Rapporten innefattar en jämförande studie mellan olika typer av membran och beläggningar.Främst sker en jämförelse mellan materialens förmåga att andas. Vattentäthet testas på nyamaterial och efter olika sorters nötning så som martindale, flexing och tvätt för att få en ökadförståelse för materialen. Verktyget som används i studien för att mätaånggenomsläppligheten är hudmodellen. Resultatet presenteras med ett Ret-värde vilket är enförkortning på Evaporative resistance of a textile. Metoden används för att på ett bra sättsimulera hur huden svettas.Projektet har utförts på Swerea IVF som är ett forskningsinstitut beläget i Mölndal.Hudmodellen är en av de senaste stora investeringarna på Swereas textil och plast avdelning.Resultatet av studien visar att laminat andas bättre än beläggningar, dock har bärarmaterialetstor inverkan på resultaten.

Titel: ?Att lämna den teoretiska textboken till förmån för den riktiga världen? -Lärare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: Vårterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lärares beskrivning gällande sina arbetssätt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkätintervjuer av lärare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkäterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LärareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrågade lärarna i vår undersökning använder både aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. Användningsområdena är många och personligtutarbetade och anpassade till lärarnas eget arbetsätt. Samtliga mediekategorier används av ett par av lärarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier används av alla de tillfrågade lärarna. Det arbetssätt som är vanligast är att man arbetar med medier, det vill säga använder medier som ett verktyg.

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.

I uppsatsen analyseras representationen av romsk etnicitet i de amerikanska filmerna Dracula (1931, Browning), Thinner (1996, Holland), Drag Me To Hell (2009, Raimi), Draculas Son (1943, Siodmak) och Varulven (1941, Waggner) samt afroamerikansk etnicitet i Night of the Living Dead (1968, Romero), De Fördömdas Drottning (2002, Rymer), Draculas Son och Svart Mystik (1943, Tourneur). Syftet med uppsatsen är att blottlägga representationen av icke-amerikanska etniciteter genom analys av handling och bildspråk, samt jämföra framställningen med respresentationen av de amerikanska karaktärerna i valda filmer. Målet var att undersöka och kritiskt granska stereotypa bilder. Metoden vilar på en personlig, hermeneutisk tolkning av forskningsobjekten där den egna upplevelsen av filmerna står i centrum. Jag har även använt mig av intersektionalitet för att täcka alla identitetsskapande aspekter så som genus, etnicitet, religion, sexualitet med mera.

AbstractViktoria Ljungqvist: Musikvideon - en översikt. Uppsala universitet: Musikvetenskap Examensarbete C HT 1998.Syftet med denna uppsats är att göra en översikt över den moderna musikvideons framväxt, varvid frågeställningar kring bildberättandet och de underliggande musikaliska strukturerna behandlas. Uppsatsen är en litteraturstudie, där böcker och artiklar om musikvideon har samlats från flera olika ämnesområden.Studien visar att vid framväxten av musikvideon har teknisk och konstnärlig utveckling inom medier som film och TV varit av stor betydelse. Från filmen har musikvideon hämtat mycket av rörelsemönster, effekter och berättarformer. Den amerikanska rockfilmen sålde på 50-talet åsikter, image och musik i samma förpackning, vilket fått sin följd i musikvideon.

Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant på senare år. Polisen får in fler filmer som används vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda på svenska polismyndigheter. I dagsläget skiljer sig arbetssätt och kunskapsnivå en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemål från polisen att höja lägstanivån inom myndigheterna och därför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig på intervjuer som utförts med anställda på polismyndigheterna runt om i Sverige.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förändring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes också hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har påverkats av tekniska och ekonomiska omständigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jämförts med ljudet och färgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och själv håller på att gå över till en standard.Grunden i uppsatsen har legat på teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrån den teorin har analysen fokuserat på hur filmer från olika tidsperioder har används sig av 3D-formatet. Analysen har också granskat filmernas genrertillhörighet och dess användning av slogans.Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande är en attraktion men att den inte längre följer Gunnings teori. Numera är 3D-formatet invävt i narrationen genom att kameran och skådespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar därför inte längre berättelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer både ljudet och färgens utveckling till vis del. Färgen är den innovationsom 3D-formatet mest påminner om.

Arbetet syftade till att skapa och utvärdera ett undervisningsmaterial om normalt rörelsemönster hos hund för veterinärstudenter. Undervisningsmaterialet byggdes kring en mall som skulle möjligöra för studenterna att på ett systematiskt sätt gå igenom hundens normala rörelsemönster. Mallen utformades med befintliga mallar för hältdetektion som grund. Dessa mallar bearbetades och omformades till en ny mall utgående från normalt rörelsemönster. Undervisningsmaterialet hade ytterligare två delar, ett filmarkiv med friska hundar som rör sig i främst skritt och trav filmade från sidan, bakifrån och framifrån, samt en sammanställning av hundens gångarter och grundläggande begrepp inom rörelseanalys hos hund.

Med denna uppsats har vi velat kombinera våra kunskaper inom filmvetenskapen med våra kunskaper i företagsekonomi, då speciellt marknadsföring. Vi delar upp film efter två olika begrepp, high concept och low concept. Kärnan i high concept är att filmen ska vara säljbar och att handlingen ska vara så enkel att den går att beskriva med ett fåtal ord. Användandet av kända skådespelare samt uppföljare som surfar på tidigare succéer är vanliga knep. De storsäljande Hollywoodfilmerna, även kallade Blockbusters, är ofta i detta format.

Ett av lärandemålen för utbildningen inom barnmorskeprogrammet vid Göteborgs universitet (GU) är att självständigt handlägga en normal förlossning. Kliniskt träningscenter vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa ger studenter möjlighet att träna praktiska moment i handläggning av förlossning utan att involvera patienter. Då dessa träningstillfällen är begränsade finns behov av andra inlärningsformer. Film som undervisningsmetod vid inlärning av praktiska moment har visat goda resultat. Utbudet av pedagogiska filmer för blivande barnmorskor är emellertid litet eller obefintligt.

En kontinuerlig ökning av tillgängligheten till Internet har lett till att flera ärenden som tidigare utfördes utanför hemmet, såsom inköp av böcker, filmer och kläder, nu även sker online. Det finns idag även flera företag som erbjuder tjänster för att signera dokument elektroniskt. Jag har i detta examensarbete valt att studera arbetsflödet för just elektronisk signering.Studien är fokuserad på företaget Comfacts lösning där de använder SMS i identifieringsprocessen. De olika stegen användarna går igenom för att signera dokument är otydliga. Genom att studera arbetsflödet för Comfacts elektroniska signering hoppas jag bringa kunskap i hur man kan utforma flödet så användarna förstår processen och upplever signeringen som enkel och smidig.Förstudien bestod av en heuristisk utvärdering av tjänsten, en konkurrentanalys av liknande tjänster samt användbarhetstester.

SammanfattningAtt investera i långfilmprojekt är riskfyllt. Därför är det mycket sällsynt att en långfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd från det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendeställning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestämde SFI år 2006 att öka storleken på stöden, men att detta skulle ske på bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebär att färre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera långfilm, att färre anställda behövs och att filmernas mångfald försämras - alla dessa är händelseförlopp som SFI en gång grundades för att motverka.

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och är en Disneyfilm som blivit hårt kritiserad för stereotypa karaktärsframställningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras på samma berättelse. Den tidigare forskningen pekar på att kvinnliga karaktärer i tidiga Disneyfilmer har framställts som passiva och svaga i olika former vilket också den feministiska arenan ställer sig kritiskt till, då pojkar uppmuntras till det motsatta. Likaså hur förhållningen mellan god och ond framställs, i förhållande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. Populärkulturen följer samhällsutvecklingen och återspeglar denna och feminismen är en del av denna samhällsutveckling.

Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om filminstruktioner ur ett pedagogsikt hänseende är bättre eller åtminstone upplevs som bättre än andra typer av instruktioner. För att få svar på det har mina frågeställningar varit: Hur fungerar utbildningsfilm kopplat till QR-kod i industrin som verktyg för lärande? Hur upplever arbetarna olika typer av instruktioner? Vad krävs för att filmade instruktioner kopplade till QR-kod ska fungera som ett medel för lärande i industrin? Hur ser arbetarna på kombinationen av QR-kod och video som instruktionsform? De metoder jag använde var av kvalitativ karaktär och bestod av observation, intervjuer, analys av filmade testningar samt experiment.Det finns för- och nackdelar med alla instruktionsformer och uppgiftens utformning, svårighetsgrad eller riskgrad styr preferens. Arbetarna i min undersökning föredrar filmade instruktioner på grund av deras effektivitet, multimodalitet, individualisering samt tillgänglighet till expert. Försökspersonerna upplever dock att tekniken tar tid.

Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundläggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) därtill hur användningen av förstärkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta när de träffar på produkter som är nya på marknaden.Att förstärka betongkonstruktioner med kolfiberförstärkning har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Även stålband eller stålbalkar används för att förstärka bjälklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion måste förstärkas kan bero på ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens användningsområde ändras.Kolfiberförstärkning är i jämförelse med stål mycket starkt i förhållande till sin vikt. Tunna förstärkningar gör stor skillnad.