Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, Sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och Sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Missfall innebär en förlust av ett foster innan graviditetsvecka 23 och drabbar uppemot 50 % av alla kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av missfall. Studien baserades på nio kvalitativa artiklar som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem kategorier; att känna sig oförberedd, att vilja finna en förklaring, att känna Sorg och förlust, att behöva stöd och bli förstådd samt att förändras och gå vidare. Kvinnorna hade svårt att acceptera missfallet och förnekade därför händelsen.

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.

This quantitative survey aims to highlight the impact of the meeting with the grief for customer advisers and representatives of funeral homes connected to the SBF (Sveriges Begravningsbyråers förbund). It also aims to demonstrate any differences between the sexes on this subject. Issues include: How does the person experience expectations and requirements in relation to their professional role? Does the person experience a personal impact due to the encounter with grief and death in their profession, in what way and to what extent? What consequences does the expectations, reactions and the possible impact result in for that person? What conditions does the person have to help cope with the professional role? Is there a gender difference in this experience? The theory base, which consists of theories taken from The Managed Heart: The commercialization of Human Feeling by Arlie Hochschild (2003) and descriptions taken from Yrke: begravningsentreprenör. Om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering by Anna Davidsson Bremborg (2002), has been fundamental in both the preparatory work and the analysis.

This essay describes the phases of funeral rituals between the Syrian/Assyrian, and compares the homeland with Sweden. It describes the stage of rituals according to Victor Turner schema of separation, margin or limin, and aggregation. The rituals religious significance agrees with Clifford Geertz?s theory about the importance of religious beliefs for the human being.

Organdonation är av stor vikt för den enskildes hälsa och transplantationskirurgin har utvecklats snabbt och har under senare tid ökat. Donationsoperationen är en emotionellt påfrestande utmaning för operationssjuksköterskor och en ökad insikt och kunskap inför hur detta kan påverka kan få dem stå bättre rustade inför denna utmaning. Operationssjuksköterskorna upplever stress, oro, tvivel och Sorg och känner sig ofta tvungna att hyposensibilisera sig inför donationsoperationen för att orka med att delta. Samarbetet med transplantationsteamen upplevs svårt. Operationssjuksköterskorna upplever brist på förståelse av hjärndödsbegreppet och känner tvivel på att donatorn verkligen är död när operationen startar.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes Sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid.

Inledning: En studie i ämnet om erfarenheter av förändringsprocesser i terapiprocessen i jagstrukturerande psykoterapi. Det kliniska arbetet vilar på terapi med unga personer i psykos, beskrivna av psykoterapeuter.Frågeställningar: Hur visar sig utveckling och förändring hos konfidenten? Hur kan dessa kopplas till metodens faser och teoribildning?Metod: Urvalet är fem verksamma psykoterapeuter vilka valt ut kliniskt material med unga personer i psykos. Studien är kommen utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk metod vilka vilar på två delar, en deskriptiv del och en kvalitativ del, där litteratur och tidigare forskning adderas till intervjumaterialet. Till detta har likaledes ett fenomenologiskt raster lagts.

Detta arbete handlar om hur man som lärare kan agera i en situation där en elev har förlorat en förälder eller då läraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger på en litteraturstudie och intervjuer med fyra lärare som har varit med om dödsfall i skolan. Lärarna i intervjuerna har berättat om sina egna erfarenheter, hur de har känt, tänkt och gått tillväga. Genom att ta reda på hur elever i olika åldrar reagerar på döden får man en viss beredskap för hur man som lärare kan bemöta dem. Litteraturgenomgången och intervjuerna ger bra exempel på hur man kan eller bör agera i en Sorgesituation.

En viktig del i människors liv är att bli föräldrar. Infertilitet är dock ett relativt vanligt problem och drabbar både män och kvinnor lika ofta. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelser av infertilitet. Studien baseras på åtta vetenskapliga artilkar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsananlys. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna Sorg och förlust av fertiliteten, att relationer blir påverkade och att känna påfrestningar, isolering och ilska, att vara rädd, känna sig misslyckad och maktlös som människa, att söka mening i livet och att inte förstå och att känna styrka, hopp och vilja att lämna det bakom sig.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta Sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i Sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Arbetet som sjuksköterska innebär att komma i kontakt med döden vilket kan upplevas svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors känslor vid patienters dödsfall och olika copingstrategier som används för att hantera dessa. Metoden som använts i denna litteraturstudie var en övergripande modell i sju steg som främjar en systematisk arbetsprocess. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning av studier gjordes utifrån protokoll av Willman et al (2006) modifierat av författarna.

Självskadebeteende hos unga personer har ökat i Sverige. I familjer där ett barn drabbas av ohälsa med ett självskadebeteende påverkas hela familjen och väcker känslor av skuld, skam och lidande hos föräldrarna. Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med sitt självskadebeteende. Denna kunskap avser hjälpa sjuksköterskan att bättre kunna stödja och lindra lidande hos föräldrarna. Analysmetoden som användes är Evans analysmetod beskriven i Friberg (2006).

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de äldre personernas upplevelser i samband med en förändrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till särskilt boende var en stor omställning för den äldre personen. De äldre kände Sorg över att lämna sitt tidigare liv, men hade behov av att känna trygghet.