Problemställningar:Hur arbetar sportföretag med Corporate Social Responsibility (CSR)?Hur är CSR-arbetet hos ett sportföretag sammankopplat med deras varumärke och varumärkeslojalitet?Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse om hur ett av de största sportföretagen, som tillverkar sportutrustning och kläder, arbetar med CSR samt hur de förhåller sig till fenomenet. Vi vill även undersöka hur ett sportföretags CSR-arbete är sammankopplat med företagets varumärke och varumärkeslojalitet. Vi vill vidare undersöka om ramen för teorin kan jämföras med hur sportföretag arbetar med CSR i verkligheten.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras den existerande teorierna kring begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), Sportföretag och CSR samt varumärke och varumärkeslojalitet. Detta kapitel har väsentlig betydelse da? det ligger till grund för studien och hjälper oss att ge klarhet inom ämnet.Metod: Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv ansatts.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte.Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt.Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse.Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrån olika faktorer så som lön, förmåner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 åren utvecklat ett starkt fäste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens läns landsting står inför en av deras största utmaningar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget står inför ett stort generationsskifte med många pensionsavgångar och måste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmärke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, människan är en av de främsta resurserna i en organisation och medarbetarna är en viktig ambassadör.I Norrbottens läns landstings medarbetarundersökning från 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som är en master uppsats i Human Resource Management med utgångspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anställda inom hälso- och sjukvården undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero på.Resultatet visar att medarbetarna är nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.

The purpose of this thesis was to illuminate how festivals are building their brand. We aimed to investigate how festivals build their brand equity and how they use their web site as a brand-building tool. In order to understand the brand-building process within festivals, a case study was conducted based on interviews with three respondents from three different festivals. The study has shown that festivals are aware that the brand constitutes an important competitive advantage. They use both online and offline marketing tools in their brand building process.

The thesis provides with the broad overview about the consumer awareness of the gender dimension within brand personalities. The research contributes to branding theory and gender studies and demonstrates that consumer gender influences does not influence the perceived brand personality gender. However, it also shows that consumers prefer brands with a clear gender, but not necessarily the same gendered brands..

Varumärken är idag viktiga för att sticka ut på marknader som kännetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumärken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumärke för att differentiera sig från andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin används personliga varumärken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvända sociala nätverk kan artister kommunicera sina personliga varumärken i en ny kanal.Med sociala nätverk kan man ta del av kända artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nätverk, är idagbristfällig.

Employer branding är en strategi som allt fler organisationer börjar använda sig av för att nå konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en långvarig och lojal relation till organisationen då de upplever fördelar i organisationens värdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationers viktigaste resurs och medarbetarna ses som länken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förståelse för vad som kännetecknar medarbetare och tjänstemäns föreställningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan påverka arbetsgivarens employer brand för att kunna utveckla och stärka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats.

"Handelsbanken är en av nordens största banker med ett gott rykte och nöjda kunder, vilket studien även visat. Bankens märkesvärde grundar sig på en decentraliserad organisation, där varje kontor ansvarar för kunderna i sitt eget närområde och arbetar aktivt för att ha så nöjda kunder som möjligt. Eftersom varje kund tillhör ett visst kontor skapas ofta en relation till personalen på det kontoret och en känsla av tillhörighet uppnås. Många kunder upplever mindre och mindre av denna relation efter att många bankärenden utförs på internet. Kunder som använder internettjänsten för sina ärenden får fördelen med större kontroll och frihet över sin ekonomi, men för Handelsbankens del innebär det att de förlorar relationen med sina kunder.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

De traditionella flygbolagen verkar på en marknad som kännetecknas av en ökad konkurrens. De är ofta delvis eller helt statligt ägda och präglas av tröga beslutsprocesser. På grund av sin befintliga struktur och gamla affärskultur har de svårt att konkurrera med priset som konkurrensmedel och måste därför fokusera på att skapa kundlojalitet.Uppsatsens syfte var att analysera och utvärdera SAS långsiktiga marknadsföringsstrategier genom en jämförande studie av företagets ledning, anställda samt kunder. För att belysa problemet har en gapanalys genomförts på SAS Sveriges ledning, anställda och kunder. Studiens teoridel är baserad på teorier om mervärdeskapande, organisation och lojalitet.Resultatet visar att gapet mellan SAS ledning och kunder var relativt litet då ledningen har kunskap och insikt om kundernas förväntningar på SAS tjänster.

Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt ställningstagande. Istället återfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men också den som inriktas mot en västlig modern expeditionär luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna från studien av förmågeutvecklingen, en utveckling som spänner över en bred men traditionell förmågebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt ställningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmågeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter återstår att se..

Authors: Phia Bergdahl & Karin TydénTitle: This is the era of the personal brand ? a study about the role of a personal brand in a professional context in modern societyLevel: BA Thesis in Media and Communication StudiesLocation: Linnaeus UniversityLanguage: SwedishNumber of pages: 54Background In pursuit of being unique and stand out, it has become fashionable to market yourself as a personal brand. According to some experts on the subject, this has become a necessity for survival in the tough competition about the jobs and the customers. With Internet and social media as a natural element in our society, we also have to relate to these channels when it comes to communicating ourselves.Purpose The purpose of this study is to examine the role of the personal brand in a professional context in modern society and to explore Internet involvement in communicating the brand.TheoriesWe have used Bauman?s theory of ?consumer society?, how we live in a society where we are both the consumers and the goods consumed. We have also used Castells?s theory of "network society" and how its growth is changing our culture.

Due to the highly competitive and busy marketplace of today, companies are forced to take unforeseen measures in defending and developing their brands. Key elements like opinion leadership and lifestyle marketing are commonplace and aim to deliver values that are more difficult to define compared to quality, price, looks and usability. This paper aims to develop what should be considered most fundamental to all commercial branding. By investigating the ideologies that are the core of many successful companies, we hope to clarify the importance of communicating these ideologies. The topic is examined by method of quantitative analysis and the main purpose is to determine; what do the companies think of their ideologies, and how do their consumers recieve them? A secondary purpose is also to investigate whether different kinds of consumers recieve the ideologies in different ways..