Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.

SammanfattningBakgrund: Prostatacancer Àr den mest förekommande cancerformen hos mÀn i Sverige, vilket innebÀr att det finns mÄnga nÀrstÄende till mÀn med prostatacancer i sjukvÄrden. Sjuksköterskor behöver dÀrför kunna bistÄ med hjÀlp och stöd under sjukdomstiden. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av att leva med en partner som drabbats av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ kvalitativ data med induktiv ansats valdes. Resultatet baserades pÄ elva originalartiklar som har kvalitetsgranskats samt analyserats utifrÄn Fribergs femstegsmodell. Resultat: Dataanalysen genererade fyra huvudkategorier. I En gemensam resa framkom det att beslut var ett delat ansvar och att fÄ och ge stöd var av stor vikt. I Att försöka kontrollera vardagen beskrivs de kÀnslomÀssiga reaktioner som fanns hos nÀrstÄende samt deras förmÄga att hantera vardagen.

Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen i Sverige. DÄ sjukdomen Àr potentiellt livshotande riskerar mannen och hans nÀrstÄende att drabbas av en traumatisk kris. Behandlingsalternativen inkluderar operation, strÄlbehandling och hormonbehandling, vilka ofta leder till biverkningar. Syftet med uppsatsen var att beskriva pars upplevelser av att leva med prostatacancer. Studien Àr en litteraturöversikt baserad pÄ Ätta artiklar med kvalitativ ansats.

Adoption Àr ett av mÄnga sÀtt att bilda familj pÄ, dock Àr det inte sÄ vanligt i vÄrt samhÀlle. DÄ adoption inte Àr vanligt förekommande finns det inte heller mycket kunskap kring adoptionsprocessen dÀrför har vÄrt syfte varit att undersöka vilka emotioner som uppkommer i adoptionsprocessen och hur dessa bearbetas bÄde inom individen och i en gemenskap. VÄrt syfte var att undersöka hur paren och den enskilda individen hanterar emotionerna som uppkommer i adoptionsprocessen men Àven hur normerna pÄverkar synen pÄ adoptivförÀldrar. DÀrefter ville vi Àven se hur den enskilda individen kunde genomgÄ denna process och om förÀldragruppen hade nÄgon betydelse. För att ta reda pÄ detta utförde vi fyra solidariska intervjuer med fyra olika par som ingick i samma förÀldragrupp.

Den hÀr studien Àr en kritisk granskning av programserien Sexinspektörerna som sÀndes i sex avsnitt pÄ TV4 vÄren 2007. I Sexinspektörerna fÄr heterosexuella par hjÀlp med sitt sex- och samliv av tvÄ experter pÄ omrÄdet. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur programmet skapar och Äterskapar heteronormativitet och pÄ sÄ sÀtt hur femininitet(er) och maskulinitet(er) uttrycks inom den heterosexuella parrelationen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och den heterosexuella matrisen utifrÄn Judith Butler. Genom att vÀlja kritisk diskursanalys som metod har vi kunnat analysera sÄ vÀl det som sÀgs i programmet som de bilder som visas och pÄ sÄ sÀtt tillföra ytterliggare en dimension till analysen.

Aktuella trender kring stadsodling, ekologism, antikommersialism och sjÀlvhushÄllning visar tecken pÄ att en ny grön vÄg Àr pÄ ingÄng. Hos de nya livsstilsidealen finns en vurm för landsbygden. Ett vÀxande antal personer vÀljer idag, tillskillnad frÄn normen, att flytta ut frÄn stÀderna för att praktisera sjÀlvhushÄllning pÄ landsbygden. Denna uppsats undersöker hur dessa gröna utflyttare motiverar och ger mening till sitt val av livsstil. Det Àr en kvalitativ studie baserat pÄ material frÄn fyra semistrukturerade intervjuer med relativt nyligen utflyttade par.

Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de lÀromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgÄ frÄn elevernas intresse och fÄnga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation pÄ uppgifter och arbetssÀtt och att sedan arbeta vidare med deras egna frÄgestÀllningar, men utifrÄn vissa givna uppgifter. FrÄgan varför blir central i ett reflekterande arbetssÀtt. Jag har gjort ett jÀmförelsememory, dÀr paren konstrueras med bilder frÄn Indien och Sverige, det vill sÀga en bild frÄn Sverige och en frÄn Indien, förestÀllande liknande situationer eller föremÄl. Detta Àr utformat utifrÄn teorier om vi-och-dom-kÀnsla, elevernas olika lÀrstilar, Gardners teorier om De sju mÀnskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lÀrarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i lÀroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhÀllskunskap och svenska.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ nyblivna förÀldrars tankar kring frÀmst förÀldraledighet, amning, förÀldrautbildning, barn- och mödravÄrden, med tyngdpunkt pÄ vÄrdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 förÀldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vÄrden de hade fÄtt frÄn bÄde MVC och BVC, men enskilda förÀldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de trÀffat. Informanterna var ocksÄ nöjda med bemötandet, dÄ bÄda förÀldrarna kÀnde sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla förÀldrar ville vara hemma med sitt barn under nÄgon period, vilket berodde pÄ personliga skÀl och en vilja att vara med sitt barn.

Av par i fertil Älder som aktivt försöker fÄ barn Àr det 10-15 procent som inte lyckas inom ett Är och rÀknas dÄ till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebÀr stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjÀlp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebÀr psykisk och fysisk pÄfrestning, vilket stÀller stora krav pÄ vÄrdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgÄr IVF-behandling upplever vÄrdens bemötande samt om och i sÄ fall hur parets relation pÄverkats under och efter IVF-processen.

Barnmorskor har inom verksamhetsomrÄdet mödrahÀlsovÄrd ansvar att stödja förÀldrapar inför förlossning och förÀldraskap, för att gynna barns vÀlbefinnande. Det regleras utifrÄn nationella styrdokument av förÀldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angÄende förÀldrars upplevelser av stöd i förÀldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av förÀldrastöd i grupp. Syftet med denna studie Àr att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hÄlla förÀldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor pÄ tre olika barnmorskemottagningar i vÀst Sverige.

I en vÀrld dÀr organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta stÀllning till, sÄ vÀcks intresset för att dela pÄ ledarskapet. BÄde pÄ arbetsplatsen och i privatlivet vill vi fÄ mer gjort. För att klara dessa nya krav som stÀlls pÄ oss sÄ kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjÀlpa oss att skilja arbete frÄn privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfÀltet för vÄrt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och nÄgra som anvÀnt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjÀlpt dem och Àven vilka problem de kan stÀllas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in pÄ tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag Àven har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stÀrker vÄrt ledarskap och breddar synfÀltet i den allt mer komplexa organisationsvÀrlden.Min studie bygger pÄ intervjuer med tre ledarpar som alla anvÀnder sig av ett delat ledarskap och dÀr tvÄ av dessa paren Àr en man och en kvinna.

Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hÀlsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försÀmrat vÀlbefinnande för bÄde den vÄrdsökande personen och Àven för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av vÀlbefinnandet. Risken att vÀlbefinnandet kunde kommit att pÄverkas var stor dÄ förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt sÄ hög i denna grupp gentemot den allmÀnna populationen.Syfte: Syftet var att beskriva hur hjÀrt- och kÀrlsjukdomen pÄverkade sexualiteten hos vÄrdsökande personer och deras partner.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundÀrsökning ingick i översikten.

En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.

En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.