haft innan och hur det civila samhället varit format.

Våren 2007 hamnade Estland och Ryssland i den största internationella konflikten sinsemellan sedan sönderfallet av Sovjetunionen. Konflikten handlade om att Estland flyttade en sovjetisk bronsstaty från centrala Tal-linn till en krigskyrkogård, då man tyckte att den symboliserade förtryck. I Tallinn blev det ett kaos med oroligheter och plundring som följd. Relatio-nerna mellan Estland och Ryssland blev mycket ansträngda, då Ryssland an-såg att det var fel av Estland att flytta statyn. Denna uppsats har undersökt hur de båda parterna hanterade denna internationella konflikt genom att först mäta hur internationella de var utifrån ett officiellt perspektiv.

Kan extrema partier med helt olika ideologier samarbeta kring politiska frågor? Det är huvudfrågan i denna studie som har studerat två svenska extrema partier, Nationaldemokraterna och Kommunistiska partiet (f.d. KPML). Studien grundar sig på den sovjetiska dissendenten Andrej Amalriks tes att extrema partier tenderar att närma sig varandra ideologiskt ju extremare de blir. Amalrik presenterar en modell där han visar hur olika ideologier är sammanflätade med varandra, Amalriks ideologihjul.

I den krigsvetenskapliga forskningen utgör offensiv och defensiv etablerade begrepp. Defensiven beskrivs regelmässigt som den starkare formen av krigföring, men endast som ett alternativ intill dess att offensiv är möjlig. För att nå ett avgörande måste en offensiv genomföras. Denna syn återspeglas i flertalet av dagens doktriner. Problemet utgörs av att denna teoretiska grund kan synas orealistisk för många stater med begränsade militära resurser.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman.

Vinterkriget 1939-1940 väckte, hos det svenska folket, starka känslor av samhörighet med Finland och många valde att aktivt ställa upp på de finska bröderna och systrarnas sida. Efter påtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillåtelse att bilda en frivillig militärstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstämde med regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra världskriget syftade den svenska regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

Under det kalla kriget hårdbevakades sammanslutningar på den yttersta vänsterkanten av de svenska säkerhetstjänsterna genom kontroversiella metoder såsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare åsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att säkra det rådande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att säkerställa att dessa friheter inte utsätts för kränkningar.

3.1. Avslutande diskussionDe resultat jag kommit fram till i min undersökning av läroböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger något större utrymme åt striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sågs som ett hot mot det rådande borgerliga samhället. Dock får dessa strider en större betydelse för varje decennium. Åström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och läroböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den äldre svenska historien.