Sökresultat:
1150 Uppsatser om Somatiska markörer - Sida 65 av 77
SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt
Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild
ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och
verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark-
och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med
vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd.
Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska
flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida
överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal
tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit
inbjudna. Med tanke pÄ den debatt som förs kring dagens demokratiska system
Ă€r denna del av beslutsprocessen ett intressant studieobjekt.
SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt
Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna.
TÀt eller grön stad? : en utredning av förtÀtningsproblematiken med exempel frÄn à rstafÀltet, Stockholm
Det rÄder en urbaniseringstrend i hela vÀrlden. NÀr allt fler vill fÄ rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga stÀder som bÄde Àr lÄngsiktigt hÄllbara och utgör en god livsmiljö. Numera föresprÄkas ofta den tÀta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilÄkande, stÀrker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lÀttare för mÀnniskor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnÄ det tÀta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas Àven pÄ parker och andra grönomrÄden som möjlig mark för bebyggelse. DÄ grönytor har signifikanta positiva effekter pÄ mÀnniskans vÀlmÄende och pÄ miljön, som förbÀttrad folkhÀlsa, renare luft och större biologisk mÄngfald, Àr det problematiskt att ersÀtta alltför mycket av grönskan med byggnader.
Vad arbetsledare ska göra och varför de inte gör det : En beskrivning av tillÀmpad beteendeanalys för utveckling av arbetsledares arbetssÀtt
Beteendevetenskapen har 80 Ärs vetenskaplig bakrund, tillÀmpningen av dess metodik inom nÀringslivet har pÄgÄtt i cirka 30 Är och i Sverige har den knappt börjat. KÀrnan av dess tillÀmpning utgÄr ifrÄn beteendeanalys som Àr ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstÄ varför mÀnniskor gör det de gör i olika situationer. Att tillÀmpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling sÄ som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en bÄde tids- och kostnadseffektiv sÄvÀl som framgÄngsrik metod. Forskning och tillÀmpningen av metodiken inom nÀringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling Àr i det nÀrmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i mÄnga föregÄngslÀnder och stora företag.Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hÀvdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar bÄde produktivitet, personlig utveckling och trivsel pÄ arbetet. Det finns en vÀl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgÄngsrika referensföretag samt en mÀngd vinster med arbetssÀttet och ÀndÄ fortsÀtter företag och dess chefer att gÄng pÄ gÄng jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förÀndring i verksamheten.
Friluftsliv i skolan
Sammanfattning
Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv Àr vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnÄ miljöombyte och naturupplevelse utan krav pÄ prestation eller tÀvling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att fÄ ny kunskap om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frÄgestÀllningar var:
· PÄ vilket sÀtt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans lÀroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förÀndrats över tid (1962-1994).
· Vad anser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, ingÄr i benÀmningen friluftsliv?
· Hur planerar skolan friluftsverksamhet?
· Vilket innehÄll har skolans friluftsdagar? Hur mÄnga friluftsdagar har skolan per Är?
· Vilka möjligheter och hinder ser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, nÀr det gÀller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten?
För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua sex lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.
Hur pÄverkar ekonomisk ersÀttning skapandet av socialt kapital i föreningslivet?
Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse dÀr det ideella arbetet har varit en sjÀlvklarhet. I dagens samhÀlle tyder mycket pÄ att de Àldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess stÀlle har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar dÀrför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? pÄverkar utvecklingen av socialt kapital i samhÀllet? Teoretiskt har frÀmst Putnam kommit att anvÀndas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.
Inventering av förorenad mark pÄ LKABŽs industriomrÄden i Kiruna, Svappavaara och Malmberget :
The county administration asked LKAB to make an inventory of possibly contaminated sites
caused by their mining activity. The inventory should be performed according to the MIFO
model, a method from SEPA which is used to assess a contaminated site. The first phase
involves collection of information through interviews and site inspections and in phase 2 a general survey with field sampling is conducted.
LKAB started the work with the first phase of the survey during 2003. During this project the information collected in Phase 1 was evaluated and 16 of the sites were chosen to proceed to MIFO Phase 2 (six sites in Kiruna, and 5 sites respectively in Svappavaara and Malmberget). The sampling of these 16 sites was performed during week 27 2004.
Inventering av förorenad mark pÄ LKAB's industriomrÄden i Kiruna, Svappavaara och Malmberget
The county administration asked LKAB to make an inventory of possibly contaminated sites caused by their mining activity. The inventory should be performed according to the MIFO model, a method from SEPA which is used to assess a contaminated site. The first phase involves collection of information through interviews and site inspections and in phase 2 a general survey with field sampling is conducted.LKAB started the work with the first phase of the survey during 2003. During this project the information collected in Phase 1 was evaluated and 16 of the sites were chosen to proceed to MIFO Phase 2 (six sites in Kiruna, and 5 sites respectively in Svappavaara and Malmberget). The sampling of these 16 sites was performed during week 27 2004.
Miljögeoteknisk 3D-modell för markexploatering
Vid exploatering av mark mÄste ofta stora volymer jordmassor schaktas bort för grundlÀggning av hus och anlÀggning av ledningar och vÀgar. Dessa jordmassor skickas mÄnga gÄnger till en deponi, vilket orsakar emissioner av miljö- och hÀlsofarliga gaser frÄn transporter, förbrukning av naturmaterial och innebÀr Àven en ekonomisk kostnad.I Johannelund i vÀstra Stockholm har Stockholms stad planerat ett nytt bostadsomrÄde, och stora mÀngder jordmassor kommer att behöva schaktas bort under exploateringen. Stockholms stad lÀt skapa en miljögeoteknisk 3D-modell för att fÄ en översikt över markkvaliteten och bestÀmma vilka massor som kunde ÄteranvÀndas för utfyllnad inom omrÄdet. Med en miljögeoteknisk 3D-modell menas hÀr en CAD-modell i 3D baserad pÄ provtagningar, geotekniska undersökningar och planerad bebyggelse i omrÄdet. DÄ detta examensarbete pÄbörjades var planeringen av Johannelundsprojektet klar och 3D-modellen skapad, men sjÀlva bygget hade Ànnu inte pÄbörjats.Syftet med detta examensarbete var att avgöra om miljögeotekniska 3D-modeller bör anvÀndas i framtida exploateringsprojekt, och mÄlet var att utvÀrdera och ge rÄd om framtida anvÀndning av modellen samt att undersöka möjligheterna med att ÄteranvÀnda schaktmassor.
Skeppsbyggaren : Ett miljöcertifierat gestaltningsförslag med hÄllbar stadsplanering i fokus
GÀvle berÀknas inom de kommande Ären vÀxa med cirka 500 invÄnare per Är, vilket mÄste avspeglas i satsningar pÄ bostÀder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer kÀnd som Philipsontomten, bÀr anor frÄn svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stÄtt oexploaterad. Genom att nÀrma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostÀder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtÀtning samt utvidgning av de centrala delarna i GÀvle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan vÀrdefull kulturmiljö, nÄgot som bör ligga i bÄde invÄnarnas, kommunens och Àgaren CA Fastigheters intresse.VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hÄllbar stadsutveckling och en positiv exponering av GÀvle som stad. Att miljöcertifiera byggnader Àr nÄgot som vunnit mark de senaste Ären, men vid projektering av hela bostadsomrÄden finns ett vÀrde i att ta ett ytterligare steg och behandla hÄllbarhetsfrÄgor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten Àr den intilliggande industriverksamheten, omrÄdets anstrÀngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och dÀrmed oattraktiva att betrÀda.
?verl?telse av avtal vid insolvens - utan medkontrahentens samtycke. Om kommissionens f?rslag om pre pack och medkontrahentens intressen i att v?lja sin avtalsmotpart
Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.
Ekologiska byggmaterial ? ett alternativ? : En analys av nÄgra ekologiska byggmaterial
Miljöförstöringen hÄller pÄ att fÄ allt för stora proportioner, vilket genom bland annat vÀxthuseffekten leder till att vÄr planet snart Àr obeboelig för mÀnniskan.Byggbranschens andel i miljöförstöringen Àr onödigt stor genom transporter, energianvÀndning, maskinanvÀndning och miljömÀssigt dÄliga material.VÄr frÄgestÀllning Àr: gÄr det att ersÀtta de konventionella byggmaterialen med ekologiska sÄdana? JM vill Àven fÄ beprövat om de Àr sÄ bra, miljömÀssigt, som de tror. Detta ska besvaras genom en analys av tre ekologiska material som sedan jÀmförs med konventionella material för samma funktion.Newbeam Àr ett material som planeras gÄ i produktion till hösten 2007. Det bestÄr av autoklaverad aspflis och ligninbaserat lim som pressas till profilerade balkar i önskad form. Denna produkt har i media benÀmnts ?stÄlbalk av trÀ? pÄ grund av sin höga hÄllfasthet.
Oligopolets fall? : En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions-och rÄdgivningsbranschens marknadskoncentration
Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rÄdgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken Àr det nödvÀndigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rÄdgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav pÄ gemensam revision för större bolag samt krav pÄ byrÄrotation. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Grönbokens förslag Àr rÀtt vÀg att gÄ för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förÀndra revisions- och rÄdgivningsbranschens marknadsstruktur.
Södra Guldheden i ett helhetsperspektiv - KaraktÀrisering och beaktanden kring förtÀtning
VÄra samhÀlleliga problem ser idag annorlunda ut Àn vad de gjorde vid förra
sekelskiftet, men det rÀcker ocksÄ att gÄ tillbaka femtio Är i tiden, nÀr Södra
Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmÀrksammade
om, Àr att vÄr miljö inte lÀngre klarar den belastning som dagens bilanvÀndande
medför. Genom de lÄnga avstÄnd vÄra utspridda stÀder ger upphov till, förvÀrras
det globala problemet. Vi behöver dÀrför förtÀta vÄra stÀder inÄt och nyttja
lÀmplig mark för detta, det har vi mycket att vinna pÄ Àven ur andra avseenden.
För att undvika att vi genom förtÀtning bygger bort stora kvaliteter i vÄra
befintliga kulturmiljöer, behöver vi se omrÄdet utifrÄn en helhet.
Tid för nationell framtid : Studie av nordiska nationella dokument och framtidsmetoder
Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats.