Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande.Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården.

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom ökar i Sverige vilket leder till fler långtidssjukskrivningar. Detta innebär ett stort lidande för de drabbade och höga kostnader för samhället. Stress som kvarstår under längre tid påverkar kroppen negativt och leder till kognitiv utmattning, sömnproblematik, utbredd trötthet, somatiska besvär, irritabilitet och negativ affekt. Utsatta personer är även i riskgrupper för allvarliga somatiska sjukdomar.Syfte: Att beskriva förekomsten av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom i en storstads-region.Metod: Data samlades in genom ett tvärsnittsurval bland kvinnor och män i arbetsför ålder boende i en storstadsregion. Mätinstrumentet som användes var Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26).

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvård. Självskada innebär att personer tillfogar yttre skador på sin egen kropp med olika föremål, och kommer därmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan även med den somatiska vården. Därför är det av vikt att även sjuksköterskor inom den somatiska vården kan ge dem en god vård. Människor som skadar sig själv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det kräver att sjuksköterskan både kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjälpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens känslor gentemot patienter som skadar sig själva.

I förskolans läroplan, Lpfö 98, framgår det att pedagogerna ska ha som mål att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmåga att samtala om bilder som de ser samt att använda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska också sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar, upplevelser och känslor på flera olika sätt till exempel genom dans, drama, bild eller sång.Syftet med studien är att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens språkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som är verksamma inom förskolan. De arbetade på fyra olika avdelningar på två förskolor i Blekinge.På samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill säga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete är roligt och på så vis blir det extra givande för barnens språkutveckling. Vidare påpekade de också att det är viktigt att man att använder ett korrekt språk i arbetet med barn.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Studien beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan i team med läkare och undersköterskor. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts med sju sjuksköterskor som arbetar på fyra olika sjukhus runtom i Skåne. Författarna till föreliggande studie är själva sjuksköterskestudenter som inom en snar framtid ska ut i arbetslivet och därmed skapat flera undringar kring hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever utmaningar som denne ställs inför då hon/han börjar arbeta. En av de sex kärnkompetenserna för omvårdnad, samverkan i team, valdes som intresseområde av författarna och syftet formulerades till att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av samverkan med läkare och undersköterskor på arbetsplatsen. Fyra kvinnor och tre män deltog i studien, varav tre arbetar på medicin avdelningar och fyra på kirurgiska avdelningar.

Underso?kningen syftar till att beskriva den teoretiska och den praktiska interna kommunikationen pa? Systemair AB, med fokus pa? kommunikationsprocessen vid nylanseringar, upphittade fel i dokumentation samt reklamationer. Fra?gesta?llningarna jag anva?nt a?r: Hur ser kommunikationsflo?det ut teoretiskt? Hur fungerar det i praktikenFo?r att fa? fram ett resultat har jag dels studerat fo?retagets skriftliga rutiner, och dels anva?nt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Jag har intervjuat totalt 12 ansta?llda pa? 6 olika avdelningar som pa? ett eller annat sa?tt bero?rs i en eller flera av de utvalda processerna.

Det finns idag mycket forskning om betydelse på vår hälsa av att ha en stimulerande utsikt på ett sjukhus. När jag jobbade som sjuksköterska på Rigshospitalet uppmärksammade jag att utsikten var bristfällig både för patienter och personal. Med min studie vill jag undersöka vad det finns för visuella element i utsikten från tre olika thoraxkirurgiska avdelningar på Rigshospitalet i Köpenhamn. Målet är även att ta reda på vilka begränsningar som inskränker på utsikt på avdelningarna. För att hitta svar på studien använde jag mig av platsinventering, litteraturstudier samt mina egna erfarenheter och reflektioner för att svara på syftet.

År 1995 trädde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbättra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhället. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstått i den somatiska vården av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hälsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvårdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, då hon lyfter fram interaktionen mellan vårdpersonal och patient.

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.

BAE Systems Hägglunds AB använder idag ett ritningsbaserat produktionsunderlag. För att effektivisera produktframtagningsprocessen är företaget intresserad av att undersöka möjligheterna till ett ritningslöst arbetssätt där produktionsunderlaget består av 3D-modellen. I CAE- programmet Catia V5, vilket används på företaget, finns en modul vid namn FTA (Functional Tolerancing & Annotations). I denna modul kan information i form av annoteringar sättas ut på 3D-modellen. Detta arbete syftar kring att undersöka funktionaliteten i FTA-modulen samt undersöka vilken mjuk- och hårdvara som krävs för att ett ritninglöst underlag ska kunna presenteras på företagets olika avdelningar.