Syftet med studien var att jämföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskärlssjukdom före och efter genomgången 12 månaders hjärtrehabilitering samt att jämföra skattad livskvalitet hos kvinnor och män. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 män) som deltog i hjärtrehabiliteringen vid Hälsoinvest Högbo AB under åren 1996-2001. För skattning av livskvalitet användes formuläret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP är ett sjukdomsspecifikt formulär och de 22 frågorna är indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsställelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgången rehabilitering skattade en signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP.

Bakgrund: I en rapport från socialstyrelsen framgår det att akutmottagningarna runt omi landet har ca 2,5 miljoner patientfall, därtill kommer ännu fler anhöriga ochnärstående. Patientnämnden, som är det organ som hanterar klagomål från patienter ochanhöriga, uppger att det varje år kommer ungefär 4000 anmälningar där patienter ochanhöriga har känt sig kränkta och dåligt bemötta i sjukvården. Syfte: Syftet var attbeskriva hur vuxna anhöriga upplever bemötandet av sjuksköterskan vid akutasjukdomstillstånd inom somatisk vård. Metod: Arbetet skrevs som en allmänlitteraturstudie, enligt metod för kvalitativ manifestinnehållsanalys. Resultat:Anhörigas upplevelser i bemötandet från sjuksköterskorna kunde delas in i tre olikakategorier: trygghet-otrygghet, att bli sedd och bekräftad och sjuksköterskansmaktutövande.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar.

Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva män och kvinnors förändrade livskvalitet efter en PCI behandling. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Academic search elite, Chinal och Pubmed. Nitton artiklar som motsvarade urvalskriterierna valdes ut och granskades. Samtliga artiklar var kvantitativa. Resultatet visade att den stora fördelen med PCI behandling är att patienterna fick en minskad frekvens av angina vilket gjorde att både den fysiska och psykiska hälsan ökade.

Patienter med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivården gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatisk vård. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa är en stigmatiserad grupp både i samhället i stort och inom vården. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete inom somatisk vård. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag.

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.

Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Kunskapen om motiverande faktorer som påverkar människor till att göra beteendeförändringar för att främja hälsa ökar kvaliteten i sjuksköterskans yrkesprofession. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs två olika teman som kan relateras till motivationsfaktorer. Temana var sociala och psykologiska faktorer.

Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svårigheter att självrapportera smärta på grund av den kognitiva nedsättning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vårdpersonal är därför att ha kunskaper om hur smärta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smärtbehandling sätts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos äldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälsa och sjukvård.

Kultur, där man avser det estetiska kulturbegreppet, de sköna konsterna har en positivinverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande. Vissa lokala projekt har kulturupplevelser somen del av arbetet att förbättra folkhälsan, till exempel finns det i Skåne ett projekt som harkultur på recept. Klargörande av hälsobegreppen välbefinnande och människans känsla avsammanhang. Världshälsoorganisationens syn på hälsa utreds. Riktlinjer som sjuksköterskansansvar belyses både via lag samt sjuksköterskans etiska kod.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.