ABSTRAKTBakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård.Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall.Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande.

Det ingår i sjuksköterskans arbete att känna igen behovet av tröst och att förmedla tröst till sorgedrabbade patienter. Detta kan sjuksköterskor uppleva vara en svårighet och det finns en rädsla för att stå handfallen och otillräcklig inför patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa den sorgedrabbade patientens behov och upplevelser av tröst samt sjuksköterskors erfarenheter av vad som är tröstande för patienten. Denna kandidatuppsats bidrar med, och sammanfattar kunskap till sjuksköterskor om vilka behov och upplevelser patienten har av tröst från sjuksköterskor. Med denna förvärvade kunskap önskas uppnå en ökad trygghet i mötet med den sorgedrabbade patienten.

Att vara ofrivilligt barnlös är för många förenat med något negativt och sorg. Idag lever ungefär 7-8 procent av Sveriges kvinnor som ofrivilligt barnlösa. Syftet med studien är att öka förståelsen av kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet och på så sätt skapa en större kunskap om de drabbades subjektiva situation. Som en del av syftet är också att särskilt fokusera på den ofrivilliga barnlöshetens betydelse för kvinnors identitet. Studien har analyserat 8 kvinnors berättelser där de har fått konstruera en berättelse om deras upplevelse av att vara ofrivilligt barnlös.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ?skona? dem från det som är jobbigt.När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många..

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 människor sjukdomen och varje dag insjuknar två barn (0-18 år) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar främst barn och ungdomar där insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. När ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan också hela familjen. Den förändrade vardagen som sjukdomen för med sig lägger stort ansvar på föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

SAMMANFATTNINGEtt missfall väcker många olika känslor, dels för det drabbade paret och deras omgivning men även för vårdpersonal som möter denna patientgrupp. Många kvinnor bemöts med tystnad från omgivningen även om hon själv är öppen med sin sorg, även vårdpersonal kan finna det svårt att veta hur man ska förhålla sig vid missfall, det finns risk att vårdpersonalen förringar patientens sorg och ser situationen som ett rutinfall.Oftast vårdas dessa kvinnor på gynekologisk akutmottagning eller slutenvård på gynekologiskvårdavdelning. Här har sjuksköterskan en nyckelroll i att stödja patienten och förebygga psykisk ohälsa.Som metod valdes forskningsöversikt. Databassökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2001-2011 inkluderades.

De senaste 20 åren har befolkningen stadigt ökat och den kommer att fortsätta att öka. Detta leder till ett större antal demenssjuka personer som vårdas av anhöriga i hemmiljö. Vårdgivare till dementa ställs inför stora svårigheter där de drabbas av stress, sorg och förlust av sitt egna liv. Syftet med denna litteraturstudie var att undersökavilka upplevelser som fås av att vårda närstående med demenssjukdom. Metoden som användes var innehållsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar.

Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om betydelsen av att som äldre bearbeta sin sorg i grupp efter att ha mist en livskamrat. Detta har uppnåtts genom att ta del av erfarenheter från före detta deltagare i Svenska kyrkans sorgegrupper. Som forskningsdesign har en kvalitativ deskriptiv ansats valts, denna omfattades av semistrukturerade intervjuer med sju personer, två män och fem kvinnor i åldrarna 67 till 81 år. Materialet har sedan analyserats genom meningskategorisering med tematisering som följd. Resultatet visar att det mest betydande med att bearbeta sin sorg i grupp har varit gemenskapen som innefattar möjligheten att få träffa, samtala och bekräftas av personer i samma situation.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på barns tankar kring döden, samt skolans beredskapsplan vid en eventuell olycka eller dödsfall. För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med 20 barn varav 10 sjuåringar och 10 tioåringar. Vi intervjuade även 2 rektorer på olika skolor. Vi har studerat litteratur om hur barn reagerar på sorg och hur de bearbetar den. I vår diskussion har vi tagit upp hur vi skulle vilja arbeta med detta tabubelagda ämne i skolan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara anhörigvårdare och att få anhörigstöd samt stöd som efterlevande. Ett vidare syfte var att få en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fått i sin sorgeprocess. Vi ville också få en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och efterlevandestöd. Våra frågeställningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att få anhörigstöd? Vad innebär deltagandet i efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nämnda efterlevandegrupp.

Syftet med vår uppsats var att hitta svar på hur lärare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden väcks. Vi har tagit del av många olika teorier som såväl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fått ett brett underlag till vårt arbete. Litteraturen har varit inriktad på ämnet, nämligen hur samtalet bör gå till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lärare och kuratorer har vi fått en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jämföra vårt resultat med den valda litteraturen.

Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hurpositivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvändning i skolan..

SammanfattningVid en förlust av en nära anhörig kan ett barns livsvärld förändras, vilket kan innebära ett lidande för barnet. Beroende på barnets ålder, utvecklingsstadium och tidigare erfarenheter reagerar alla barn olika. Sjuksköterskan kan möta barn i sorg inom vården och därför behöver denne veta hur barnet reagerar på förlusten av en nära anhörig.Syftet med studien är att belysa hur barn upplever förlusten av en nära anhörig. Vi gjorde en litteraturstudie mellan årtalen 1999-2011, där vi använde oss av åtta artiklar i vårt resultat. Där framkom fyra ämnen: barnets sätt att hantera sorgen, omständigheter kring dödsfallet, förståelsen av döden utifrån ålder och utveckling och genusperspektiv.

Detta examensarbete är ett försök att att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Syftet är att öka trivseln och glädjen i skolan i allmänhet och arbetsglädjen i synnerhet. Jag har genomfört och sedan utvärderat dagliga musikaktiviteter tillsammans med barnen. Dessa utvärderingar har tillsammans med observationer och dagboksanteckningar legat till grund för min slutsats att det är möjligt att skapa arbetsglädje i skolan genom att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Dessutom har jag funnit att musik rent allmänt representerar ett plusvärde i skolan.