Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup Sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar Sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie.

Introduktion:Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor Sorg, rädsla och ångest.

Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till Sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar.

Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.

Syfte och frågeställningar: Förlusten och sörjandet av en närstående är något som de flesta upplever under livets gång. Det finns människor som redan i en ung ålder förlorar ett syskon, men ändå har få vetenskapliga studier som belyser ett syskonperspektiv på Sorg blivit genomförda. Syftet med denna studie är att försöka bidra med kunskap om vad förlusten av en syster eller bror kan innebära för kvarlevande syskon. Studiens frågeställningar lyder:1. Hur upplever och beskriver kvarlevande syskon förlusten av en syster eller bror? Hur tänker dessa personer kring förlusten och vilka känslor upplever de under Sorgeprocessen?2. Kan Sorgen leda till förändrade förhållanden i olika sociala sammanhang och i så fall på vilka sätt? Påverkas relationerna i familjen? Påverkas relationerna till vänner och andra närstående? 3. Hur påverkas den personliga och/eller den sociala identiteten av ett syskons bortgång? Kan kvarlevande syskon uppleva sig ha förändrats som ett resultat av Sorgen? På vilka sätt kan syskonförlusten påverka kvarlevande syskons sociala identiteter och tillhörigheter? Skapas en ny typ av identitet som ett resultat av Sorgen, vilken inbegriper ett nytt sätt för omgivningen att bemöta den sörjande? Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi har jag använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fånga nio kvarlevande syskons upplevelser av Sorg.

Vårt arbete riktar in sig på hur skolor och pedagoger hanterar Sorgliga och traumatiska händelser som kan drabba någon på skolan eller någon nära anhörig till en skolelev. De frågeställningar vi försöker besvara i arbetet är: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska händelser? Finns det handlingsplaner för Sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstå hos barn när de drabbas av traumatiska händelser? Vad kan det stå i handlingsplanerna? Använder pedagogerna handlingsplanen? Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda på hur de hanterar klassrumssituationen när Sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkät fråga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar Sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angående dessa frågor. De frågor som ställts har utgått från följande händelser: elevs förälder eller syskon går bort, elev i klassen avlider eller en lärare på skolan dör.

Introduktion:Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor Sorg, rädsla och ångest.

Bakgrund: Eftersom risken för att drabbasav demenssjukdom ökar med stigande ålder och antalet äldre i Sverige ökar kanman även förvänta sig att antalet anhörigvårdare ökar. Sjukdomen framtvingarrollförändringar som ger stora påfrestningar på familjen. Anhörigvårdaren ärett stort och viktigt stöd inte bara för den demenssjuke utan också församhället. De utför ett betydande arbete som kommunen annars hade behövtutföra.Syfte: Syftet är att beskriva anhörigasupplevelser av att vårda en person med demenssjukdom.Metod: Studien är en litteraturstudiebaserad på vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod.Elva artiklar har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Analysenresulterade i fyra huvudkategorier: En annorlunda arbetsfördelning i hemmet,Ett ansvar som sträcker sig över dygnets alla timmar, En Sorg att förlora enanhörig samt Anhörigvårdarens sätt att finna tid till återhämtning. Resultat: Resultatet visar attanhörigvårdare genomgått en rollförändring från att vara en jämlik partner tillatt få ge upp det mesta av det egna livet och istället vara en omhändertagandevårdare.

Ur ett palliativt synsätt upphör inte vården då patienten dör utan övergår istället till de efterlevande. Att möta människor i Sorg kan vara komplext då den kan uttryckas på många olika sätt. Processen det innebär att bearbeta sin Sorg följer oftast ett liknande förlopp i vilket behovet av stöd ser olika ut beroende på hur långt in i processen de närstående befinner sig. I kompetensbeskrivningen står att sjuksköterskan ska kommunicera med närstående på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt, samt ge dem stöd och vägledning utifrån deras behov och önskemål. Familjefokuserad omvårdnad är ett synsätt som är starkt kopplat till den palliativa vården i vilken det betonas att ett stort fokus bör läggas på de närstående, samt att även de ska omfattas av omvårdnaden både innan och efter patienten avlidit.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, Sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och Sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och Sorg och självständighet ger meningsfullhet.