Denna rapport beskriver miljöpåverkan av en snökylanläggning i jämförelse med konventionell kylmaskin. Genom att värmeisolera snö kan den användas i en snökylanläggning för att ge kyla under sommaren. Studien omfattar anläggningarnas hela livslängd inklusive byggnation och avveckling. I rapporten har kraven för miljökonsekvensbeskrivningar kombinerats med metodiken för livscykelanalys. På grund av antalet apparater, byggteknik och ökade komfortkrav på arbetsplatserna har ett behov av att kyla bort överflödig värme uppkommit.

Examensarbetet utfördes på University of Florida vid Department of Mechanical and AerospaceEngineering i deras Energy and Gas Dynamics Systems Laboratory. Laboratoriet forskar på enny gasturbincykel som producerar kraft, värme, kyla och vatten. Cykeln är kallad High PressureRegenerative Turbine Engine (HPRTE) och kombinerat med gasturbincykeln är ettabsorptionskylsystem (VARS). Kylsystemet drivs av spillvärme från avgaser som cirkuleras igasturbinen, den producerade kylan används för att kyla ned högtryckskompressorinloppet.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka möjligheten till att kyla ned inloppet tillkompressorn till temperaturer långt under fryspunkten för vattnet i den fuktiga gasen. Om gasenskall kylas till nivåer under fryspunkten måste vattnet föras bort från gasen.

Får finns i stora delar av världen och i helt olika miljöer. För att klara av att leva väl under så vitt skilda levnadsförhållanden har flera hundra olika raser utvecklats, vilka skiljer sig bland annat vad beträffar ull, storlek o fettdeponering. I Sverige ökar produktionen av lamm året runt, vilket innebär att lamning sker även under de kallaste vintermånaderna. Detta skulle kunna innebära problem då lammen kan ha svårt att hålla sin kroppstemperatur vilket påverkar överlevnaden. Insatser som kan göras för att förbättra lammens chanser är att utfodra tackan väl, klippa tackan några veckor före lamningen, se till att tackan slickar sitt lamm torrt och försäkra sig om att lammet har god tillgång på mjölk.

Denna rapport är en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet våren 2006. Arbetets storlek är 20 poäng varav 5 poäng utgörs av en litteraturstudie.Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. Både för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem.Fabriken har ett behov av produktionsånga. Solen kan användas för att producera ånga.

De flesta av dagens tillverkningsföretag använder någon typ av kylsystem i sin anläggning. Kostanden att producera kyla varierar beroende på vilken utrustning som används och vilken temperatur som efterfrågas. När kylproblem uppstår kan orsaken vara bristande kylkapacitet, men det även bero på att anläggningen är felaktigt injusterad. Genom att justera in anläggningen korrekt kan förutom en bättre fungerande anläggning även minskade driftkostnader uppnås. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga och beskriva ett kylsystem och dess stödprocesser.

Företaget Nordic Light designar och tillverkar belysning till företag och butiker världen runt. I många butiker är det viktigt att ha rätt belysning för att visa upp de varor som ska säljas. I en klädesbutik kan elförbrukningen svara för ungefär 70 % av den totala elförbrukningen. Belysningen avger nästan lika mycket värme till omgivningen som effekten den förbrukar. Den värmer helt enkelt klädesbutikerna och många gånger lokalerna runtomkring.

Vid simuleringen av köldbärarledningens huvudstam uppstod det sträckor med höga tryckfall som är koncentrerade till massabruket. I de mindre avsticken uppstod de högsta tryckfallen även här på massabruket. För att minska tryckfallsförlusterna i köldbärarledningarna är det bästa om möjligt att försöka justera in systemet så bra som möjligt. Från beräkningarna som är gjorda kan det avläsas att köldbärarsystemets huvudstam på massabruket är belastad mer än vad den är på pappersbruket. Vid konvertering av den befintliga absorptionskylmaskinen kan Kappa Kraftliner Piteå spara ungefär 0,93 MSEK per driftår genom att ersätta lågtrycksångan med antingen flashlut eller flashånga som drivvärmealternativ.

Samhällets normer och riktlinjer är att dagens byggnader ska minska sinenergianvändning för att erhålla en bättre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att säkerställa att så är fallet. Högskolan i Halmstad (HH) beståridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvändning. För att fåen helhetsblick över HHs energisituation har mätvärden för fjärrvärme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att få fram dessa mätvärden har varit mödosam då flera instanser frånbåde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rådfrågas.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.

I de produkter tillverkas så måste man garantera att den elektriska förbindningen är fullgod i 20 år. För att klara detta måste man tillgripa olika former av accelererande miljötålighetsprov. Företag måste kunna visa upp relevanta mätresultat för eventuella kunder. Uppgiften var att göra en miljötålighetsprövning på en klämma som förbinder jordkabel i AXE-stationer eller liknande. I miljötålighetsprövning utför man en mängd olika tester på objektet, sedan mäter man om resistansen ändrats.

I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm.Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet.

Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet går in på sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.

Detta arbete grundar sig i att redogöra för hur man bygger ett sedumtak och vad det finns för fördelar med att bygga ett sedumtak. Arbetet går in på sedumtak, allmänt om sedum och dess olika typer, taklutning och uppbyggnad, miljöaspekter samt underhåll av taket.Det kommer fram att sedumtak är mera miljövänligt eftersom det t.ex. minskar energiförbrukningen i och med att man inte behöver värma upp eller kyla ner inomhus på samma sätt som med andra tak. Sedumtaket har dessutom en längre livslängd. Sedumtaket behöver inte bli ett dyrare alternativ, även det framkommer i arbetet.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.